men många 80-plussare har svårt med tekniken. De har inte bank-ID och liknade.
Från dialog med representanter från länets pensionärsorganisationer
Digitaliseringen riskerar att skapa ett utanförskap för de grupper som inte behärskar eller använder tekniken, menar både forskning och myndigheter102 och flera per-soner som utredningen fört dialog med. Det kan leda till sämre tillgång till viktig service och information och svårigheter att utföra olika typer av ärenden när alltmer blir digitalt. Exempelvis kräver många tjänster e-legitima-tion, något som alla inte har. Dialogpersoner från länets pensionärsorganisationer menar dock att fler skulle kunna använda digitala lösningar, bara de fick utbildning.
Att tillhandahålla utbildningar, antingen generellt eller för specifika ändamål103, är ett sätt som samhället kan bidra för att minska det digitala utanförskapet och säkerställa en
mer jämlik tillgång till information och tjänster. Digital information och tjänster behöver också utformas på ett sätt som är tillgängligt för fler. Digitaliseringsrådet pekar på behovet av en strategisk och säker design med använ-daren i fokus, liksom på behovet att göra digitalisering till en del av försörjningsstödet. Rådet menar att tillgång till dator och internetuppkoppling numera bör ingå i skäliga levnadsomkostnader och att ekonomi inte ska utgöra ett hinder för att kunna ta del av informationssamhället.104
EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter till delaktighet genom att anpassa information
Säkerställ att allmänt riktad information finns tillgänglig på olika språk, både som text och tal, och i olika kanaler.
När föregående punkt inte är möjligt, anpassa informationen till de som har sämst förut-sättningar att ta till sig den. Det gäller särskilt myndighetsinformation.
Anpassa riktad information efter målgruppens förutsättningar att ta till sig den. Fråga målgrup-pen. Använd en avsändare som målgruppen lyssnar till.
95 92 procent av de svarande i SCB:s senaste undersökning kring befolkning-ens IT-användning (från 2020) hade dock använt internet inom de senaste tre månaderna, och 83 procent använder det dagligen. Resultatet från 2020 års undersökning är behäftat med stor osäkerhet. SCB: Befolkning-ens IT-användning (scb.se).
96 Ibid, se kommentar not 88.
97 Internetstiftelsen 2018; 2019.
98 Begripsam 2019; Francisco m.fl. 2019.
99 Digitaliseringsrådet 2019; Francisco m.fl. 2019.
100 1 juli 2022 byter särskolan namn till anpassad grundskola och grund- särskolan byter till anpassad gymnasieskola.
101 Begripsam 2019; Digitaliseringsrådet 2019.
102 Digitaliseringsrådet 2019.
103 Till exempel menar länets pensionärsorganisationer att fler äldre skulle kunna använda digitala tjänster i vården om vården tog ansvar för att visa de vårdsökande hur de ska gå tillväga, till exempel i samband med besök.
104 Digitaliseringsrådet (2019).
5. Demokrati och delaktighet 103
5.6.
Aktivt ägarskap, analys och framgångsfaktorer för ökad jämlikhet och inkludering
För att nå ökad jämlikhet och inkludering i länet behöver fler105 göra mer, bättre och ibland annorlunda än idag med utgångspunkt i det som i forskning och beprövad erfarenhet visat ger god effekt. Framgång ligger i hela länets förmåga att arbeta tillsammans. Det ställer krav på att många olika aktörer, såväl offentliga som privata och frivilliga deltar och att gävleborgarna bjuds in, lyssnas på och på olika vis görs delaktiga i arbetet.106
FRAMGÅNGS
-FAKTORER
ANALYS
AKTIVT ÄGARSKAP
Skapa förutsättningar för ett aktivt ägarskap Varje aktör i länet behöver ta aktivt ägarskap för ökad jämlikhet. Med ett aktivt ägarskap menas att ta ansvar för långsiktighet och att initiera insatser och förändrade arbetssätt här och nu; att säkerställa resurser på både kort och lång sikt; att systematiskt och strukturerat följa upp resultat och justera fortsatt arbete, med syftet att minska ojämlikheter.
