Förutom skillnader efter livsvillkor, geografi och funk-tion finns också skillnader i delaktighet efter kön. Just könsnormer har en stor betydelse för umgänge, socialt deltagande och vilka aktiviteter män och kvinnor väljer att delta i. Ett inkluderande arbete innebär därför också att ta hänsyn till könsskillnader och könsnormer.
Könsroller påverkar det sociala umgänget Könsroller har stor betydelse för hur män och kvinnor fördelar sin tid och beter sig socialt. Kvinnor har överlag bättre tillgång till sociala kontakter jämfört med män. Na-tionella undersökningar visar att fler kvinnor har minst en nära vän och andelen som umgås ofta med vänner är också högre bland kvinnor. Det finns också skillnader i typ av relation. Långa och djupa vänskapsrelationer är vanligare bland kvinnor medan män oftare umgås över en aktivitet.66
Ensamhet kan vara självvald eller ofrivillig. Social isolering är dock allt som oftast negativt i bemärkelsen att det har en negativ inverkan på den psykiska och fysiska hälsan.67 Andelen som är socialt isolerade, eller som sak-nar emotionellt och praktiskt stöd, är högre bland män än bland kvinnor, både i länet och i riket.68 Det gäller dock främst män i övre medelåldern. En trolig förklaring är att det hänger samman med förändringar i familjekonstella-tionen, till exempel skilsmässa eller att barnen flyttar ut.
Kvinnor umgås betydligt oftare med sina utflyttade barn än män, och har också mer regelbunden kontakt via tele-fon/sms.69 Det kan i sin tur hänga ihop med att kvinnor tar ett större ansvar för barnen under deras uppväxttid.
Kvinnor tillbringar betydligt mer tid med sina hemma- varande barn jämfört med män, framför allt under små-barnsåren, visar SCB:s senaste tidsanvändningsundersök-ning.70 Kvinnor tar också ut fler föräldradagar och vab71, och tar ett större ansvar för barnen vid separation.72 Köns-rollerna får negativa konsekvenser både för kvinnor och män. För kvinnor riskerar de att leda till lägre inkomster (se kapitel 3.5) och ökad risk för stress och utbrändhet73 medan män riskerar att få sämre kontakt med sina barn.
Att kvinnor tar ett större ansvar för barnen hänger ihop med de förväntningar som finns på kvinnor och män.
Könsroller är också en förklaring till att män har färre och inte lika djupa sociala kontakter som kvinnor. I den traditionella mansrollen ligger att en man inte är i behov av andra utan försöker klara sig själv, både praktiskt och
66 SCB: ULF/SILC 2016/17.
67 Thelander 2020.
68 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018.
69 SCB: ULF/SILC 2016/17.
70 SCB: Tidsanvändningsundersökning 2010/11. En uppföljning är planerad under 2021.
71 Försäkringskassans statistik.
72 Avser både vårdnad och boende: SCB.
73 Till exempel är ohälsotalet betydligt högre bland kvinnor än bland män, se kapitel 6.2.
emotionellt. Män är också sämre på att vårda sina sociala kontakter. I många hushåll är det kvinnan som ansvarar för att upprätthålla familjens sociala kontakter, exempel-vis genom att bjuda in vänner eller hålla ordning på födel-sedagar. Det riskerar också att bidra till stress, samtidigt som männen blir socialt sårbara vid en separation eller när partnern avlider.
Det finns också skillnader i umgänge och social iso-lering efter både ålder och socioekonomisk position (se avsnitt 5.2). Äldre personer har ett lägre socialt deltagan-de jämfört med yngre personer (diagram 5q). Nationella data visar också att det är fler äldre som saknar en nära vän74, även om andelen som saknar tillgång till emotio-nellt stöd är högst bland de unga männen (16-29 år).75 Skillnaderna mellan könen är relativt konstanta oavsett åldersgrupp. Undantaget är de allra äldsta, personer över 85, där den upplevda ensamheten är utbredd bland både kvinnor och män.76 Det är dock inte åldern i sig som orsakar ensamhet, utan snarare olika former av ohälsa.77 Depression och nedsatt fysisk rörlighet är exempel på riskfaktorer för ensamhet och ett lågt socialt deltagande.
