”Låt fler forma framtiden!” är titeln på betänkandet från 2014 års demokratiutredning.1 Ett av utredningens förslag är ett nytt mål för demokratipolitiken: ”en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande”. Jämlikt inflytande är en förutsättning för de-mokrati. I ett demokratiskt samhälle bör alla invånare ha jämlika möjligheter att påverka utvecklingen, till exempel genom att rösta, själva kandidera till politiska poster, och genom att uttrycka sina åsikter.2 Trots goda intentioner och tydlig lagstiftning finns tecken på att demokratin inte är jämlik. Valdeltagande, representation, upplevt inflytan-de och förtroeninflytan-de för myndigheter och andra offentliga verksamheter skiljer sig åt mellan grupper med olika utbildning, inkomst, födelseland och boendeort/-områ-de. Människor som befinner sig i en utsatt position och/
eller tillhör vissa minoritetsgrupper (se kapitel 1.3, tabell 1a) deltar i lägre grad i det demokratiska samhället, vilket tyder på att systemet inte är tillräckligt inkluderande.
Vikten av tillit
Tillit till samhällsinstitutionerna och till det demokratiska systemet är en av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande demokratiskt samhälle.3 Tillit till att sam-hällsinstitutionerna arbetar för medborgarnas bästa, att institutionerna styrs med öppenhet och transparens, och att det demokratiska systemet fungerar och respekteras är nödvändigt för att medborgarna ska kunna och vilja engagera sig.4 Fungerande institutioner bidrar också till människors tillit till varandra. Att människor har tillit till varandra är avgörande för den sociala sammanhållningen i ett samhälle.5 Sammanhållning och tillit fungerar i sin tur som ett slags smörjmedel för samhället som bidrar till samverkan och utbyten mellan människor, institutioner och företag. Minskade nivåer av tillit, generellt eller i vissa grupper, är därmed både ett hot mot ett fungerande väl-färdssamhälle och ett hot mot demokratin. Tillit är också positivt för den enskilde. En hög grad av tillit förknippas med större kontroll, bättre livschanser och en högre grad av lycka.6
Sverige och de övriga nordiska länderna har högst grad av tillit i hela världen.7 Det hänger samman med att län-dernas invånare har goda och relativt jämlika livsvillkor.
Jämlika livsvillkor är en förutsättning för en hög nivå av tillit.8 Stora sociala skillnader riskerar att skapa motsätt-ningar och minskar möjligheten till identifikation mellan
1 SOU 2016:5.
2 SOU 2017:47.
3 Nordiska ministerrådet 2017; se också Putnam 1995; 2000.
4 Wilkinson & Marmot (red) 2003; Nordiska ministerrådet 2017.
5 Göteborgs stad 2017.
6 Nordiska ministerrådet 2017.
7 European Social Survey: (europeansocialsurvey.org).
8 Göteborgs stad 2017; Nordiska ministerrådet 2017.
5. Demokrati och delaktighet 85
grupper i samhället.9 Trots en generellt hög grad av tillit varierar nivåerna mellan olika grupper. Lägst grad av tillit finns bland grupper i utsatta positioner och i grupper som tillhör en minoritet (se kapitel 1.3, tabell 1a). Personer med låg utbildning, som lever i ekonomisk utsatthet, som har sämre hälsa och/eller som är nyinvandrade har överlag en lägre grad av tillit än de som tillhör en grupp med en socioekonomiskt starkare position. Yngre litar också på sina medmänniskor i lägre utsträckning än äldre.10 Mot-svarande mönster finns också i Gävleborg (diagram 5a och 5b). Överlag är nivån av tillit något lägre i Gävleborg än i riket, till följd av att flera av de grupper som har en lägre nivå av tillit (bland annat andelen personer med låg socio- ekonomisk position, se kapitel 1.3) är något större i länet.
