Att ha tillgång till en (bra) bostad är ett grundläggande livsvillkor. Bostaden är för många också den största investeringen i livet. Samtidigt är de ökande bostadspri-serna en orsak till den ökande ekonomiska ojämlikheten.
Det är bara de grupper som har haft möjlighet att köpa en bostad som har kunnat dra nytta av prisökningarna.
Prisökningen har också varit betydligt högre i de större städerna jämfört med i mindre kommuner och orter vilket innebär att den ekonomiska ojämlikheten mellan olika orter har förstärkts.16 Bostadsförsörjningen har stor betydelse för samhällsekonomin. Finns inte lämpliga bo-städer blir det svårare för människor att flytta för arbete och studier. Den har också betydelse för möjligheten till integration av nyanlända. Finns inte lediga bostäder blir människor hänvisade till tillfälliga lösningar, till exempel att bo hos släktingar, vilket påverkar både (den etniska och socioekonomiska) segregationen och människors förutsättningar för att etablera sig i Sverige.
Ett av de största problemen på den svenska bostads-marknaden är en omfattande bostadsbrist. Även i länet råder någon form av bostadsbrist i åtta av tio kommuner.
Det är framför allt vissa typer av bostäder som saknas, och därmed vissa grupper som drabbas. Överlag råder brist på små billiga bostäder. Det innebär att konsekven-serna av bostadsbristen är särskilt påtagliga för de grupper
som är nya på bostadsmarknaden eller som har en sämre ekonomi.17 Flera av länets kommuner har också brist på bostäder särskilt anpassade för äldre och för personer med funktionsnedsättning (särskilt boende och gruppbo-städer) (tabell 4a).
Bostadsbyggande är en nödvändighet för att lösa bo-stadsbristen men nybyggda lägenheter är ofta dyra. Hyran eller priset på nyproduktion är i många fall betydligt högre än vad hushåll med låga inkomster kan klara av.
Överlag kan grupper med låga inkomster och grupper som står utanför arbetsmarknaden eller har tillfälliga jobb ha svårt att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden, eftersom det för de allra flesta kräver ett banklån.18 Dessa grupper är därmed hänvisade till hyresrättssegmentet.
Från att ha varit en upplåtelseform för alla har hyres-rätten allt mer blivit en boendeform för de som har en kort utbildning, som saknar förvärvsarbete eller som har låga inkomster (diagram 4e).19 Det kan bland annat ses genom att inkomstskillnaderna mellan de som bor i de
TABELL 4A. Kommunernas bedömning av bostadsbeståndet för olika grupper, 2020.
Läget allmänt Unga (19-25 år) Nyanlända* Äldre Personer med funktionsnedsättning**
Ockelbo Underskott Underskott Underskott Överskott Balans
Hofors Balans
Ovanåker Balans Underskott Balans Balans Underskott
Nordanstig Balans Balans Balans Underskott Balans
Ljusdal Balans Balans Balans Balans Balans
Gävle Underskott Underskott Balans Balans
Sandviken Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott
Söderhamn Balans Balans Balans Underskott Underskott
Bollnäs Balans Balans Underskott Underskott Underskott
Hudiksvall Underskott Underskott Underskott Underskott Underskott
Färgerna anger om kommunen bedömer att de har ett överskott, underskott eller ett bostadsbestånd i balans.
* Avser självbosatta nyanlända. Läget för anvisade nyanlända är likvärdigt i de flesta kommuner, med undantag av Ovanåker och Sandviken som inte tar emot anvisade nyanlända.
** Avser särskilt boende och gruppbostäder.
Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2020, Boverket
16 För siffror över prisutvecklingen i länet eller länets kommuner, se www.
maklarstatistik.se.
17 SOU 2017:47; SOU 2020:46.
18 Snittpriset på en villa ligger över en miljon kronor även i länets mindre kommuner, se www.maklarstatistik.se.
19 Grander 2020; SCB, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av- levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc4/.
4. Tillgänglighet och boendemiljö 73
olika upplåtelseformerna har ökat över tid (diagram 4f ).
Utrikes födda, unga och äldre är också överrepresenterade i hyresrättssegmentet, men det kan till viss del förklaras av att de har lägre sysselsättning och inkomster. Andelen hyresrätter uppgår till ca 36 procent av länets samlade bo-stadsbestånd (vilket är något under nivån i riket, 38 pro-cent), men med stor variation mellan kommunerna (och ännu mer mellan olika områden, se tabell 4b). I Hofors utgör hyresrätter bara 30 procent av kommunens bostads-bestånd, jämfört med 46 procent i Gävle kommun.20
En konsekvens av bostadsbristen är en ökad
trång-boddhet. Trångboddhet kan leda till stress och även psykisk ohälsa. Det kan också försämra möjligheten att arbeta hemifrån, eller för barn att göra sina läxor.21 Drygt 15 000 personer i Gävleborg, eller nära 16 procent av länets invånare boende i flerbostadshus22, var trångbodda enligt Norm 2 år 2020. Norm 2 innebär högst två
per-DIAGRAM 4E
Befolkningens fördelning över upplåtelseformer, Gävleborg, genomsnitt 2017-2019
% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt
Ålder 47
15 37
27 12 61
42 21 37
20–29 30–79 80+ Född i Sverige
Födelseland 26
12 62
64 9 26
Född utrikes
Utbildningsnivå (25-64 år) 41 12 47
26 14 61
Gymnasium eller högre
Förgymnasium
Sysselsättning (20-64 år) 25 12 62
57 9 34
Förvärvsarbetande Ej förvärvsarbetande
Källa: SCB/Supercross
DIAGRAM 4F
Medelinkomst efter upplåtelseform, disponibel inkomst per konsumtionsenhet, för ålder 20+, Gävleborgs län och riket.