Både äldre och yngre med funktionsnedsättning eller ohälsa har ett lägre socialt deltagande78, men förekomsten av funktionsnedsättning och ohälsa ökar med ålder.
Ensamhet bland äldre hänger också samman med livsför-ändringar, så som att partnern avlider eller ökat behov av omsorg.79 Över hälften av personerna med hemtjänst i länet besväras av ensamhet ibland eller ofta, och bland personer på särskilt boende är andelen över 60 procent (diagram 5r).80 Att detta gäller särskilt HBTQ-seniorer framkom i utredningens dialog med RFSL Gävleborg.
Att ha vuxit upp i ett samhälle med en annan syn på sexualitet påverkar möjligheten att vara sig själv, och det gäller särskilt för människor boende på äldreboenden, menar dialogpersonerna. Utrikes födda personer över 65 har också ett lägre socialt deltagande än inrikes födda i samma åldersgrupp.81
Könsroller och könsstrukturer påverkar aktiviteter Olika förväntningar på pojkar och flickor, män och kvin-nor, är också en förklaring till könsskillnader i fritidsakti-viteter, både nivå på deltagande och val av aktiviteter att delta i. Överlag är deltagandet lägre bland flickor, framför allt i idrottsföreningar.82 Könsskillnaderna ökar med ålder: flickor och pojkar deltar i ungefär samma utsträck-ning i yngre åldrar medan andelen som regelbundet deltar i fritidsaktiviteter sjunker framför allt bland flickor under de senare tonåren.83
Idrott och idrottsföreningar är en arena där könsrol-ler vanligen upprätthålls. I många idrotter är pojkar och flickor uppdelade eller har olika, tydliga roller. Pojkar och flickor engagerar sig också i olika idrotter och typer av föreningar. Till exempel domineras de tre största lagidrotterna, fotboll, innebandy och ishockey, av pojkar medan gymnastik och ridsport är idrotter som domine-ras av flickor.84 En bidragande orsak är normer, där vissa aktiviteter anses vara mer för flickor medan andra anses lämpa sig bättre för pojkar. Idrottande anses av vissa vara viktigare för pojkar, som ett sätt att få utlopp för över-skottsenergi eller för att uppmuntra önskat beteende.85 Könsrollerna upprätthålls också inom skolidrotten (se kapitel 2.4). Även om könsuppdelningen passar vissa kan den vara problematisk för barn och unga som hellre trä-nar tillsammans med personer av motsatt kön. Enkönade grupper kan också innebära att det uppstår en särskild sorts kultur. Machokulturen inom idrotten, framför allt
DIAGRAM 5Q
Andel som har ett lågt socialt deltagande, efter kön och ålder, Gävleborgs län 2018
Källa: Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018.
DIAGRAM 5R
Andel av äldre 65+ med hemtjänst eller på särskilt boende som uppger att de besväras av ensamhet, 2019
%
74 SCB: ULF/SILC 2016/17.
75 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018; resultatet gäller både för länet och riket.
76 SCB, ULF/SILC-undersökningen 2016-2017.
77 Dahlberg m.fl. 2020; Thelander 2020.
78 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018.
79 Dahlberg et al 2018; Thelander 2020; SCB ULF/SILC 2016/17.
80 Socialstyrelsen: underlagsmaterial med kommunala siffror finns tillgängligt på: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? (socialstyrelsen.se).
81 Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2018.