Ökad ojämlikhet, med större skillnader i livsvillkor mellan grupper, riskerar att skapa eller späda på känslor av orättvisa och att samhället inte finns till för en i de grupper som inte får ta del av utvecklingen i samma grad som andra. Det finns också indikationer på att tilliten håller på att sjunka i ekonomiskt utsatta grupper och i grupper med sämre hälsa.11 I länet har andelen som har svårt att lita på andra ökat även bland personer med hög utbildning, se diagram 5a.
DIAGRAM 5A
Andel som har svårt att lita på andra efter utbildningsnivå och kön, Gävleborg, åldersstandardiserade värden
%
2004 2007 2010 2014 2018
50 40 30 20 10 0
Kvinnor Eftergymnasial Män Eftergymnasial Män Förgymnasial Kvinnor Förgymnasial
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor
DIAGRAM 5B
Andel som uppger att de har svårt att lita på andra människor, efter kön, ålder och födelseland*, Gävleborgs län 2018
16-29 år
30-44 år
45-64 år
65+ år
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Kvinnor Män
Ålder
Födelseland
Sverige
Övriga Norden
Övriga Europa och västvärlden
Övriga världen
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor.
* Åldersstandardiserat för födelseland.
9 Rothstein & Uslaner 2005.
10 Kairos future 2018.
11 Rothstein, Holmberg & Weissenbilder 2018.
Inflytandet varierar
Inflytande kan definieras och mätas på flera olika sätt, och vara reellt eller självupplevt. Det kanske enklaste sättet att mäta inflytande är genom valdeltagande. Även om rösträtten är jämlik, utifrån att alla som uppfyller krite-rierna för ålder, medborgarskap och folkbokföring får delta, är det många som av olika skäl inte nyttjar sin rätt att vara med och påverka. Skillnader i livsvillkor påverkar vilka som deltar i val och vilka som inte deltar. Unga män, utrikes födda och personer med låg utbildningsnivå, låga inkomster och svag ställning på arbetsmarknaden deltar i val i lägre utsträckning än äldre personer, kvinnor, inrikes födda samt personer med hög socioekonomisk position.12 Till exempel var valdeltagandet i valet till länets Region-fullmäktige 2018 över 90 procent bland kvinnor och män med eftergymnasial utbildning medan det bland kvinnor och män med enbart förgymnasial utbildning låg på runt 75 procent. Valdeltagandet är också lägre bland perso-ner med funktionsnedsättning. En förklaring är att det i gruppen upplevs att förtroendevalda inte är särskilt in-tresserade av dem annat än för att plocka politiska poäng eller vid specifika frågor som rör just den gruppen.13
Eftersom befolkningssammansättningen varierar mel-lan olika valdistrikt varierar också valdeltagandet geogra-fiskt. I riksdagsvalet 2018 skiljde det över 26 procenten-heter mellan det valdistrikt i länet med högst deltagande och det med lägst valdeltagande.14 Överlag är valdeltagan-det lägre i socioekonomiskt svaga områden. Människor som bor i socioekonomiskt svaga områden upplever sig ha sämre möjligheter att påverka, har sämre kunskaper kring hur det politiska och demokratiska samhället fun- gerar samt har ett lägre förtroende för myndigheter och offentliga verksamheter så som polisen, domstolarna och sjukvården.15
Inflytande är dock så mycket mer än valdeltagande.
Det handlar om grundläggande samhällsintresse, del-tagande och engagemang i olika forum för inflytande och möjlighet till insyn. Erfarenheter av och förtroende för det politiska systemet samt i vilken utsträckning en person anser sig kunna påverka eller har del av samhälls-utvecklingen har framförts som viktiga förklaringar till skillnader i deltagande och inflytande. Grupper som har positiva erfarenheter och upplever att de har möjlighet att påverka har större sannolikhet att engagera sig (igen).
