Ojämlikhet i hälsa uttrycks på två sätt. Dels som en social gradient i hälsa. Det vill säga ett stegvist samband där varje steg upp i socioekonomisk position innebär förbättrad hälsa, och varje steg ned innebär försämrad hälsa. Det finns alltså ett genomgående mönster, av att ju mer resurser desto bättre hälsa, ju mindre resurser desto sämre hälsa. Detta gäller genom alla steg av den sociala hierarkin. Ojämlikhet i hälsa uttrycks också som en ansamling av riskutsatthet och sårbarhet för ohälsa. Grupper med ansamling av riskutsatt-het och sårbarriskutsatt-het återfinns också ofta på lägre socioekono-miska positioner, med mindre resurser. De två uttrycken för ojämlik hälsa är därför nära sammankopplade.
Så väl dödlighet som sjuklighet, självskattad hälsa och levnadsvanor varierar mellan socioekonomiska och andra grupper i befolkningen. I Gävleborgs län har medellivs-längden generellt sett ökat över de senaste 10 åren. Denna utveckling gäller dock inte alla. För vuxna gävleborgare med högst förgymnasial utbildning är medellivslängden oför-ändrad för män och nedåtgående för kvinnor8. Detta gör att skillnaderna mellan utbildningsgrupper har ökat. Idag ses en tydlig social gradient i återstående medellivslängd för både kvinnor och män vid både 30 och 65 års ålder: ju längre utbildning, desto längre förväntad livslängd (diagram 6a).
Skillnaderna mellan de socioekonomiska grupperna är stora.
En 30-årig kvinna med eftergymnasial utbildning förväntas leva 6,4 år längre än en jämnårig kvinna med förgymnasial utbildning. För män är motsvarande skillnad 5,2 år.
DIAGRAM 6A
Skillnad i återstående medellivslängd vid 30- och 65 års ålder efter utbildningsnivå, Gävleborgs län, 2015-2019
0 10 20 30 40 50 60 år
Kvinnor
Män
65 år 30 år
65 år 30 år
Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning
Källa: SCB
6 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IFAU 2015; Folkhälsomyndigheten, 2019b; Köhler, 2012; Rostila & Toivanen, 2012.
7 WHO CSDH, 2008; Statens folkhälsoinstitut, 2003.
8 Medellivslängd redovisas ofta i glidande femårsmedelvärden, en 30-åring kvinna med förgymnasial utbildning förväntas för perioden 2015-2019 leva 0,6 år kortare än motsvarande kvinna perioden 2012-2016.
Skillnaderna i medellivslängd förklaras av skillnader i förtida död. Död orsakad av tumörer och cirkulations- organens sjukdomar9 står för nära hälften10 av skillnaderna i livslängd mellan för- och eftergymnasialt utbildade i Sverige.11 Personer med förgymnasial utbildningsnivå har med andra ord högre dödlighet i dessa dödsorsaker.12 Hur stor del av skillnaderna i dödlighet som de olika döds- orsakerna förklarar varierar dock över ålder. Upp till 40-årsåldern är självmord och skador de dödsorsaker som förklarar mer än hälften av skillnaderna.
Eftersom Gävleborgs län har högre andel personer med låg utbildningsnivå, jämfört med riket, är en högre andel av tumörer och cirkulationsorganens sjukdomar att förvänta i Gävleborg. Den vanligaste dödsorsaken i Gävleborg är cirkulationsorganens sjukdomar och näst vanligast är tumörer. Därefter följer psykiska sjukdomar och andningsorganens sjukdomar.13
I dagsläget finns inte data som ger möjlighet att göra analyser av dödsorsaker kopplat till socioekonomisk posi-tion i Gävleborg.14 Det går alltså inte att säga om mönst-ret av en social gradient i förtida död av tumörer och cirkulationsorganens sjukdomar finns i länet på samma sätt som riket. Självrapporterade data över suicidförsök ger dock en indikation: de visar en social gradient där en något högre andel män med förgymnasial utbildning som uppger att de har försökt ta sitt liv, jämfört med män med gymnasial eller eftergymnasial utbildning.15
I diagrammen nedan ses social gradient för så väl god självskattad hälsa för både kvinnor och män (diagram
6b), högt blodtryck och dålig tandhälsa för kvinnor (diagram 6d), samt svår värk i rörelseorganen, högt blod-tryck och dålig tandhälsa för män (diagram 6e). Även för ohälsotal, som är ett mått på sjukligheten i den arbetsföra befolkningen och anges i antal sjukdagar som ersätts från Försäkringskassan,16 ses en social gradient för både kvinnor och män (diagram 6c). Kvinnor och män med förgymnasial utbildning har betydligt fler ohälsodagar än kvinnor och män med eftergymnasial utbildning.