Ingen enskild aktör kan ensam skapa ett jämlikt Gävle- borg. Men var för sig, och inte minst tillsammans, har aktörer i länet ett stort handlingsutrymme att skapa mer jämlika möjligheter för alla som lever och verkar i länet.
Det som krävs är ett tålmodigt och långsiktigt för-bättringsarbete hos varje aktör för att göra det befintliga uppdraget bättre och för alla. Viktigt är också att prio-ritera och stärka förutsättningarna för tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan, inom och mellan aktörer, med gemensamt definierade utmaningar i fokus.
Viktiga aktörer inom området demokrati och delak-tighet på regional och lokal nivå är exempelvis politiska partier, funktioner inom kommuner, region och länssty-relse med ansvar för olika demokratiska processer och samhällsplanering, intresse- och brukarföreningar, kultur-
och fritidsföreningar samt övriga civilsamhällesaktörer, funktioner inom region, kommuner och privata aktörer som ansvarar för välfärdstjänster, regional och lokal kol-lektivtrafik, Högskolan i Gävle med flera.
Analys ett viktigt redskap
För att kunna säkra att en verksamhet erbjuder jämlika möjligheter och ger jämlika effekter för de målgrupper den är till för behöver verksamheten systematiskt analysera sitt eget uppdrag, utbud, utförande, resultat och effekt ur ett jämlikhetsperspektiv. Vilka nås/nås inte av verk-samheten och ger verkverk-samheten olika effekter för olika grupper? Analysen är till för att öka kunskaperna om de målgrupper verksamheten är till för och hur väl verksam-heten möter deras behov. Framgångsfaktorerna för ökad jämlikhet och inkludering kan vara vägledande i analysen.
Utöver den systematiska analysen av verksamheten i sig (uppdrag, utbud, utförande, resultat och effekt) finns också inom området Demokrati och delaktighet behov av att tillfoga ett jämlikhetsperspektiv på analyser som redan görs, av olika aktörer i olika verksamheter. Det gäller inte minst hur verksamheter arbetar med medborgar-/brukar-inflytande, om och i så fall hur möjligheterna till infly-tande varierar mellan olika grupper, samt vilka hinder för inflytande som finns i verksamheten. Andra viktiga områden att tillfoga ett jämlikhetsperspektiv på är barn och ungas föreningsdeltagande, i syfte att synliggöra vilka som deltar och inte samt synliggöra vilka faktorer som eventuellt hindrar deltagande. Detsamma gäller utbudet av aktiviteter för människor med funktionsnedsättning och analyser av vilka andra hinder som finns för delaktig-het för denna grupp. För att möjliggöra riktade insatser där behov bedöms vara särskilt stort, blir en kartläggning av föreningars resurser och förutsättningar viktig.
Framgångsfaktorer för ökad jämlikhet och inkludering
Analyser gör det möjligt att identifiera vägar till ökad jämlikhet och inkludering utifrån verksamhetens specifika uppdrag. Vid val av förbättringsåtgärder kan framgångs- faktorerna för ökad jämlikhet och inkludering vägleda (se kolumner i tabellen nedan, och läs mer i kapitel 1.5).
Framgångsfaktorerna kopplas i tabellen nedan till de exempel på åtgärder som tidigare presenterats i detta kapitel.
105 Region Gävleborg, länets kommuner, myndigheter som verkar i länet, civilsamhällsaktörer på regional och lokal nivå, Högskolan i Gävle samt privata aktörer.
106 Läs mer i introduktionskapitlets avsnitt 1.5, där beskrivs vikten av ett aktivt ägarskap och analys samt ett antal framgångsfaktorer att vägledas av för att bidra till ökad jämlikhet och inkludering mer utförligt.
Sammanställning av exempel på åtgärder utifrån respektive framgångsfaktor
Investera idag för framtida avkastning
Premiera föreningar och aktiviteter som arbetar aktivt med inkludering.