82 Centrum för idrottsforskning 2018; 2019.
83 SCB, Barn-ULF 2017-2018.
84 Centrum för idrottsforskning, Föreningsidrott - Barn och ungdomar (idrottsstatistik.se).
85 Kassman & Kneck 2021.
5. Demokrati och delaktighet 99
i idrotter/klubbar/lag där det bara finns unga män, har uppmärksammats särskilt. Forskning visar att den typen av kultur kan utgöra en risk för att utveckla ett våldsamt beteende i framtiden.86 Problemet har uppmärksammats av bland andra Riksidrottsförbundet och olika initiativ har införts för att motverka den typen av jargong och andra normbrytande insatser.87
Traditionella könsroller påverkar inte bara individer eller grupper utan även hur myndigheter och andra verk-samheter planerar och fördelar resurser. De flesta idrotts-föreningar i länet har en verksamhet som domineras av pojkar. Andelen idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet varierar mellan 12 och 23 procent mellan kommunerna (diagram 5s). Flickor har överlag ett lägre deltagande i föreningsidrott och föreningsverksamhet än pojkar, utan idrottar istället privat i större utsträckning.
Pojkar är också överrepresenterade inom lagidrotter med stor verksamhet och många tränings- och tävlingstillfäl-len. En konsekvens av skillnaderna är att det offentliga stödet som utgår till idrottsföreningar (så kallat LOK-stöd) i första hand gynnar pojkars idrottande.88
I könsnormen ligger inte bara föreställningar om hur flickor och pojkar förväntas vara utan också föreställningen om att det finns två avgränsade kön. Idrottens tydliga könsroller och könsuppdelning försvårar för personer som inte passar in i normen. Icke-binära personer riskerar att möta konkreta problem kopplade till kön och köns- identitet som försvårar deltagandet. Det kan handla om förväntningar att träna och tävla med flickor/kvinnor eller pojkar/män, utifrån både önskemål och regelverk.
Det kan också handla om förväntningar på var att byta om i tränings- och tävlingssammanhang. Det saknas ofta ombytesmöjligheter för icke-binära, vilket kan resultera i att de väljer att avstå från aktiviteten. Den här typen av konkreta hinder kan vara svårt för en cis-person89 att få syn på. Rädsla för att bli retad eller inte passa in kan göra att människor avstår från att delta i aktiviteter. Ett aktivt norm- och inkluderingsarbete är därför viktigt även uti-från ett könsperspektiv.
EXEMPEL på åtgärder som kan bidra till mer jämlika möjligheter till delaktighet
Arbeta för att motverka ofrivillig ensamhet, exempelvis genom särskilda insatser för äldre.
Stärk undervisning i skolan om normkritik och likabehandling.
Öka kompetensen om normkritik och likabe-handling hos ledning och medarbetare i kon-taktyrken (exempelvis skola, vård och omsorg) samt ledning och ledare inom civilsamhället.
Analysera fördelningen av de regionala och lokala bidragen till civilsamhällesaktörer ur ett jämlikhetsperspektiv: Vilka målgrupper nås av bidragen? Vilka nås inte? Vad beror detta på?
Vad kan ändras för att bidragen ska fördelas mer jämlikt?
Arbeta systematiskt och strukturerat för att öka inkluderingen i föreningar och verksamheter utifrån alla diskrimineringsgrunder.
DIAGRAM 5S
Idrottsföreningar efter könsfördelning av verksamhet, länets kommuner 2019
%
Idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet Idrottsföreningar med
pojkdominerad verksamhet Idrottsföreningar med varken flick-
eller pojkdominerad verksamhet
86 Oransky 2013; Oransky & Fischer 2009.
87 Riksidrottsförbundet 2018.
88 Centrum för idrottsforskning: Jämställdhet LOK-stöd (idrottsstatistik.se);
Centrum för Idrottsforskning 2019.
89 En person vars biologiska, juridiska, upplevda och sociala kön stämmer överens. Att vara kvinna biologiskt och juridisk, samt känner sig som en kvinna och uppfattas av andra som en kvinna.
5.5.
