de har körkort och kvinnor om hur de har ordnat barnomsorg. Vi skickar kvinnor på arbetsträning medan män får mer arbetsnära åt-gärder. Vi behöver medvetandegöra och agera för att bryta mönster. Vi arbetar numera med ett systema-tiserat frågebatteri som är lika för kvinnor och män för att säkerställa likvärdigheten.
Från dialog med sektionschef på Arbetsförmedlingen Gävle
DIAGRAM 3T
Andel kvinnor inom de tio största branscherna, Gävleborgs län 2008 och 2019
% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Vård och omsorg Tillverkning Utbildning Handel Byggverksamhet Företagstjänster Offentlig förvalting Transport och magasinering Kulturella tjänster Hotell och restaurang
2008 2019
Källa: SCB/Supercross
78 Region Gävleborg Samhällsmedicin 2020.
79 Region Gävleborg Samhällsmedicin 2020.
80 Insight Intelligence 2020.
81 Insight Intelligence 2020; Tellhed, Bäckström & Björklund, 2017.
82 Arbetsförmedlingen 2019b.
83 Statistiska centralbyrån SCB (RAMS).
84 För en översikt över könssegregationen över branscher och yrkesgrupper, se SOU 2014:81.
Att en bransch är (relativt) jämställd behöver inte innebära att män och kvinnor, med olika bakgrund och förmågor, utför samma arbetsuppgifter eller att de har samma yrken. Män och kvinnor tenderar att vara överrepresen-terade inom traditionellt könstypiska yrken även inom branscher (diagram 3v). Inom tillverkning, till exempel, arbetar 12 procent av alla kvinnor som kontorsassistenter
och sekreterare. Det motsvarar nästan 80 procent av yr-kesgruppen. Däremot är bara 15 procent av alla ingenjö-rer och tekniker inom branschen kvinnor, och mycket få av ingenjörerna och teknikerna är utrikes födda. Läkar-kåren har en jämn könsfördelning medan andelen män som arbetar som undersköterska eller sjuksköterska bara uppgår till ca 10 procent. Bland vårdbiträden är andelen drygt 20 procent. En hög andel av alla män som arbetar som undersköterskor eller vårdbiträden är utrikes födda.
Överlag är de vanligaste yrkesgrupperna bland kvinnor undersköterskor, grund- och förskollärare, butiksperso-nal, personliga assistenter samt kontorsassistenter. Bland män är snickare, murare och anläggningsarbetare, lastbils- och bussförare, ingenjörer och tekniker, butikspersonal samt fordonsmekaniker och reparatörer de vanligaste yrkesgrupperna.85
Könssegregationen gäller även chefsrollen.86 År 2017 var 39 procent av samtliga chefer i Gävleborgs län kvinnor. Det är en klar ökning sedan 2007, då andelen var 28 procent.
Samtidigt finns stora skillnader mellan olika sektorer. An-delen kvinnliga chefer är högst inom den offentliga sektorn och lägst inom den privata sektorn (diagram 3w).
Könssegregationen på arbetsmarknaden får konse-kvenser, för både män och kvinnor. För kvinnor resulterar rådande normer och strukturer i sämre möjlighet att göra karriär och i lägre löner87, vilket också påverkar de framtida inkomsterna. Löneläget inom den offentliga sektorn, där inrikes födda kvinnor och utrikes födda män och kvinnor är överrepresenterade, är i regel lägre än i den privata sektorn. Många av de yrkesgrupper som
domine-DIAGRAM 3U
Andel kvinnor inom de tio största branscherna, efter inrikes/utrikes född, Gävleborgs län 2019
% 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
Inrikes född
Utrikes född
Vård och omsorg Tillverkning Utbildning Handel Byggverksamhet Företagstjänster Offentlig förvalting Transport och magasinering Kulturella tjänster Hotell och restaurang
Källa: SCB/Supercross
DIAGRAM 3V
Anställda inom inom de vanligaste yrkesgrupperna inom vård och omsorg samt tillverkning och utvinning, efter kön och inrikes/utrikes född, Gävleborgs län 2019
Undersköterskor Skötare m.fl.
Sjuksköterskor Vårdbiträden Läkare
Process- och maskinoperatör Metallhantverkare och reparatörer Montörer Ingenjörer och tekniker Kontorsassistenter och sekreterare
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 %
Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor
Inrikes födda män Utrikes födda män Källa: SCB/Supercross
85 Statistiska centralbyrån SCB, SSYK 2012, 3-siffernivå.
86 SOU 2014:81.
87 SOU 2014:81.
3. Arbete och ekonomi 61
ras av kvinnor har också ett relativt lågt löneläge, trots att utbildningskraven i vissa fall är höga. Ett sätt att illustrera löneskillnaderna är att jämföra arbetsinkomster för kvin-nor och män med samma utbildning. Diagram 3x visar löneläget för kvinnor och män som har en treårig gym-nasial yrkesutbildning, efter utbildningens inriktning.
