Segregation betyder åtskillnad.33 Det innebär att grupper med olika livsvillkor bor åtskilda från varandra.34 Att seg-regation är ett relativt begrepp som innefattar minst två grupper innebär att det inte går att prata om att en grupp bor segregerat eller att ett område är segregerat. Det är istället hela orten, kommunen eller länet som är segrege-rat. Hela orten, kommunen eller länet bör ses i ett sam-manhang där en plats eller ett områdes (relativa) förut-sättningar är beroende av andra platsers förutförut-sättningar.
Segregation innebär alltså att grupper med sämre livsvillkor bor i vissa områden medan grupper med bättre livsvillkor väljer att bo i andra områden. Överlag har segregationen ökat över tid, främst mellan olika inkomst-grupper. Hög- och låginkomsttagare lever med andra ord allt mer åtskilt.35 Förklaringar till att segregation uppstår handlar om hur dessa skillnader i livsvillkor påverkar förutsättningarna för olika grupper att välja var de ska bo, tillsammans med bostadsmarknadens struktur och andra grundläggande förutsättningar (så som den funktionella geografin och befolkningssammansättningen).36 Det finns också specifika förklaringar kopplade till vilka som flyttar in till kommunen, särskilt vad gäller nyanlända och grupper utan egen försörjning eller andra sociala pro-blem. En hög invandring riskerar till exempel att leda till etnisk segregation om det inte finns tillgängliga bostäder anpassade för gruppen (vad gäller exempelvis prisbild och storlek) i olika delar av kommunen/orten. Samtidigt kan inflödet av nyanlända vara viktigt för kommuner och or-ter som står inför utmaningar kopplade till ett minskande eller åldrande befolkningsunderlag (se kapitel 1.3). Vissa av länets kommuner har, enligt dialoger genomförda un-der utredningen, haft problem med social dumpning – in-flyttning av människor utan egen försörjning från rikare kommuner, till (ofta eftersatta) fastigheter där fastighets-ägarna hyr ut utan krav.37 Båda utmaningarna adresseras bäst av flera kommuner i samverkan.
Bostadsmarknadens struktur handlar bland annat om var det finns bostäder av vilken typ och till vilken kost-nad. Eftersom resurssvaga hushåll är överrepresenterade i hyresrätter, framför allt inom allmännyttan (se avsnitt 4.3),
31 Rädda Barnen 2017.
32 Rädda Barnen 2017.
33 Tre former av segregation: socioekonomisk, etnisk och demografisk.
Demografisk segregation, som innebär att olika hushållstyper eller ålders-grupper bor i olika typer av bostadsområden eller bygder, är något mindre kopplad till skillnader livsvillkor; Delegationen mot segregation 2021;
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte 2017.
34 Delegationen mot segregation 2021.
35 Delegationen mot segregation 2021.
36 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte 2017; Vetenskaps- rådet 2018; Andersson & Holmqvist 2019.
37 För en övergripande nationell rapport om social dumpning, se Statskonto-ret 2020.
kommer segregation att uppstå om billiga hyresrätter koncentreras till vissa områden. Att upplåtelseformer och lägenhetstyper blandas – och att hushåll med låga inkom-ster därmed ges möjlighet att bosätta sig i mer välbärgade områden – är en nödvändighet för att segregation ska kunna motverkas. Blandning är dock inte tillräckligt.
Det krävs också att priser och hyresnivåer anpassas efter målgruppens förutsättningar.38
Skillnader i livsvillkor, framför allt socioekonomiska livsvillkor, det vill säga utbildning, sysselsättning och inkomst, påverkar olika gruppers möjlighet att välja var de vill bo, inom den befintliga bostadsmarknaden och givet övriga förutsättningar. Grupper som har goda resurser, i form av kapital, fast arbete (som ger möjlighet till bostadslån), kunskap och nätverk, har betydligt bättre möjlighet än andra grupper att välja hur de vill bo. Inom segregationsforskningen ses därför ofta de resursstarka grupperna som de som främst skapar och upprätthåller segregerade boendemönster.39 Vad som är ett attraktivt eller mindre attraktivt boende varierar mellan människor och mellan människor i olika stadier av livet. Några fakto-rer som påverkar attraktivitet generellt är dock arbets- och karriärmöjligheter, boendemiljö, närhet till familj och vänner, fritidsmöjligheter, samt utbudet av kultur och nöjen.40 Boendeval bygger också på tillgång till informa-tion och kunskap om olika alternativ. De flesta flyttar sker över korta avstånd.41 På korta avstånd är faktorer relate-rade till boendet och området viktigare än till exempel arbetsmarknadsfaktorer. Resursstarka grupper har också möjlighet att undvika områden som de inte anser vara attraktiva. Rykten och stigmatisering av människor och områden bidrar därmed till att segregationen reproduce-ras eller till och med förvärreproduce-ras.42
Grupper med mindre resurser har sämre möjlighet att välja boende. Brist på ekonomiskt kapital och/eller möjlighet att få bostadslån gör att dessa grupper hänvisas till billigare bostäder och till hyresrättssegmentet. Även inom hyresrättssegmentet finns en omfattande segrega-tion som delvis kan förklaras av socioekonomiska livsvill-kor (utifrån hyresnivåer och krav på betalningsförmåga), delvis beror på tillgång till andra resurser så som kon-takter eller poäng i bostadskön. Grupper som är nya på bostadsmarknaden - ungdomar och nyanlända - har inte haft samma möjlighet att samla köpoäng och har också mindre resurser (med undantag för de ungdomar vars resursstarka föräldrar väljer att bidra till ett bostadsköp).