Utöka det våldsförebyggande arbetet.
Planera för och skapa trygga livsmiljöer.
Utred möjligheten till mer långsiktigt ekonomiskt stöd till civilsamhällesaktörer.
Satsa olika för att åstadkomma lika
Arbeta för att öka valdeltagandet bland grupper där deltagandet är lägre.
Öka kännedom hos underrepresenterade grupper om hur att engagera sig politiskt.
Stärk möjligheten till socialt deltagande och delak-tighet för grupper med mindre resurser.
Riv hinder
Säkerställ att det finns strukturer för inflytande och att de är möjliga att använda för alla grupper i befolkningen.
Förenkla ungdomars möjlighet till inflytande. Stärk särskilt flickors möjlighet till inflytande.
Arbeta för en ökad mångfald på politiska poster, till exempel genom att göra det möjligt för fler att ta och behålla politiska uppdrag utifrån sina förutsätt-ningar.
Anpassa tider för aktiviteter för att fler ska kunna ta sig till och från med kollektivtrafik.
Arbeta för att motverka ofrivillig ensamhet.
Prioritera tvärsektoriell och tvärprofessionell samverkan
Nyttja inflytande från intressegrupper i frågor som berör dem.
Anta ett normkritiskt arbetssätt
Arbeta för att fler ska nyttja sin möjlighet till inflytan-de, genom att anpassa forum, kanaler och verksam-heter efter människors olika förutsättningar.
Arbeta systematiskt och strukturerat för att öka inkluderingen i föreningar och verksamheter utifrån alla diskrimineringsgrunder.
Öka kompetensen om normkritik och likabehandling till ledning och ledare inom civilsamhället.
Öka kunskapen om barn i utsatta situationer hos ledning och ledare inom civilsamhället.
Anpassa turtäthet för kollektivtrafik för att fler ska kunna ta sig till och från aktiviteter.
Stärk undervisning i skolan om normkritik och lika-behandling.
Anpassa information och bemötande
Säkerställ att allmänt riktad information finns till-gänglig på olika språk, både som text och tal, och i olika kanaler.
När föregående punkt inte är möjligt, anpassa infor-mationen till de som har sämst förutsättningar att ta till sig den.
Anpassa riktad information efter målgruppens förutsättningar att ta till sig den. Fråga målgruppen.
Använd en avsändare som målgruppen lyssnar till.
6. Hälsa 105
6. Hälsa 105
6. Hälsa
Hälsa är placerat i trädets krona. Nivån av hälsa i en befolkning, om den är god eller dålig, är beroende av ett stort antal faktorer, hälsans bestämningsfaktorer, och fördelningen av hälsa i en befolkning, om den är jämlik eller är ojämlik, är beroende av fördelningen av de grundläggande socioekonomiska livsvillkor som återfinns i trädets stam samt trädets rötter.
HÄLSA
T
rots en generellt positiv hälsoutveckling i Sverige, och Gävleborgs län, med bland annat ökad medellivslängd, minskat insjuknande och minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom, ökar de ojämlika skillnaderna i hälsa i befolkningen. Den positiva hälsoutvecklingen gäller med andra ord inte alla.Hur länge människor lever, men också hur de mår medan de lever, skiljer sig åt mellan grupper i befolkningen.
Ojämlikhet i hälsa handlar om systematiska skillnader i hälsa mellan grupper. Det handlar alltså inte om hälso- skillnader som finns mellan individer, eller över tid för samma individ. Sådana skillnader i hälsa kan ses som naturliga och acceptabla, som en del av åldrandet till exempel. Systematiska skillnader i hälsa är istället skill-nader som beror på strukturer och normer som ger olika grupper olika förutsättningar för god hälsa.
De systematiska skillnaderna varierar både beroende av vilka grupper som analyseras och vilket mått på hälsa som används. Här presenteras ett urval av resultat baserat på ett urval av indikatorer.1