Från dialog med konsulent från Parasportförbundet Gävleborg
54 Länsmuseet har verksamhet och personal på fler platser i länet men själva museet ligger fysiskt i Gävle.
55 Representanterna från RFSL Gävleborg påpekade samtidigt att människor boende i mindre samhällen kan ha ett större behov av att besöka RSFL eftersom utanförskapet kan upplevas större i ett mindre samhälle där det är svårare att hitta likasinnade.
56 Se Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF 2019b för fokusgruppsintervjuer med unga i landsbygd och glesbygd kring fritid/
delaktighet.
5. Demokrati och delaktighet 95
Skillnader i utbud i länet kan exempelvis ses i förteck-ningen över antalet deltagartillfällen per invånare i idrottsföreningar för unga, som är betydligt högre i Gävle kommun än i Nordanstigs kommun. Samtidigt varierar utbudet beroende på typ av aktivitet. Nordanstig tillhör exempelvis de kommuner som har störst utbud av fritids-gårdar för unga i förhållande till folkmängd (diagram 5m). Även tillgång till kulturella aktiviteter som bibliotek och museum varierar mellan kommunerna men inte med någon särskild systematik. Överlag är dock människor mer nöjda med kulturutbudet i länets större kommuner (diagram 5n).57 Det är dock viktigt att påpeka att det ock-så finns skillnader inom kommuner – mellan centralort, tätort/småort och områden utanför tätort/småort – vad gäller utbud, avstånd och resmöjligheter. Skillnader inom kommuner kan också finnas på områdesnivå där framför allt barn och unga är mer beroende av aktiviteter i närom-rådet. Det gäller framför allt de barn och unga som inte har tillgång till skjuts eller möjlighet till busskort.
En majoritet av länets ungdomar, åtminstone i de yngre
tonåren, tycker att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden. Bland de äldre ungdomarna har andelen sjunkit till ungefär hälften. 27 respektive 40 procent av eleverna i åk 8 respektive gymnasiet tycker att det saknas fritidsaktiviteter i deras kommun. Resultatet varierar mellan kommunerna men i många fall ryms skillnaderna inom felmarginalen (diagram 5o). Däremot finns tydliga könsskillnader. En större andel pojkar tycker att det finns mycket att göra på fritiden, oavsett åldersgrupp.58 Det finns också skillnader mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda ungdomar anser i högre grad än inrikes födda att det saknar fritidsaktiviteter där de bor. Det gäller både ungdo-mar som går i åk 8 och i åk 2 på gymnasiet (diagram 5p).59
DIAGRAM 5M
Deltagartillfällen i idrottsföreningar och fritidsgårdar/ungdomsgårdar per kommun, 2018/2019
50 40 35 30 25 20 15 10 5 0
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/invånare 13-20 år
Fritidsgårdar/ungdomsgårdar, antal/10 000 invånare 0-18 år Antal
Ockelbo Sandviken
Bollnäs Hofors
Ljusdal
Nordanstig Ovanåker
Söderhamn Gävle
Hudiksvall
Källa: Kolada
DIAGRAM 5N
Nöjd MedborgarIndex Kultur efter kön och kommun, 2020 100
80 60 40 20 0
52 42 52 47 55 53 64 58 65 59 64 64 66 64 68 66 74 65
Kvinnor Män
Hofors Gävle
Nordanstig
(2019) Söderhamn Sandviken
(2019) Hudiksvall Bollnäs (2019)
Ockelbo
(2019) Ljusdal
(2018) Källa: Kolada
57 Nöjd MedborgarIndex Kultur är sammansatt av frågor kring vad med-borgarna anser om biblioteksverksamheten, utbudet av utställnings- och konstverksamheter samt teaterföreställningar och konserter.
58 Könsskillnaderna är statistiskt säkerställda på länsnivå samt i Ovanåkers kommun för åk 8 och Hudiksvalls kommun för åk 2 på gymnasiet.
59 LUPP 2019.
DIAGRAM 5O
Andel som anser att det finns ganska eller väldigt mycket att göra på fritiden efter kommun och årskurs, Gävleborgs län 2019
%
Nordanstig Ovanåker Söderhamn Gävleborgs län Hudiksvall
57 72
Källa: LUPP 2019.
DIAGRAM 5P
Andel som tycker att det saknas fritidsaktiviteter där de bor efter årskurs, kön och inrikes/utrikes född, 2019
Åk 8
Utbud för vem? Tillgänglighet och inkludering Frågor kopplade till utbud och tillgänglighet bör följas av ett: för vem? Människor har olika intressen och olika för-utsättningar för att delta i aktiviteter. Att det finns utbud av aktiviteter är därmed inte alltid tillräckligt. Aktiviteten eller verksamheten behöver också passa en person eller grupps intressen och förutsättningar.
