runt omkring eleverna spelar in så mycket och är ojämlika i sig.
Från dialog med tidigare rektorer för grund- och gymnasieskola i Gävle kommun
1 Skollagen 2010:800.
2 Böhlmark & Holmlund 2011.
3 Utbildning är enligt Jämlikhetskommissionen nyckeln till ett mer jämlikt samhälle; SOU 2020:46.
4 Se till exempel SOU 2020:46; Skolverket 2009; 2018a; Lyche 2010.
5 Skolverket 2009; 2018a; Lindahl m.fl. 2012. Enligt Skolverkets analyser förklarar föräldrarnas utbildningsnivå, inkomstnivå samt grad av bidragsta-gande tillsammans cirka 23 procent av variationen i betyg mellan eleverna;
Skolverket 2018a.
6 SOU 2020:46.
7 Myrberg & Rosén 2009.
8 SOU 2020:46; Skolverket 2009.
2. Utbildning 25 TABELL 2A. Andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram vid slutet av årskurs 9, efter kön, föräldrars högsta utbildningsnivå, inrikes och utrikes född samt ålder vid invandring. Genomsnitt 2015–2019, Gävleborgs län.
Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial
Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar
Inrikes födda 72% 70% 87% 82% 95% 93%
Utrikes födda Samtliga 43% 43% 62% 71% 69% 79%
0–6 år vid invandring 76% 80% 83% 79% 86% 93%
7–9 år vid invandring 77% 77% 87% 78% 86% 90%
10–12 år vid invandring 44% 49% 60% 68% 77% 77%
13–15 år vid invandring 23% 18% 25% 42% 38% 53%
Källa: SCB/Supercross
Barn som anländer till Sverige i mellanstadieåldern eller senare är överrepresenterade bland de barn som inte upp-når gymnasiebehörighet i slutet av årskurs 9 (tabell 2a).
Det är inte särskilt konstigt, med tanke på att svenska/
svenska som andraspråk är ett av kärnämnena som måste vara godkänt för gymnasiebehörighet. Även på gymna-sienivå märks tydliga skillnader. Genomströmningen på gymnasiet är särskilt låg bland de som läser Introduk-tionsprogrammet med Språkintroduktion, ett program avsett för ungdomar som inte är behöriga till yrkes- eller högskoleförberedande program och nyss har anlänt till Sverige.9 Andelen elever som har föräldrar som saknar högre utbildning, eller utbildning på gymnasial eller i vissa fall grundskolenivå, är betydligt högre bland de sent anlända barnen. Det har, precis som för inrikes födda barn, stor betydelse för barnens skolresultat. Faktum är att andelen behöriga till gymnasiet är högre bland utrikes födda barn som anländer i åldrarna 10-12 år vars föräld-rar har hög utbildning, än bland inrikes födda barn till föräldrar med låg utbildning (se tabell 2a). Många utrikes födda barn från studiesvaga hem lever i familjer som befinner sig i särskilt utsatt, sårbar eller marginaliserad situation (se kapitel 1.3, tabell 1a). I vissa familjer finns traumatiska erfarenheter och psykisk eller fysisk ohälsa.
Trots de sämre förutsättningarna har många utrikes födda barn (och deras familjer) höga ambitioner. 10 Det är alltså i många fall inte viljan eller ambitionerna som är proble-met utan barnens och familjernas sämre förutsättningar tillsammans med skolans och det offentliga samhällets brist att kompensera för dessa förutsättningar.
Förskolan kan jämna ut skillnader
Kompensation för bristande förutsättningar kan se ut på olika sätt. Det kan handla om att skolsystemet är anpass-ningsbart och utgår från att barn behöver olika lång tid för att nå upp till målen. Det kan också handla om att utjämna förutsättningar i tidig ålder, innan skillnaderna
har växt sig stora. Här är förskolan en viktig instans. Inom ramen för förskoleverksamheten läggs grunden för det fortsatta lärandet. Barn som deltar i verksamheten får trä-na på grundläggande sociala färdigheter och får grundläg-gande kunskaper i bland annat svenska, naturkunskap och matematik. Förskolan bidrar därmed till att barnen har mer likvärdiga kunskaper och färdigheter vid skolstart. I förskolan finns också möjlighet att i tidig ålder upptäcka och förebygga eventuella problem, genom att erbjuda till exempel särskilt stöd, speciallärare eller familjestöd.11 Forskning visar att förskola och pedagogisk omsorg har en positiv påverkan på barns utveckling och lärande.12 För att förskolan ska kunna bidra till att utjämna skillnader mellan barn behöver dels barnen delta i verksamheten, dels måste verksamheten vara av god kvalitet.