Sammantaget gör det att de har betydligt sämre möjlighe-ter än andra grupper att välja boende.
Boendesegregationen i Sverige har ökat över tid, till följd av en ökande inkomstpolarisering (se kapitel 3.1).43 Det gäller även i Gävleborg, enligt de lokala analyser som gjorts i bland annat Bollnäs och Sandvikens kommuner.44 Karta 4c visar länets DeSO-områden45 utifrån andelen av den vuxna befolkningen som har en låg ekonomisk standard.46 Område-na är uppdelade i fem lika stora grupper, kvintiler, där kvintil 1 (mörkgröna på kartan) är de områden som har den högsta andelen invånare som har en låg ekonomisk standard. Av
kartan framgår att andelen med låg ekonomisk standard är högre i länets norra delar än i de södra, vilket är en reflektion av skillnader i ortsstorlek, befolkningstäthet, utbildningsnivå och arbetsmarknadens sammansättning. De områden som har de högsta andelarna finns dock i länets större tätorter.
Områden som har den lägsta andelen invånare med låg eko-nomisk standard finns även de i länets större tätorter. Med andra ord finns en högre grad av segregation och polarisering på de större orterna.
Den ökade boendesegregationen har inneburit att utri-kes födda med låga inkomster bor alltmer koncentrerat.47 De områden i länet som har den högsta andelen invånare med låg ekonomisk standard har också högst andelen invå-nare med bakgrund i länder utanför OECD, högst andelen med enbart förgymnasial utbildning och lägst andelen med eftergymnasial utbildning, lägst andelen sysselsatta, högst andel som fått ekonomiskt bistånd, högst antal ohälsoda-gar och högst andel boende i hyresrätt (tabell 4b).48 Gävle och Sandviken är två av 32 kommuner i Sverige som rege- ringen anser ha särskilt stora socioekonomiska utmaningar och därför har möjlighet till extra statsbidrag för att stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen i socioekono-miskt eftersatta områden.49
38 Andersson & Holmqvist 2019.
39 Delegationen mot segregation 2021; Andersson & Holmqvist 2019; Hed-man & Andersson 2015.
40 Tillväxtanalys 2014.
41 SOU 2007:35.
42 Det finns ett flertal studier som visar att en drivkraft bakom etnisk segrega-tion är att inrikes födda resursstarka personer aktivt undviker områden som domineras av minoriteter. Se exempelvis Bråmå 2006; Müller m.fl. 2018.
43 Vetenskapsrådet 2018; Hedman & Andersson 2015; Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte 2017; Andersson & Holmqvist 2019. Det bör påpekas att segregation kan mätas på flera olika sätt, och att olika mätmetoder kan få olika resultat. Resultaten varierar dessutom med hur områden definieras.
44 Bollnäs kommun 2019; Sandvikens kommun 2020.
45 DeSO (demografiska statistikområden) är en rikstäckande småskalig sta-tistisk områdesindelning som följer läns- och kommungränserna. Länets DeSO-områden mellan 780 och 3 139 invånare, med ett genomsnitt på 1 169. Eftersom befolkningstätheten varierar i länet varierar också ytstor-leken på DeSO-områdena kraftigt mellan tätbefolkade och glesbefolkade områden.
46 Låg ekonomisk standard är ett vanligt använt mått på låg inkomst. Den som har en låg ekonomisk standard har en disponibel inkomst per kon-sumtionsenhet som understiger 60 procent av den nationella medianen.
47 Vetenskapsrådet 2018; Hedman & Andersson 2015; Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte 2017; Andersson & Holmqvist 2019. Det bör påpekas att segregation kan mätas på flera olika sätt, och att olika mätme-toder kan få olika resultat. Resultaten varierar dessutom med hur områden definieras. Särskilda kartläggningar av segregation och skillnader i livsvillkor i länets kommuner har bland annat genomförts av Sandvikens och Bollnäs kommuner: Bollnäs kommun 2019; Sandvikens kommun 2020;.