Ett värde på 1 innebär att kvinnor och män har samma inkomst, medan ett värde på 0,5 innebär att kvinnors arbetsinkomst är hälften av mäns. Oavsett inriktning har kvinnor en lägre arbetsinkomst.
Könsskillnader i inkomster ökar i samband med för-äldraskapet. Det beror på att de traditionella könsrollerna då blir mer markerade: kvinnor går ner i arbetstid i högre utsträckning än män88 och tar dessutom den största andelen av föräldraledighet och vård av barn (vab).89 15 procent av alla föräldrapar i länet som fick barn under 2018 delade på jämställt på föräldradagarna (inom ramen 40/60), vilket är en ökning över tid men lägre än i riket (diagram 3y). Fördelningen mellan könen påverkas av föräldrarnas ålder, utbildning, inkomst, yrke och födelseland. Överlag tenderar fördelningen vara mer jämställd i de par där kvinnan har en hög utbildning och hög lön, och pappor med hög utbildning tar en större andel av föräldradagarna än pappor med lägre utbildningsnivå. Normer på arbets-platsen har också betydelse för framför allt mäns uttag av föräldraledighet och vab.90 Att kvinnorna tar huvudansva-ret för föräldraledigheten är en orsak till att vissa kvinnor, framför allt de med låg utbildning, har svårt att ta sig igenom SFI-utbildningen (se avsnitt 3.3).
Det finns dock löneskillnader som inte kan förklaras av skillnader i bransch, yrke, arbetsmarknadsposition,
arbetstid och föräldraledighet. Dessa oförklarade skillna-der i arbetsinkomst mellan könen uppgår till cirka fem procent nationellt.91 På motsvarande sätt finns också oför-klarade löneskillnader mellan inrikes och utrikes födda.92
För att könssegregationen ska minska behöver människor göra normbrytande val. Arbetsmarknaden och arbetsgivar-na måste inbjuda och välkomarbetsgivar-na de personer som gör dessa
DIAGRAM 3W
Andel kvinnliga chefer efter sektor och år, Gävleborgs län 2007 och 2017
Totalt Offentlig sektor Offentligt ägda företag och organisationer Privat sektor Övriga organisationer
2007
2017
Källa: SCB/Supercross
DIAGRAM 3X
Kvinnors arbetsinkomst i relation till mäns arbetsinkomst efter utbildningens inriktning och ålder. Personer med 3-årig gymnasial utbildning, Gävleborgs län 2017.
1,1
Transporttjänster Byggnadsarbete Samhällsvetenskaplig/humanistisk Hotell, restaurang och storhushåll Handel och administration Barn och ungdom Medieproduktion Måleri Omvårdnadsutbildning Industri och verkstadsteknik Naturvetenskaplig Ekonomi Restaurang
20–30 år
30–40 år
Källa: SCB/Supercross
DIAGRAM 3Y
Andel barn vars föräldrar delat jämställt (40/60) på
föräldradagarna, efter barnets födelseår, Gävleborgs län och riket
%
88 Det genomsnittliga antalet arbetade överenskomna timmar per vecka var 35,3 för kvinnor respektive 38,9 för män för länets befolkning 15-74 år,.
SCB/AKU.
89 2020 tog kvinnorna i Gävleborg ut 72 procent av alla nettodagar avseende föräldrapenning och 61 procent av alla nettodagar avseende tillfällig för-äldrapenning (vab), Försäkringskassan.
90 Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO 2015; Försäkrings- kassan 2018.
91 SOU 2014:81.
92 Evertsson & Magnusson (red.) 2014.
normbrytande val. Att så inte alltid är fallet märks av att de som gör normbrytande val byter yrke (till mer traditionella val) i högre grad än andra. Många män och kvinnor som gjort normbrytande utbildningsval börjar aldrig arbeta inom, eller lämnar, yrket de utbildat sig för. Matchningen är överlag sämre bland de män och kvinnor som utbildat sig inom områden där andelen av det egna könet är låg. Exem-pelvis är matchningsgraden för kvinnor betydligt högre för dem som har en utbildning inom vård och omsorg, som ju är
en utbildning som är vanlig bland kvinnor, än för de som har en utbildning inom områden som transport, fordon, industri och VVS och fastighet. Matchningsgraden för kvinnor med en utbildning inom vård och omsorg är dessutom nästan 20 procent högre än för män med utbildning inom samma område. Motsvarande är även sant för yrken som är mansdo-minerade: där har kvinnor en matchningsgrad som är mellan 20–35 procent lägre än män - trots att de har utbildning inom samma område (diagram 3z).
DIAGRAM 3Z
Matchningsgrad efter kön och utbildning, utbildningar på gymnasial nivå, Gävleborgs län 2016
Vård och omsorg; Hälso- och sjukvård
Restaurang och livsmedel
Bygg
Gymnasieingenjör
Data-, el- och energiteknik
Transport
Fordonsutbildning
Industri
VVS; Fastighet
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % Kvinnor Män
Källa: SCB