Information och kunskap
Kunskap om rättigheter och skyldigheter En viktig förutsättning för att människor ska ges möj-lighet till inflytande och kunna göras delaktiga är att de erbjuds tillräcklig information och kunskap på ett sätt de kan ta till sig. Det gäller allt från grundläggande kunskap kring rättigheter och skyldigheter och hur samhället är organiserat till viktig samhällsinformation (till exempel kring smittspridning och vaccination under covid-19-pandemin) till information kring olika evene-mang och aktiviteter (till exempel gratis sommarlovsakti-viteter för barn). Den som har sämre tillgång till infor-mation har sämre möjligheter att nyttja sina rättigheter, fullgöra sina skyldigheter, engagera sig i samhället och delta i aktiviteter. Det är exempelvis svårt att rösta utan att veta hur röstning går till eller vad de olika partierna står för. Lika svårt är det att söka bostadsbidrag, delta vid en medborgardialog, vid ett föreningsmöte eller besöka en teater utan kännedom om att möjligheten finns eller när, var, eller hur gå tillväga. I värsta fall kan brist på kunskap kring rättigheter och skyldigheter eller hur olika regelverk fungerar skapa stora problem för den enskilde.
Det kan innebära att människor går miste om ersättning-ar och förmåner de egentligen hersättning-ar rätt till. Det kan också innebära att människor råkar ut för konsekvenser på grund av att de inte fullgör skyldigheter de inte vet att de har eller hur de ska uppfylla.
Nyanlända personer erbjuds samhällsorienterande utbildning inom ramen för etableringsprogrammet.
Utbildningen ska ge grundläggande kunskap om bland annat människors rättigheter och skyldigheter, grundläg-gande lagar och regler, hur samhället är organiserat och hur systemen fungerar. Hur lång introduktionen ska vara och vilka kunskaper den ska ge är en politiskt debatterad fråga. Forskning visar att debatten kring utbildningen har bidragit till att undervisningen anpassas efter externa aktörer, snarare än de nyanländas behov.90 Dessa behov är också väldigt skiftande utifrån individernas bakgrund:
födelseland, utbildningsnivå med mera. Utmaningen är att ge alla personer, utifrån deras skiftande förutsätt-ningar, tillräckligt med grundläggande kunskap för att de ska kunna fungera i Sverige. Människor måste också få kunskap i hur och var de själva kan ta eller få reda på mer information när de behöver det. Vissa kunskaper kanske inte praktiseras på en gång utan behövs långt efter att den samhällsorienterade utbildningen har ägt rum.
Information för alla?
Språket kan utgöra ett hinder för delaktighet. Svenska är det helt dominerande språket för tryckt information som finns tillgänglig i offentliga miljöer, visar en undersökning på ett antal vårdcentraler och bibliotek runt om i landet.91 Det gäller även digital information, även om tillgången till flerspråkig information på svenska myndigheters webbsidor har förbättrats avsevärt.92 Bland annat erbjuder
allt fler möjligheten att översätta webbsidor genom olika översättningsprogram (det gäller till exempel både Region Gävleborg och samtliga länets kommuner). Fortfarande finns dock många appar och andra tekniska lösningar som i huvudsak baseras på svenska. Det innebär onödiga svårigheter för personer som ännu inte lärt sig behärska svenska, och att många personer som skulle kunna använ-da tekniska hjälpmedel utestängs från dessa.
Språket är inte bara ett hinder för de som inte har svenska som modersmål. Det finns grupper som överlag har svårt att ta till sig skriftlig information (tryckt eller digital), oavsett modersmål, och som undviker att läsa hemskickad myn-dighetsinformation (diagram 5t). Vissa kan helt enkelt inte
DIAGRAM 5T
Andel brukar läsa/inte läsa respektive har svårt/inte har svårt att förstå hemskickad myndighetsinformation, riket 2018
Har du svårigheter att förstå information som du får hemskickad från din kommun eller olika myndigheter?
Brukar du läsa information som du får hemskickad från din kommun eller olika myndigheter?
Källa: SCB och Myndigheten för Tillgängliga Medel 2019.
DIAGRAM 5U
Andel som undviker/inte undviker att läsa om texterna verkar vara, riket 2018
man helst läser på
Undviker att läsa
Undviker inte att läsa Vet inte
Källa: SCB och Myndigheten för Tillgängliga Medel 2019.
90 Åberg 2020.
91 Institutet för språk och fornminnen 2019.
92 Institutet för språk och fornminnen 2018.
5. Demokrati och delaktighet 101
läsa. Andra är inte vana vid att ta till sig skriftlig information.