Liksom med valdeltagande är (den upplevda) möjlighe-ten till inflytande störst i de mer resursstarka grupperna.16 Negativa erfarenheter, misslyckade inflytandesatsningar och bristande återkoppling kan istället leda till minskan-de förtroenminskan-de och tillit till minskan-det minskan-demokratiska systemet.17 Bilden bekräftas i dialogerna som genomförts under utredningen: den som upplever sig motarbetad eller inte lyssnad på ger upp sina försök att påverka. Känslan av att politikerna inte lyssnar eller förstår och att besluten fattas långt bort är vanligare i grupper som inte har fått ta del av samhällsutvecklingen i samma utsträckning som andra grupper.18 Det gäller särskilt grupper i utsatta positioner och vissa minoritetsgrupper (se kapitel 1.3, tabell 1a).
Mer jämlika livsvillkor, tillsammans ett politiskt system som inbjuder till valdeltagande och medborgarinflytande, liksom folkvalda som lyssnar på och företräder alla grup-per, är nycklar till ett ökat och mer jämlikt valdeltagande, liksom till ett ökat och mer jämlikt medborgarinflytande generellt.
Inflytande handlar också om möjligheten till insyn i, och inflytande över, olika politiska beslut och myndig-heternas verksamheter. Den övergripande nöjdheten avseende insyn i och inflytande över kommunernas verksamheter i länet är på nivå 4-5 på en skala 1-10 (där 1 är lägst och 10 är högst). Det finns inga större skillna-der mellan könen, och inte heller några större skillnaskillna-der mellan kommunerna (diagram 5c).19 En stor del av länets unga - 51 procent bland gymnasieelever (åk 2) - vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen.
Betydligt färre – 17 procent i gymnasiet åk 2 – anser sig ha möjlighet att föra fram sina åsikter till de som bestäm-mer i kommunen (diagram 5d). Det finns med andra ord en stor grupp ungdomar i länet, och även nationellt20, som vill påverka samhällsutvecklingen men som inte ges möjlighet. Det finns också tydliga könsskillnader. Fler flickor uppger att de vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen men fler pojkar anser sig ha möjlighet att föra fram sina åsikter till de styrande. Att arbeta för att säkerställa flickors inflytande och ta tillvara det engagemang som finns bland flickor är med andra ord särskilt viktigt. Det finns också skillnader i upplevt infly-tande utifrån ungdomars livsvillkor. Nationella analyser har visat att ungdomar vars föräldrar har hög utbildnings-nivå upplever en högre grad av inflytande och delaktighet än de ungdomar vars föräldrar har låg utbildningsnivå, är arbetslösa eller sjukskrivna, eller har en begränsad ekono-mi.21 Även bostadsområdet har betydelse. Åtminstone på nationell nivå upplever ungdomar från resursstarka områ-den att de har större möjlighet att vara med och påverka än ungdomar från resurssvaga områden.22
För att människor ska ges möjlighet till inflytande, och uppleva sig ha inflytande, behöver det finnas tydliga strukturer för detta. Det handlar dels om att det behöver finnas forum för inflytande, så som medborgarforum eller olika råd där intressegrupper deltar, dels att det finns strukturer för hur myndigheter och andra verksamheter
12 SCB 2019a; Samhällsmedicin 2018.
13 Simmeborn Fleischer 2015.
14 Valmyndigheten, Val 2018 - slutresultat (val.se).
15 Delegationen mot segregation Delmos 2020. Rapporten visar också att förtroendet för vissa myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen, är högre i de utsatta områdena.
16 SOU 2016:5.
17 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF 2019a; 2019b.
18 SOU 2016:5.
19 SCB Medborgarundersökning, återkommande.
20 Se också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF 2019b.
21 SOU 2016:5.
22 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF 2019b.
5. Demokrati och delaktighet 87
arbetar tillsammans med dessa forum och tar tillvara på de synpunkter som kommer fram. I dialogerna som genomförts under utredningen har intresseföreningars och brukarråds inflytande betonats, både av företrädare för intresseföreningar och av myndighetsrepresentanter för brukarråd (läs mer om patient- och brukarinflytande i vården i kapitel 7.4). Att fråga de berörda när en insats ska genomföras eller utvärderas är en väg till framgång, menar dialogpersonerna, eftersom de som berörs är de som bäst vet vilken typ av insats som fungerar och hur den bör utformas för att bäst motsvara gruppens behov.