och föräldrarna bor, och tar hänsyn till den kontexten, så skulle de åt-gärder vi föreslår kunna vara annor-lunda än vad de är idag. Vi kan se hur vi kan göra olika.
Från dialog med samordnare/utvecklare inom Barnhälsovårdsenheten, Region Gävleborg
DIAGRAM 6V
Andel 4-åringar med fetma (BMI över 30) vid BVC besöket samt CNI för länets hälsocentraler CNI jan-mars 2021
900 800 700 600 500 400 300 200 100 0
Andel 4-åringar med BMI över 30 år 2020
0 2 4 6 8 10 12 14 %
Källa: Barnhälsovårdsenheten och Hälsovalskontoret.
73 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, 2018. De exakta andelarna är 11,4 procent, 9,4 procent respektive 17,5 procent. Lägst andelar för dessa exempel på utfall hade Gävle kommun (8,2 procent), Gävle kommun (5,6 procent) respektive Ockelbo kommun (12,8 procent).
74 Alla är inte listade i den hälsocentral som finns närmast geografiskt, utifrån möjligheten att själv välja hälsocentral.
livsmiljön75 i sig påverka hälsan och våra möjligheter att göra hälsosamma val, på både kort och lång sikt. Omfat-tande internationell forskning har visat på tydliga sam-band mellan segregation och hälsa, och att förklaringarna är mer än bara skillnader i livsvillkor.76 Bland den svenska forskningen på området kan exempelvis nämnas studier som visar att risken för att drabbas av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar varierar mellan bostadsområden, och att risken för att råka ut för båda sjukdomarna är störst för de som bor i resurssvaga områden.77
Det finns flera förklaringar till varför livsmiljön påver-kar människors hälsa och möjligheter att göra hälsosam-ma val (läs mer i kapitel 4.5). En sund, trygg och trivsam boendemiljö är till exempel främjande för hälsan. En osäker boendesituation och trångboddhet kan däremot skapa stress och andra psykiska eller psykosomatiska pro-blem. Den som inte har rimligt goda boendeförhållanden har också svårare att klara övriga delar av livet, såsom utbildning och arbete, som in sin tur har effekt på hälsan.
Trångboddhet tycks särskilt påverka barns och ungas uppväxtvillkor, med till exempel sämre möjligheter att sköta skolarbetet och upprätthålla sociala kontakter.78
Även den omgivande boendemiljön och samhällets utformning i stort har betydelse för hälsan och möjlighe-ten till hälsosamma levnadsvanor.79 Tillgång (eller brist på tillgång) till gång- och cykelvägar, luftkvalitet inomhus och utomhus, ljudmiljö, tillgång (eller brist på tillgång) till naturvärden samt kultur och service nära bostaden är exempel på faktorer som spelar in.80 Att den byggda miljön, utomhus och inomhus, ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, möten med andra, välbefinnande och avkoppling är främjande aspekter av den fysiska miljön. Även den sociala miljön är viktig för hälsan. Det handlar till exempel om upplevelsen av trygghet och tillit i närområdet och på nivån av delaktighet och inkludering i samhället. Särskilt utsatta är de som lever i en boende-miljö som är direkt otrygg. Det gäller exempelvis perso-ner som utsätts för, eller tvingas bevittna, psykiskt eller fysiskt våld i det egna hemmet, eller barn vars föräldrar missbrukar alkohol eller narkotika. Det gäller också per-soner som lever i en otrygg eller direkt farlig omgivning.
För barn och unga är livsmiljöerna de platser där de ska utveckla så väl sina fysiska som sociala förmågor. Mil-jön i hemmet, närområdet och skolan är viktig för barn och ungas framtida hälsa, välbefinnande och engagemang.
Fysiska mötesplatser är viktiga för att ge möjlighet till kultur- och fritidsaktiviteter och ge förutsättning att engagera sig i samhällsutvecklingen. Trygga trafikmiljöer är viktiga för att unga ska kunna ta sig fram på egen hand:
att röra sig mellan olika platser utan att vara beroende av vuxna är en viktig del i att forma sitt liv.81 Idag finns stor variation i hur barn och ungas livsmiljöer är utformade.
Utformningen är beroende av många olika aktörer, exempelvis fastighetsägare, kommun och skolhuvudmän.
För att barn och unga ska ha goda livsmiljöer att växa upp behöver barnrättsperspektiv inkluderas i så väl planering som utformande och underhåll.
EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter inom området hälsa
Inkludera ett jämlikhets- och barnrättsperspek-tiv i planering och skapande av fysiska livs- miljöer och mötesplatser.
Stärk individers möjlighet att göra hälsosamma val genom att fysiska livsmiljöer (bostadsområ-den, arbetsplatser, närmiljöer) planeras och jus-teras för närhet till service och främjande miljöer så som grönytor samt gång- och cykelvägar.
Utöka det våldsförebyggande arbetet.
75 Begreppet livsmiljö innefattar de fysiska miljöer där människor bor, arbetar och tillbringar större delen av sin fritid. Folkhälsomyndigheten, 2021b.
76 Andersson & Holmqvist, 2019.
77 White m.fl., 2016, Merlo m.fl., 2013.
78 Folkhälsomyndigheten, 2021b.
79 Folkhälsomyndigheten, 2021b.
80 Folkhälsomyndigheten, 2021b.
81 Skr. 2020/21:105.
6. Hälsa 125
6.6.
Aktivt ägarskap, analys och framgångsfaktorer för ökad jämlikhet och inkludering
För att nå ökad jämlikhet och inkludering i länet behö-ver fler82 göra mer, bättre och ibland annorlunda än idag med utgångspunkt i det som i forskning och beprövad erfarenhet visat ger god effekt. Framgång ligger i hela länets förmåga att arbeta tillsammans. Det ställer krav på att många olika aktörer, såväl offentliga som privata och frivilliga deltar och att gävleborgarna bjuds in, lyssnas på och på olika vis görs delaktiga i arbetet.83
FRAMGÅNGS
-FAKTORER
ANALYS
AKTIVT ÄGARSKAP
Skapa förutsättningar för ett aktivt ägarskap Varje aktör i länet behöver ta aktivt ägarskap för ökad jämlikhet. Med ett aktivt ägarskap menas att ta ansvar för långsiktighet och att initiera insatser och förändrade arbetssätt här och nu; att säkerställa resurser på både kort och lång sikt; att systematiskt och strukturerat följa upp resultat och justera fortsatt arbete, med syftet att minska ojämlikheter.
Ingen enskild aktör kan ensam skapa ett jämlikt Gäv-leborg. Men var för sig, och inte minst tillsammans, har aktörer i länet ett stort handlingsutrymme att skapa mer jämlika möjligheter för alla som lever och verkar i länet.
Det som krävs är ett tålmodigt och långsiktigt för-bättringsarbete hos varje aktör för att göra det befintliga uppdraget bättre och för alla. Viktigt är också att prio-ritera och stärka förutsättningarna för tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan, inom och mellan aktörer, med gemensamt definierade utmaningar i fokus.
Eftersom den ojämlika hälsan är en återspegling av ojämlika livsvillkor och handlingsutrymme är det samma aktörer som är viktiga inom område Hälsa som för områ-de Utbildning, Arbete och Ekonomi, Tillgänglighet och boendemiljö och Demokrati och delaktighet, vilka har beskrivits i tidigare kapitel. Även aktörer inom område Vård är viktiga.
Analys ett viktigt redskap
För att kunna säkra att en verksamhet erbjuder jämlika möjligheter och ger jämlika effekter för de målgrupper den är till för behöver verksamheten systematiskt analyse-ra sitt eget uppdanalyse-rag, utbud, utföanalyse-rande, resultat och effekt ur ett jämlikhetsperspektiv. Vilka nås/nås inte av verk-samheten och ger verkverk-samheten olika effekter för olika grupper? Analysen är till för att öka kunskaperna om de målgrupper verksamheten är till för och hur väl verksam-heten möter deras behov. Framgångsfaktorerna för ökad jämlikhet och inkludering kan vara vägledande i analysen.
Utöver den systematiska analysen av verksamheten i sig (uppdrag, utbud, utförande, resultat och effekt) finns också inom området Hälsa ett behov av att tillgängliggöra data som möjliggör socioekonomiska analyser av hälso- utfall. Det gäller data över så väl barn som unga och vuxna, samt för alla diskrimineringsgrunder.
Framgångsfaktorer för ökad jämlikhet och inkludering
Analyser gör det möjligt att identifiera vägar till ökad jämlikhet och inkludering utifrån verksamhetens specifika uppdrag. Vid val av förbättringsåtgärder kan framgångs-faktorerna för ökad jämlikhet och inkludering vägleda (se kolumner i tabellen nedan, och läs mer i kapitel 1.5).