Ytterligare andra kan läsa men inte på den nivå som krävs för att ta till sig viss information, skriven på ett språk som upplevs svårt att förstå. Långa texter är ett annat problem som gör att vissa undviker att läsa hemskickad information (diagram 5u).93 Exempel på grupper som kan ha svårare att ta till skriftlig information som upplevs komplicerad eller omfattande är barn och unga, personer som har ett annat modersmål än svenska, personer med funktionsnedsättning som påverkar läsförmåga och läsförståelse, personer som har bristande läsvana och personer som inte är vana att ta till sig information via skrift (den som tillhör flera av dessa grupper är särskilt utsatt). Bilden bekräftas i flera dialoger genomför-da under utredningen, exempelvis med representanter från Västerbergs folkhögskola och SFI i Gävle. Korta lättlästa texter tillsammans med bildstöd gör att fler kan ta till sig budskapet. Flera goda exempel på lättförståelig information kommer från Region Gävleborgs informationsmaterial kring Covid-19-pandemin (se figur 5a-b).
Skriftlig eller tryckt information behöver också kompletteras eller i vissa fall ersättas med andra typer av informationskampanjer för att fungera också för de som har sämre förutsättningar att ta till sig tryckt material.
Vissa grupper tar till sig information bättre på andra sätt, eftersom de till exempel har en mer muntlig tradition.
Andra har sämre förutsättningar att ta till sig tryckt information på grund av olika funktionsnedsättningar.
Bildstöd och lättläst information hjälper inte den som inte kan se. Skriftlig information behöver därför komplet-teras med punktskrift eller inläst information. Även talad information behöver kompletteras med teckentolk, text-ning eller nedskrivna sammanfatttext-ningar, för att nå de som har nedsatt hörsel. Region Gävleborgs presskonferenser under pandemin har varit ett bra exempel på hur talad information anpassas efter olika förutsättningar.
Digitalt utanförskap94
Mer och mer information finns idag tillgänglig digitalt.
Många grupper föredrar att ta till sig information och söka kunskap via digitala kanaler. Att komplettera tryckt eller inläst information med information via digitala kanaler är därför nödvändigt för att möjliggöra en jämlik
FIGUR 5A & 5B. Exempel på lättförståelig tryckt information
Källa: Region Gävleborg
93 SCB 2018.
94 För en diskussion kring vad som menas med digitalt utanförskap, se Francisco m.fl. 2019.
nivå av delaktighet, liksom tvärtom. För även om en majoritet av länets befolkning använder internet ofta eller dagligen95 finns det också grupper av människor som har svårt att hitta digital information och nyttja digitala tjänster. Det gäller personer som saknar bredbandsupp-koppling, personer som saknar utrustning (dator, surf-platta eller liknande) och personer som saknar tillräcklig digital kompetens. Andelen som aldrig använt internet uppgick 2019 till ca 9 procent i Norra Mellansverige.
Det är något fler än i riket men skillnaden ligger inom felmarginalen.96
Den stora skiljelinjen mellan de som anser sig behärska datorer och internet och de som anser sig sakna tillräcklig digital kompetens går mellan ofta- och sällananvändare.97 De viktigaste faktorerna som definierar gruppen sällanan-vändare är ålder eller förekomst av vissa funktionsnedsätt-ningar, framför allt intellektuell funktionsnedsättning, språksvårigheter och kraftig synnedsättning.98 Det finns också vissa indikationer på att även socioekonomisk posi-tion och ursprungsland spelar in, åtminstone för de som är nya i Sverige.99 Framför allt har en ansamling av riskfaktorer betydelse. Risken för digitalt utanförskap är särskilt stor bland grupper som är äldre och/eller har en funktions-nedsättning och dessutom är lågutbildade, saknar arbete, har låg inkomst, bor på särskilt boende och/eller har gått i särskola100. Digitalt utanförskap kan ibland fastställas tidigt i livet. Nationella data visar att det finns en betydande digital klyfta redan i unga år bland grupper med funktions-nedsättning.101