Utbudet av verksamhet och aktiviteter anpassade för särskilda grupper, eller för grupper med särskilda behov, är generellt mindre på mindre orter och områden utan-för tätort/småort. RFSL:s verksamhet är ett exempel på det, en verksamhet som ju bara finns i Gävle. Aktiviteter för människor med fysiska eller intellektuella funktions-nedsättningar är ett annat. Paraportförbundet påpekar att skillnader i utbud mellan olika platser skapar extra stora utmaningar för människor med vissa funktions-nedsättningar eftersom mindre orter ofta har ett mindre utbud av anpassade aktiviteter. Nationella studier visar att personer med funktionsnedsättning boende i landsbygd är mindre nöjda med sin fritid och har längre avstånd till eventuella aktiviteter, som en konsekvens av ett
begrän-sat utbud på hemorten.60 Det ställer särskilda krav på transportmöjligheterna för denna grupp. Det sociala deltagandet, som både inkluderar deltagande i aktiviteter och umgänge med vänner, är lägre bland personer med funktionsnedsättning61, vilket skulle kunna innebära att behovet av aktiviteter och en aktiv fritid är extra stort i denna grupp. Samtidigt är frågan om deltagande för personer med funktionsnedsättning större än frågan om utbud. Viktiga förklaringar till att barn med funktions-nedsättning inte deltar i fritidsaktiviteter kan handla om rädsla för skador, rädsla för att bli retad eller inte passa in och bristande kompetens bland ledare.62
Mycket av den verksamhet och de aktiviteter som finns skulle kunna tillgängliggöras för fler. Genom anpassningar av den ordinarie verksamheten, med en mångfald av akti-viteter och genom att vara mer inkluderande, kan fler barn och unga (och även vuxna) ges möjlighet att delta i bland annat föreningsidrott.63 Det finns begränsad forskning kring hur föreningar kan göra för att anpassa verksamheten men några nycklar tycks vara att ledarna är utbildade inom inkluderingsarbete, att det finns personer som kan stötta ledarna (till exempel föräldrar eller fler ledare) och att akti-viteterna anpassas efter deltagarnas förutsättningar.64
Behovet av att skapa mer inkluderande aktiviteter gäller inte bara föreningslivet utan också samhället i stort.
Andra exempel på anpassningar som kan ge fler möjlighet att delta i olika verksamheter och aktiviteter är att öka den fysiska tillgängligheten65, inklusive tillgång till olika
60 Myndigheten för Delaktighet 2020.
61 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018; Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte, 2015.
62 Geidne & Jerlinder 2018.
63 Geidne & Jerlinder 2018.
64 Geidne & Jerlinder 2018.
65 Som exempel bidrar bristande fysisk tillgänglighet till det lägre valdelta-gande bland personer med funktionsnedsättning. En ökad användning av hjälpmedel (exempelvis förstoringsapparater och datorer i vallokalen) skulle kunna bidra till att både öka valdeltagandet och göra deltagandet säkrare för denna grupp; Myndigheten för Delaktighet 2014; 2019.
5. Demokrati och delaktighet 97
hjälpmedel och att anpassa information så att fler får möjlighet att ta del av den (läs mer i avsnitt 5.5). Det kan också handla om att se över öppettider, kontaktvägar och kanaler för att fler ska ha möjlighet att delta eller ta del av det utbud som finns. Hur bristande fysisk tillgänglighet skapar funktionshinder för personer med funktionsned-sättning tydliggjordes i utredningens dialog med bland andra Funktionsrätt Gävleborg. I dialogen gavs exempel på hur tillgängligheten kan försvåras av bland annat avsaknaden av handikapparkering, felaktig utformning av exempelvis ledstänger eller hissknappar, och avsaknad av hjälpmedel (så som hörselslingor) eller personal som kan hantera de hjälpmedel som finns.
Att anpassningar inte genomförs beror snarare på vanor och okunskap än kostnader eller medvetna priori-teringar. Samhället är överlag anpassat för en normper-son – i regel en frisk, svensktalande man. Det är också en sådan person de flesta av oss tänker på i utformandet av verksamheter, aktiviteter, program och lokaler. Det är lätt att glömma bort att det finns många människor som har andra behov. Det gäller framför allt när den som ansva-rar för utformandet själv tillhör normen, vilket många i beslutsfattande ställning gör.
EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter till delaktighet genom ökat utbud och tillgänglighet
Utred möjligheten till mer långsiktigt ekono-miskt stöd till civilsamhällesaktörer. Detta gäller särskilt för civilsamhällesaktörer som arbetar för grupper i utsatta situationer.
Anpassa tider för aktiviteter för att fler ska kunna ta sig till och från med kollektivtrafik.
Anpassa turtäthet för kollektivtrafik för att fler ska kunna ta sig till och från aktiviteter.
Arbeta systematiskt och strukturerat för att öka inkluderingen i föreningar och verksamheter utifrån alla diskrimineringsgrunder.
Premiera föreningar och aktiviteter som arbetar aktivt med inkludering.