Framgångsfaktorerna kopplas i tabellen nedan till de exempel på åtgärder som tidigare presenterats i detta kapitel.
82 Region Gävleborg, länets kommuner, myndigheter som verkar i länet, civilsamhällsaktörer på regional och lokal nivå, Högskolan i Gävle samt privata aktörer.
83 Läs mer i introduktionskapitlets avsnitt 1.5. Där beskrivs vikten av ett aktivt ägarskap och analys samt ett antal framgångsfaktorer att vägledas av för att bidra till ökad jämlikhet och inkludering mer utförligt.
Sammanställning av exempel på åtgärder utifrån respektive framgångsfaktor
Investera idag för framtida avkastning
Stärk hälso- och sjukvårdens samt skolhälsovårdens systematiska och strukturerade arbete för att identifiera, och erbjuda stöd vid, ohälsosamma levnadsvanor.
Utöka det våldsförebyggande arbetet.
Öka kompetensen hos aktörer som möter personer utanför arbetsmarknaden om att dessa har ökad risk för nedsatt psykisk och fysisk, samt om hälsofräm-jande faktorer.
Satsa olika för att åstadkomma lika
Säkerställ att förebyggande och främjande arbete i större utsträckning än idag når grupper med större risk och sårbarhet för psykisk och fysisk ohälsa.
Riv hinder
Stärk individers möjlighet att göra hälsosamma val genom socialt stöd och hälsofrämjande normer i familj, på arbetsplats, i skola.
Stärk individers möjlighet att göra hälsosamma val genom att fysiska livsmiljöer (bostadsområden, arbetsplatser, närmiljöer) planeras och justeras för närhet till service och främjande miljöer så som grönytor samt gång- och cykelvägar.
Prioritera tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan
Stärk samverkan mellan ansvariga myndigheter, kommuner och arbetsgivare för att underlätta arbetsmarknadsinträde.
Anta ett normkritiskt arbetssätt
Öka kompetensen om normkritik och likabehandling hos ledning och personal i samtliga verksamheter.
Arbeta systematiskt och strukturerat för att
förebygga diskriminering, mobbning och kränkande bemötande i alla verksamheter.
Inkludera ett jämlikhets- och barnrättsperspektiv i planering och skapande av fysiska livsmiljöer och mötesplatser.
Anpassa information och bemötande
Se kapitel vård om hälsokompetens.
7. Vård 127
7. Vård
Alla de områden som hittills har berörts i rapporten finns med i Jämlikhetsträdets
stam eller grenar. Vård, däremot, illustreras inte där. Det beror på att vård inte är
ett livsvillkor på samma sätt som utbildning, arbete och ekonomi, eller uttryck för
det samma så som tillgänglighet och boendemiljö, demokrati och delaktighet och
hälsa. Däremot är tillgång till en god och jämlik vård ofta en förutsättning för god
och jämlik hälsa, och indirekt även för utredningens andra områden. En god vård
är i många fall en förutsättning för ett gott liv.
E
n god vård är i många fall en förutsättning för ett gott liv. En jämlik vård är en av dimensionerna i, och därmed en förutsättning för, en god vård.1 Att vården ska vara jämlik anges i hälso- och sjukvårdslagen2. Det innebär att vård ska ges med respekt för alla människors lika värde; att patienter som lider av samma sjukdomar ska behandlas lika, och att resurser i första hand ska fördelas till dem med de största behoven.Vård och behandling ska med andra ord ges efter behov där den med de största behoven går först: oavsett kön, ålder, etnicitet, bostadsort, kompetenser, eller andra egenskaper och förutsättningar. Trots det finns rapporter som visar att hälso- och sjukvården inte är helt jämlik.
Det visar rapporter om vård, behandling och bemötande från exempelvis Socialstyrelsen, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Sveriges Kommuner och Regioner samt flertalet forskningsrapporter3. Alla skillnader i vården innebär dock inte ojämlik vård. Vissa skillnader mellan patientgrupper är snarare en förutsättning för jämlik vård, så länge skillnaderna utgår från patientgrup-pers olika behov, sjukdomens svårighetsgrad, förekomsten av parallell läkemedelsbehandling och annan sjuklighet.
En ojämlik vård är omotiverade skillnader i vård som inte kan förklaras av medicinska eller behovsmässiga avväg-ningar.4