kr
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 35 000
30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0
Gävleborg äganderätt Gävleborg bostadsrätt Riket äganderätt Riket bostadsrätt
Riket hyresrätt Gävleborg hyresrätt
Källa: SCB
20 SCB, siffror från 2020.
21 Boverket 2016.
22 Statistik över antal rum per bostad finns endast för flerbostadshus.
soner per rum, förutom vardagsrum och kök.23 Ockelbo kommun utmärker sig negativt. Andelen trångbodda av de boende i flerbostadshus överstiger där 30 procent (diagram 4g). Samtidigt är antalet trångbodda i kommu-nen relativt litet (ca 250 personer) eftersom kommukommu-nen dels har få invånare, dels har ett litet flerbostadshusbe-stånd. Antalet trångbodda är högst i de större kommu-nerna. Barn är trångbodda i högre utsträckning än vuxna.
Särskilt utsatta är barn som är utrikes födda (diagram 4h), troligtvis till följd av deras familjers relativt svaga socio- ekonomiska position.
Bostadsbristen, särskilt brist på hyreslägenheter med låga hyror, högre krav på hyresgäster, avsaknaden av styrning av lediga bostäder och den ökande fattigdomen är fyra viktiga förklaringar till att hemlösheten har ökat under 2000-talet.24 Det är också förklaringar till att hem-lösheten i allt större utsträckning beror på brister på
bo-stadsmarknaden snarare än individuella problem. Enligt Socialstyrelsens (nationella) kartläggning hade ungefär en tredjedel av alla hemlösa barnfamiljer inga särskilda sociala problem som kunde förklara hemlösheten.25 Den ökande hemlösheten gäller också just barnfamiljer, trots insatser för att motverka vräkningar av denna grupp.26 Mellan 2008 och 2018 berördes 258 barn i länet av avhys-ning. Samtidigt finns det forskning som tyder på att det verkliga antalet kan vara högre eftersom många lämnar sitt boende innan en vräkning äger rum.27
Statistiken kring antalet hemlösa i länet (och landet) är överlag bristfällig. Enligt Socialstyrelsens senaste uppskatt-ning från 2017 saknade ca 1 200 personer i länet (eller 42,2 personer per 10 000 invånare) fast bostad.28 Högst var andelen i Gävle, med 74,2 hemlösa per 10 000 invåna-re.29 Den största gruppen hemlösa utgörs på nationell nivå av inrikes födda män i åldrarna 35-64 år. Bland utrikes födda är antalet hemlösa något lägre men gruppen är överrepreserad i förhållande till sin storlek i befolkningen.
Antalet hemlösa barn är lika svårt att uppskatta som anta-let vuxna. Enligt Rädda Barnens kartläggning från 2017 uppskattades antalet hemlösa barn i Gävle kommun till 360, varav 60 befann sig i akut hemlöshet, men siffrorna är osäkra.30 De barn som löper störst risk för hemlöshet är samma grupper som också lever i ekonomiskt
utan-DIAGRAM 4G
Andel trångbodda i flerbostadshus enligt Norm 2, efter kommun, Gävleborgs län 2020
%
Andel trångbodda i flerbostadshus enligt Norm 2, efter kön, ålder och inrikes/utrikes född, Gävleborgs län 2020
%
23 Norm 1: Högst två personer per rum, dessutom ska det finnas ett kök.
Norm 3: Högst en person per rum, förutom makar/partners som kan dela.
Dessutom ska det finnas vardagsrum och kök. Se Boverket 2016.
24 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte 2020.
25 Socialstyrelsen 2017.
26 Rädda Barnen 2017.
27 SOU 2020:46.
28 Socialstyrelsen 2017.
29 Alla länets kommuner deltog dock inte i undersökningen. För Bollnäs, Hofors, Nordanstig och Sandvikens kommuner finns inga uppgifter, alter-nativt är antalet svarande på enkäten för få för att redovisas. Socialstyrel-sen 2017: SocialstyrelSocialstyrel-sens hemlöshetskartläggning.
30 Rädda Barnen 2017. Övriga kommuner i länet omfattades inte av under-sökningen.
4. Tillgänglighet och boendemiljö 75
förskap: barn till ensamstående mammor och barn till utrikes födda föräldrar (se kapitel 3.1). Hemlösheten ökar också bland barn och mammor som utsatts för våld i nära relationer (och som tillbringat tid på kvinnojour eller skyddat boende) och nyanlända barn.31 Hemlöshet bland barn kan bland annat leda till känslor av otrygghet och maktlöshet och bristande tilltro till vuxenvärlden och samhällsinstitutionerna, vilket i förlängningen kan påverka barnens framtida livsmöjligheter negativt.32
EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter på bostad
Stärk samverkan mellan kommunerna avseende bostadsbyggande och planering för bostäder.
Det gäller framför allt kommuner inom samma lokala arbetsmarknadsområde.
Genomför riktade insatser för att främja byg-gande av bostäder för grupper i störst behov.
Säkerställ att allmänt riktad information, om vil-ka möjligheter till stöd som finns, finns tillgäng-lig på olika språk, både som text och tal, och i olika kanaler.
Rikta informationen om vilka möjligheter till stöd som finns till de som har störst behov. An-passa informationen efter målgruppens förut-sättningar att ta till sig den.