Diagrammen 6b-e visar också att självskattad hälsa är lägre hos kvinnor än hos män och att så väl ohälsotal som symtom på psykisk ohälsa17 samt värk i rörelseorganen är mer vanligt förekommande hos kvinnor än hos män.
DIAGRAM 6B
Bra eller mycket bra självskattad hälsa för kvinnor och män efter utbildningsnivå (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
Kvinnor
Män
0 20 40 60 80 100 %
Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning
*
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
DIAGRAM 6C
Ohälsotal efter utbildningsnivå för kvinnor och män i Gävleborgs län
0 10 20 30 40 Antal
Kvinnor
Män
Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning
Källa: Supercross, 2019.
9 Till cirkulationsorganens sjukdomar räknas sjukdomar i hjärta och blodkärl, exempelvis hjärtinfarkt och stroke.
10 48 procent för kvinnor och 44 procent av män.
11 SCB:s beräkningar för SOU 2017:47.
12 Folkhälsomyndigheten, 2021a.
13 Socialstyrelsens Statistikdatabas för dödsorsaker, för dödsorsaker år 2019.
14 Socioekonomisk position (utbildning, arbete, inkomst) registreras inte i journalsystem eller via dödsorsaksintyg. En koppling mellan olika register krävs för att kunna göra denna typ av analyser.
15 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
16 Ohälsotal är ett mått på antalet dagar under en tolvmånadersperiod där Försäkringskassan betalar ut ersättning vid nedsatt arbetsförmåga i förhål-lande till antalet försäkrade i åldrarna 16-64 år. I ohälsotalet ingår sjukpen-ning, rehabiliteringspensjukpen-ning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Nettodagar innebär att dagar med partiell ersättning omräknas till hela dagar. Försäkringskassan, SCB.
17 I nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor används svåra besvär av ångest, trötthet, sömnbesvär och att vara mycket stressad som symtom på psykisk ohälsa.
6. Hälsa 109
Könsskillnader i hälsa är välkända. Män har kortare medellivslängd än kvinnor och dör oftare till följd av suicid, olyckor och alkoholrelaterade sjukdomar. Kvin-nor lever längre än män, men har större sjukfrånvaro och upplever sin hälsa som sämre, inte minst när det gäller psykiska aspekter.18 Det finns biologiska, fysiologiska och genetiska förklaringar till könsskillnader i hälsa, men de kan inte förklara alla skillnader. Förklaringar finns också i livsvillkor: kvinnor har överlag sämre livsvillkor och sämre socioekonomisk position än män, med bland annat lägre lön och lägre positioner i arbetslivet. Förklaringar finns också i normer. Normen för manlighet innebär större risktagande och hälsorisker samt lägre benägenhet att söka vård.19 Även bemötande och behandling inom vården skiljer sig (se kapitel 7.3 och 7.5). Diagrammen ovan illustrerar dock vikten av att se till undergrupper av
kvinnor och män, efter till exempel utbildningsnivå.
Variationerna kan ofta vara större inom könen, till exempel utifrån olika utbildningsnivå, än mellan könen.
Det är med andra ord viktigt att söka förklaringar inte bara utifrån kön, eller inte bara utifrån socioekonomisk position, utan att lägga ett intersektionellt perspektiv på våra analyser av ojämlik hälsa.
DIAGRAM 6D
Ett urval sjukdomar och tillstånd hos kvinnor efter utbildningsnivå (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
0 10 20 30 40 50 %
Symtom på psykisk ohälsa
Svår värk i rörelseorganen
Dålig tandhälsa Högt blodtryck
*
*
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
DIAGRAM 6E
Ett urval sjukdomar och tillstånd hos män efter utbildningsnivå (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning
*
* Symtom på psykisk ohälsa
Svår värk i rörelseorganen
Dålig tandhälsa Högt blodtryck
0 10 20 30 40 50 %
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
18 Sveriges kommuner och regioner SKR, 2019.
19 En bidragande orsak till mäns kortare medellivslängd är död till följd av olyckor, vilket bland annat kan sättas i samband med risktagande. SKR 2019 menar till exempel att mäns överdödlighet i trafikolyckor inte kan förklaras av att män kör mer bil än kvinnor utan att risktagande i form av rattonykterhet och fortkörning också bidrar till mäns överrepresentation i trafikolyckor. Män söker också vård mer sällan än kvinnor. Kvinnor som söker vård bryter inte mot traditionella förväntningar på sitt kön, medan en vårdsökande man bryter mot det stereotypa idealet att en man ska vara överordnad, stark och självständig. SKR, 2019: (O)jämställdhet i hälsa och vård - en genusmedicinsk kunskapsöversikt.