48 Det gäller också nationellt; Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Forte 2017.
49 Delegationen mot segregation: https://www.delmos.se/ytterliga-re-medel-till-32-kommuner-med-socioekonomiskt-eftersatta-omraden/.
4. Tillgänglighet och boendemiljö 77 KARTA 4C. Länets Deso-områden utifrån andel befolkning ålder 20+ med låg ekonomisk standard, 2019
Andel med låg ekonomisk standard 0.0 – 7.8
7.8 – 14.4 14.4 – 20.8 20.8 – 30.3 30.3 – 58.4
Källa: Supercross och Samhällsmedicin
TABELL 4B. Beskrivande statistik av Gävleborg 2019 per kvintiler av Deso-områden.
Kvintil 1 Kvintil 2 Kvintil 3 Kvintil 4 Kvintil 5
Befolkning 62 983 60 158 53 465 53 271 57 182
Andel födda utanför OECD 25% 10% 6% 4% 3%
Andel med förgymnasial utbildning (25+) 29% 24% 20% 18% 15%
Andel med eftergymnasial utbildning (25+) 24% 26% 30% 31% 38%
Andel sysselsatta (20-64) 65% 78% 81% 85% 88%
Andel som fått ekonomiskt bistånd under de senaste
12 månaderna (18+) 10% 4% 2% 1% 1%
Antal ohälsodagar (16-64) 31,8 30,3 27,2 23,1 18,0
Andel boende i hyresrätt (18+) 65% 35% 30% 15% 6%
Kvintil 1 = de 20 procent av alla områden som har den högsta andelen invånare med låg ekonomisk standard. Kvintil 5 = de 20 procent av alla områden som har den lägsta andelen invånare med låg ekonomisk standard. Kvintilindelningen bygger på andel i befolkningen i ålder 20+ med låg ekonomisk standard per Deso-område och är alltså densamma som i karta 4c.
Källa: SCB/Supercross och Samhällsmedicin Bollnäs
Sandviken
Gävle
Söderhamn Hudiksvall
En rad olika åtgärder och strategier har testats för att motverka segregation. De kan sammanfattas i tre huvud-strategier50:
Sprida ut nyanlända över framför allt olika kommuner genom olika strategier för flyktingmottagande (för att motverka etnisk segregation).
Områdesbaserade insatser, så som satsningar på upp-rustning av ett område eller satsningar på att förbättra befolkningens socioekonomiska livsvillkor.
Blanda upplåtelseformer, framför allt vid nyproduktion.
En fjärde, bredare, strategi är att jämna ut förutsätt- ningarna mellan hushåll: mer jämlika förutsättningar generellt och/eller mer jämlika förutsättningar på bostads- marknaden, genom till exempel höjda bostadsbidrag.
Alla strategier har fördelar och nackdelar. Nackdelarna handlar grovt om att de inte är tillräckliga för att i sig själva minska boendesegregationen, är för dyra eller tar för lång tid att ge effekt. Exempelvis kan områdesbaserade insatser vara positivt för enskilda individer och områden men eftersom de bara riktas mot ett område och inte hela systemet kommer inte segregationsnivåerna att påverkas nämnvärt. Två vanliga resultat är istället att de individer som får det bättre flyttar eller att de mest resurssvaga inte längre har möjlighet att bo kvar i eller flytta till området (på grund av höjda hyror eller ökad attraktivitet). Att blanda upplåtelseformen är viktigt men för att strategin ska ge ordentlig effekt krävs en satsning på hela staden, inte bara nyproduktion (som ofta är för dyrt för de mest resurssvaga). Sådana förändringar tar väldigt lång tid.
Flera olika strategier behöver därför användas samtidigt.
EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter och minska segregation
Segregation innebär att grupper med olika livsvill-kor bor åtskilda från varandra. Grupper med sämre livsvillkor bor i vissa områden medan grupper med bättre livsvillkor bor i andra. Förklaringar till att seg-regation uppstår handlar om hur skillnader i livs-villkor påverkar förutsättningarna för olika grupper att välja var de ska bo, tillsammans med bostads-marknadens struktur och andra grundläggande förutsättningar. Därför är tidigare kapitels exempel på åtgärder för förbättrade livsvillkor också förslag för minskad segregation. Se tidigare kapitel.
Minska risk för segregation redan i planerings-processen. Planera för ökad blandning utifrån storlek, kostnad och upplåtelseform.
Komplettera satsningar på blandning med olika områdesbaserade satsningar, i syfte att skapa mer attraktiva miljöer.
Stärk samverkan mellan kommuner i frågor som rör placering av nyanlända samt social dumpning.
Analysera hur hyresrätter fördelas ur ett jäm-likhetsperspektiv. Detta gäller framför allt inom det kommunala beståndet
50 Andersson & Holmqvist 2019.
4. Tillgänglighet och boendemiljö 79