Förskoledeltagandet är överlag högt. 87 procent av alla 1-5-åringar i länet är inskrivna i förskola eller annan pedagogisk verksamhet13, och andelen är troligtvis ännu högre bland de något äldre barnen (3-5 år).14 Nationella uppgifter tyder dock på att förskoledeltagandet är lägst bland barn till nyanlända och att de också börjar för-skolan när de är äldre. Förför-skolan erbjuder tillgång till språkträning i tidig ålder. Det är lättare att lära sig läsa och skriva om du har ett bra ordförråd. Förskolans tidiga språkträning kan därmed bidra till att utjämna språkre-laterade skillnader som annars uppstår under skolåren.15
9 Skolverkets statistik.
10 Plenty & Johnson 2021.
11 Flera rapporter pekar på just förskolans möjlighet att tidigt identifiera barn i behov av stöd som en viktig åtgärd för att motverka skolmisslyckande och utanförskap, se SOU 2017:9.
12 Kommission för ett socialt hållbart Malmö 2013.
13 Andelen är något högre i länet än i riket, 87 mot 86 procent; Skolverkets statistik.
14 På nationell nivå är 95 procent av alla 3-5-åringar inskrivna i förskoleverk-samhet eller motsvarande; Skolverket 2018b. Det finns ingen anledning att tro att det skulle vara annorlunda i länet.
15 SOU 2020:46.
Kommunerna har överlag dålig kunskap kring varför barn inte deltar i förskoleverksamhet.16 Möjliga orsaker kan vara lågt upplevt behov, bristande kunskap om rätten till förskola17 och bristande kunskap om förskolans syfte, värdegrund och pedagogik.18 Att öka kunskapen kring uteblivet deltagande skulle med andra ord kunna vara en viktig åtgärd. Andra åtgärder som kommuner har genomfört är att utöka den tillåtna tiden i förskolan för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga19, att anställa särskilda processtödjare, starta introduktions-förskolor i utsatta områden, samt att arbeta aktivt med information genom många olika kanaler för att verkligen nå ut till berörda grupper.20
För att förskolan ska kunna skapa en god lärandemiljö är personalens utbildning och förskolans förutsättningar extra viktiga.21 Ungefär hälften av alla som arbetar inom förskolan i länet har förskollärarutbildning, men med stora skillnader mellan länets kommuner. Det finns också skillnader mellan kommunala och privata förskolor, där andelen utbildade förskollärare är betydligt högre på de kommunala förskolorna.22 Förskolans förutsättningar omfattar bland annat personaltäthet, barngruppernas
storlek, lön, planeringstid och förskolans fysiska miljö.
Motsvarande förutsättningar gäller även för att skapa en god lärandemiljö i grundskolan och på gymnasiet. Perso-naltätheten i länets förskolor är relativt likvärdig mellan kommunerna och relativt konstant över tid, cirka 5,3 barn per heltidsanställd. Däremot finns stora skillnader sett till personaltäthet för utbildade förskollärare. I Ovanåkers kommun gick det 2019 7,8 barn per utbildad förskollärare.
I Ockelbo kommun var motsvarande siffra 15,6 (diagram 2a). Även barngruppernas och småbarnsgruppernas storlek varierar mellan kommunerna (diagram 2b).
DIAGRAM 2A
Antal barn per barngrupp respektive småbarn (1-3 år) per småbarnsgrupp, länets kommuner 2019 Antal
20 15 10 5 0
Antal barn per barngrupp
Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn
Gävleborg: antal barn per småbarnsgrupp Gävleborg: antal barn per barngrupp
Antal barn per småbarnsgrupp
Källa: Skolverket
DIAGRAM 2B
Antal barn per heltidstjänst respektive heltidstjänst med förskollärarexamen, länets kommuner 2019 Antal
20 15 10 5 0
Antal barn per heltidstjänst med förskollärarexamen
Antal barn per heltidstjänst
Gävleborg: antal barn per heltidstjänst med förskollärarexamen
Gävleborg: antal barn per heltidstjänst
Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn
Källa: Skolverket
16 Skolverket 2018b.
17 Alla barn från 3 år och uppåt har rätt till allmän kostnadsfri förskola om minst 15 timmar per vecka.
18 Skolverket 2018b.
19 Barn till arbetslösa och/eller föräldralediga har rätt till förskola i en begrän-sad omfattning. Antalet timmar varierar mellan kommuner men som minst har alla barn rätt till kostnadsfri förskola om 525 timmar/år från 3 års ålder.
20 Skolverket 2018b.
21 Vetenskapsrådet 2015; SOU 2020:46; Skolinspektionen 2018.
22 I länet var andelen utbildade förskollärare 38 procent på förskolor i enskild regi, mot 53 procent för förskolor i kommunal regi: siffror från 2019, Skol-verkets statistik.
2. Utbildning 27