Sociala gradienter i hälsa även hos barn och unga Som nämndes inledningsvis gäller kopplingen mellan livsvillkor och hälsa inte bara vuxna. Nationella rappor-ter och forskning visar skillnader i hälsa hos barn utifrån uppväxtvillkor, med sociala gradienter på samma vis som för vuxna.20 Liknande mönster kan antydas även i Gäv-leborg, men det data som finns är begränsat och möjlig-heten till analys därför likaså. Den analys som kan göras är självskattad hälsa och ett urval hälsotillstånd efter föräldrars sysselsättning för ungdomar i årskurs 8 respek-tive årskurs 2 gymnasiet. Föräldrars sysselsättning kan ge en indikation på socioekonomisk position. Bland pojkar finns en tydlig socioekonomisk gradient, där andelen som rapporterar att de mår bra är högre bland pojkar vars föräldrar har sysselsättning. Bland flickor finns inte motsvarande skillnad (diagram 6f ). Det finns också skillnader mellan könen och mellan olika åldersgrupper.
Även om de allra flesta skattar sin hälsa som god, finns det också en betydande andel som inte gör det, särskilt bland flickorna.
Andelen 13- och 15-åringar som rapporterar återkom-mande psykosomatiska symtom har fördubblats i Sverige sedan mitten av 1980-talet.22 Folkhälsomyndigheten menar att ökningen av psykosomatiska symtom bland unga har sammanfallit med en ökning av andelen elever
som känner sig stressade, samt att symtomen är vanliga-re bland elever som uppger att de känner sig stvanliga-ressade.
Samtidigt har skolprestationerna försämrats och arbets-marknadens krav har ökat och därför har arbetsmarkna-den också blivit mer svåråtkomlig för unga. Sammantaget menar myndigheten att det är troligt att såväl brister i skolans funktion, som en ökad medvetenhet om ökade krav på arbetsmarknaden, har bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga.23
I Gävleborg har andelen flickor i årskurs 8 som mår dåligt eller mycket dåligt mer än fördubblats över perio-den 2010-2019 (diagram 6g). En liknande, men inte fullt lika stor, ökning över tid finns även för flickor i årskurs 2 gymnasiet. Även relativt höga nivåer av stress och ned-stämdhet rapporteras från unga i länet (diagram 6h och 6i). Besvären är vanligare bland flickor än bland pojkar och ungdomar med två föräldrar som arbetar har lägst förekomst av dessa symtom.
DIAGRAM 6F
Bra eller mycket bra självskattad hälsa för flickor och pojkar efter föräldrarnas sysselsättning, Gävleborgs län
0 20 40 60 80 100 %
Flickor
Pojkar
En förälder arbetar Båda föräldrarna arbetar Ingen av föräldrarna arbetar
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: LUPP, 2019. LUPP görs i årskurs 8 och årskurs 2 gymnasiet i diagram 6f är dessa grupper i hopslagna.21
DIAGRAM 6G
Dålig eller mycket dålig självskattad hälsa för flickor och pojkar över tid, Gävleborgs län
%
2010 2013 2016 2019
25 20 15 10 5 0
Flickor åk 8
Pojkar åk 8 Pojkar åk 2
gymnasiet Flickor åk 2
gymnasiet
Källa: LUPP, 2010, 2013, 2016 och 2019.
20 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering IFAU 2015;
Folkhälsomyndigheten, 2019b; Köhler, 2012; Rostila & Toivanen, 2012.
21 Antal som har besvarat frågan i de olika grupperna är olika många. Vissa grupper är markant mindre. Bastalet som används är 30.
22 Folkhälsomyndigheten, 2018.
23 Folkhälsomyndigheten, 2018.
6. Hälsa 111 DIAGRAM 6H
Ett urval tillstånd hos flickor efter föräldrarnas sysselsättning, Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %
Stress
Känt sig nedstämd
Magont
Ingen av föräldrarna arbetar En förälder arbetar Båda föräldrarna arbetar
*
Källa: LUPP, 2019. LUPP görs i årskurs 8 och årskurs 2 gymnasiet i diagrammen 6h-i är dessa grupper i hopslagna.24
DIAGRAM 6I
Ett urval tillstånd hos pojkar efter föräldrarnas sysselsättning, Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %
Ingen av föräldrarna arbetar En förälder arbetar Båda föräldrarna arbetar
*
*
* Stress
Känt sig nedstämd
Magont
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: LUPP, 2019. LUPP görs i årskurs 8 och årskurs 2 gymnasiet i diagrammen 6h-i är dessa grupper i hopslagna.24