men om du inte ens vågar ta dig ut ur din egen lägenhet hur ska du då kunna delta i dessa? Om du inte har råd med nikotinplåster? Hur kan vi nå och stötta dessa grupper?
Från dialog med sakkunnig samordnare för funktionshinderfrågor inom Region Gävleborg
DIAGRAM 6R
Ett urval av levnadsvanor hos kvinnor efter utbildningsnivå, Gävleborgs län
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildnig
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %
Ej fysiskt aktiv
Lite frukt och grönsaker
Fetma
Riskkonsumtion alkohol
*
Tobak dagligen
*
*
*
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
DIAGRAM 6S
Ett urval av levnadsvanor hos män efter utbildningsnivå, Gävleborgs län
Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildnig
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %
Ej fysiskt aktiv
Lite frukt och grönsaker
Fetma
Riskkonsumtion alkohol
*
Tobak dagligen
*
*
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.
64 Rostila & Toivanen (red), 2012.
6. Hälsa 121
som är homo-och bisexuella65. Resultatet tyder på att det kan finnas skillnader utifrån ålder, födelseland, funktion och sexuell läggning. Det finns indikationer på att äldre, utrikes födda kvinnor, män födda i Europa, funktions-nedsatta och homo-/bisexuella är fysiskt aktiva i mindre utsträckning. Det finns även indikationer på att homo-/
bisexuella är riskkonsumenter av alkohol i större utsträck-ning, och att utrikes födda män är daglig rökare i större utsträckning än inrikes födda män (redovisas ej här).
Att ha en ansamling av riskfyllda levnadsvanor innebär här att ha minst två av de levnadsvanor som finns med i diagram 6t-u. Det finns en tydlig social gradient över ut-bildningsnivå: ju lägre utbildningsnivå desto högre andel
har minst två riskfyllda levnadsvanor. Skillnader finns även utifrån kön, ålder, födelseland, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Män speciellt i åldersgruppen 45-64 års, utrikes födda män, homo- och bisexuella män och män och kvinnor med funktionsnedsättning har oftare en ansamling riskfyllda levnadsvanor.
DIAGRAM 6T
Minst två riskfyllda levnadsvanor för kvinnor (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %
*
Födelseland övriga länder Födelseland övriga Europa Födelseland Sverige Förgymnasial
Eftergymnasial Gymnasial
Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning
Heterosexuell Homo-/bisexuell
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.66
DIAGRAM 6U
Minst två riskfyllda levnadsvanor för män (åldersstandardiserat), Gävleborgs län
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %
*
Födelseland övriga länder Födelseland övriga Europa Födelseland Sverige Förgymnasial
Eftergymnasial Gymnasial
Funktionsnedsättning Ej funktionsnedsättning
Heterosexuell Homo-/bisexuell
*
*
*
*
*
Statistiskt säkerställda skillnader är markerade med *.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018.66
65 För att kunna beräkna eventuella skillnader utifrån sexuell läggning har resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från både 2014 och 2018 räknats samman.
66 För att kunna beräkna eventuella skillnader utifrån sexuell läggning har resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor från både 2014 och 2018 räknats samman.
Vanor etableras under uppväxttiden
Grunden för levnadsvanor läggs i unga år. Barn som har goda levnadsvanor tenderar att både ha bättre hälsa och bättre levnadsvanor också som vuxna. Ohälsosamma levnadsvanor i barndom och ungdomsår riskerar istället att öka sannolikheten för ohälsa i vuxenlivet.67 En eko-nomisk, social och fysisk miljö som stödjer hälsosamma levnadsvanor är därför särskilt viktig under uppväxttiden.
MVC, BVC, folktandvården och skolan möter alla barn, här finns möjlighet att främja goda levnadsvanor genom så väl arbetssätt som socialt stöd, normarbete och utform-ning av fysisk miljö.
Data saknas för att i större utsträckning kunna analysera skillnader i levnadsvanor bland barn och unga i Gävleborg.
De data som finns visar att en något större andel av pojkar med föräldrar som saknar högskoleutbildning röker, jämfört med pojkar med minst en förälder med högskoleutbildning. Skillnaderna är dock mycket små och inte statistiskt säkerställda. Riskkonsumtion av alkohol och daglig snusning är istället mer vanligt hos unga med minst en förälder med högskoleutbildning, jämfört med unga med föräldrar som saknar högskoleutbildning.
Även här är skillnaderna mycket små och inte statistiskt säkerställda.
För vuxna kan en del av skillnaderna i ojämlikhet i hälsa förklaras av olikheter i hälsorelaterade beteenden.
Mönstren är inte lika tydliga för unga.68 Detta kan bero på att tonåren är en period där inte bara biologiska utan också sociala förändringar sker. Det är också en tid då hälsorelaterade beteenden skapas och vidmakthålls. Det kan alltså vara möjligt att mönster utifrån socioekono-miska skillnader i hälsorelaterade beteenden blir tydliga efter en viss ålder. En annan förklaring kan vara att ungdomars socioekonomi oftast definieras utifrån deras föräldrars utbildningsnivå då tonåringar tillbringar allt mindre tid hemma menar vissa forskare att klasskompisar och skolmiljöns påverkan bör vara större.69 Skillnader i hälsorelaterade beteenden kan nämligen ses på skolnivå70. På skolor där en hög andel av föräldrarna har eftergym-nasial utbildning var det mer vanligt att eleverna hade druckit alkohol eller använt narkotika. Däremot var rökning och snusning mer vanligt på skolor där en låg andel av föräldrarna har eftergymnasial utbildning71 och på skolor med högre andel elever med utländsk bakgrund fanns en lägre andel alkoholkonsumenter och lägre andel dagligrökare72.
EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter för hälsosamma levnadsvanor
Den ojämlika hälsan är en återspegling av ojämlika livsvillkor och handlingsutrymme. Det är alltså de skillnader i utbildning, arbete, inkomst, boende, tillgänglighet och delaktighet för barn, unga och vuxna som beskrivits i tidigare kapitel som är de är centrala förklaringarna. Därför är tidigare kapitels exempel på åtgärder för förbättrade livsvillkor också exempel på åtgärder för mer jämlika förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.
Se samtliga tidigare kapitel, samt kapitel vård.
Säkerställ att förebyggande och främjande arbete når fler i befolkningen och i större utsträckning än idag når grupper med större risk och sårbarhet för ohälsa.
Stärk hälso- och sjukvårdens samt skolhälso- vårdens systematiska och strukturerade arbete för att identifiera, och erbjuda stöd vid, ohälso-samma levnadsvanor.
Stärk de ekonomiska resurserna för att möjlig-göra för individen att möjlig-göra hälsosamma val. Se kapitel 3.
Stärk individers möjlighet att göra hälsosamma val genom socialt stöd och hälsofrämjande normer i familj, på arbetsplats, i skola.
67 Sawyer m.fl. 2012.
68 Se exempelvis: Hanson & Chen, 2007; Olsson & Fritzell, 2015.
69 Se exempelvis: Almquist & Östberg, 2012; West, 1997.
70 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN 2020;
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN 2014.
Förutom skolungdomarnas socioekonomi utifrån föräldrars utbildnings-nivå inkluderades även genomsnittlig meritpoäng i respektive årskurs samt andelen med utländsk bakgrund i analysen av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN 2014.
71 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN 2020.
72 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning CAN 2014.
6. Hälsa 123