biståndseffektivitet

Sidas arbete med biståndseffektivitet föränd- ras i takt med den internationella utvecklingen där flexibilitet, innovation och transparens idag kompletterar traditionella principer som ägar- skap och ömsesidigt ansvarsutkrävande. Sida har utvecklat katalytiska samarbetsformer till- sammans med aktörer inom näringslivet och nya givare. Öppenhetsfrågorna har drivits både internt och internationellt.

Högnivåmötet i Busan 2011 satte fokus på biståndets katalytiska potential. Partnerskapet, som Sverige vid sidan av 200 länder och organisationer ställt sig bakom, lyfte fram näringslivets roll, betydelsen av samverkan med nya aktörer och av nya finansierings- former. Samtidigt bekräftade partnerskapet tidigare principer för att effektivisera samarbetet mellan givar- och mottagarländer från högnivåmötet i Paris 2005, och insikten om civilsamhällets roll från toppmötet i Accra 2008.

Sedan år 2005 har målen för biståndseffektivitet följts upp genom utvalda globala indikatorer. I Busan fattades besluten att uppföljningen skulle fortsätta, men att den är frivillig, och att indikatorerna skulle revideras. Under senhösten 2013 påbörjades den första uppföljningen av tio omarbetade indikatorer, varav hälften är nya, då de anpassats till beslut i Accra och Busan. Uppföljningen kombinerar insam- ling av data på landnivå och information hämtad ur utvalda globala index för jämställdhet, näringsliv och civilsamhället. Resultaten kommer att presenteras tidigt år 2014.

133 Sidas årsredovisning 2013

Sida bedömer att det varit utmanade att svara upp mot alla delar av den breddade effektivitetsagendan men att nya strategier och förbättrade processer och verktyg stöder arbetet. Sida har ett starkt fokus på resultat och de resultatförslag som överlämnats till regeringen utgår från analyser av samarbetsländernas resultatramverk. En ny modell för att omsätta resul- tatstrategierna i konkreta insatser har prövats där portföljanalys och metodstöd ska leda till medvetna val av aktörer och samarbetsformer. I Sidas insats- hantering ingår en obligatorisk bedömning enligt Parisprinciperna och under året har ett förbättrat sys- temstöd för bedömning av insatsernas resultat införts. En fördjupad kvalitetsanalys visar att Sida gjort en ambitiös bedömning av ägarskap och uthållighet i varje insatsberedning men att arbetet med riskvär- dering och riskhantering inom dessa områden kan utvecklas.

Sida bedömer att flexibla arbetssätt som är anpas- sade till varje land och situation, i nära samverkan med de aktörer som deltar, bidrar till resultat. I många låginkomstländer finns ramverk för bistånds- och utvecklingseffektivitet. I ett tiotal av Sveriges sam- arbetsländer har information samlats in för att följa upp globala och lokala Busan-indikatorer. Inom reformssamarbetet i Östeuropa har ländernas EU- perspektiv varit den främsta drivkraften till effektiv utveckling och anpassningen till Busan-agendan har främst resulterat i bättre samordning av givarna på sektornivå. I dessa processer har Sida stöttat arbetet genom dialog. Bland konflikt- och postkonfliktlän- derna deltar endast ett fåtal länder i uppföljning av Busan-indikatorer på landnivå. Med svensk medver- kan genomför fem av Sveriges samarbetsländer ett omfattande arbete inom överenskommelsen av anpas- sade freds- och statsbyggande mål för sviktande stater, en så kallad New Deal, som är en egen struktur inom Busan, avsedd för sviktande stater.

Exempel på resultat som svenskt stöd bidragit till

Utvalda exempel nedan belyser resultat från Sidas arbete inom nya indikatorområden som överensstäm- mer med områden som Sverige prioriterat i Accra och Busan; resultat, transparens, civilsamhällets och näringslivets roll.

Indikator 1: Utvecklingssamarbete fokuserar på resultat som möter samarbetsländernas prioriteringar

Kambodja har utarbetat en ny strategi för effektiva utvecklingsresultat. Processen har inkluderat brett deltagande från civila samhället, privata sektorn och

givarna som samordnats av FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och Sverige.

Den somaliska regeringen visar ett tydligt ägarskap, och vilja att hitta nya former av samarbete med det internationella samfundet för att nå hållbara resultat. I detta arbete är tillkomsten av ett kontrakt mellan Somalia och internationella aktörer för stöd inom freds- och statsbyggande en betydelsefull åtgärd som stöder ömsesidigt ansvarsutkrävande i genomförande av de planerade insatserna.

Sverige har infört samarbetsformen sektorstöd i Kosovo. Under året har Sida introducerat uppfölj- ning av resultat och identifiering av prioriteringar samt införlivat detta i budgetprocessen.

Indikator 2. Det civila samhället arbetar i en miljö som främjar dess engagemang och bidrag till utveckling

Sida deltar med policyarbete i internationellt etable- rade nätverk och givargrupper för att främja en gynn- sam miljö för civila samhällsorganisationer (CSO). Ett resultat är den Code of Practice for Donor Har- monization som givare och CSO har utarbetat under Sidas ledning. Sida stöder också civilsamhällets påver- kansarbete för att följa upp CSO-relaterade åtagan- den från Accra och Busan. Ett exempel är Sidas stöd till ett konsortium som leds av The International Center for Not-for-Profit Law (ICNL) med fokus på nationell lagstiftning och ökade möjligheter för CSO att delta i policyprocesser. Det sker i samarbete med flera internationella CSO, men också med FN:s sär- skilda rapportör för föreningsfrihet, Maina Kiai. Ett annat resultat är Sveriges kärnstöd till World Alliance for Citizen Participation (CIVICUS) som har bidra- git till utvecklingen av denna nya indikator.

Indikator 3. Engagemang och bidrag till utveckling från den privata sektorn

Nya instrument och finansieringsformer, till exempel samarbeten mellan statliga myndigheter och privata företag, Public-Private Development Partnership (PPDP), Challenge Funds samt ökad användning av lån och garantier, har gett Sida bättre förutsättningar att engagera näringslivets aktörer samt stimulera näringslivsutveckling och entreprenörskap. I insatser som finansieras med miljölån engageras både privata företag och offentliga aktörer. Privat kapital har mobiliserats för miljöinvesteringar där Sida bedömer att uppväxlingseffekten är cirka 5–15 gånger den svenska insatsen. Sida har bidragit till Sveriges inter- nationella engagemang för att initierat pilotprojekt för partnerskap med näringslivet, vilket har resulterat

134

5. Utvecklingssamarbetet

Sidas årsredovisning 2013 i nationellt intresse och medverkan vid etablering av

så kallade ”Business in Development Facilities” i Zambia och i Colombia.

Indikator 4: Transparens; Information om

utvecklingssamarbete är tillgängligt för allmänheten

Sidas arbete för att öka transparensen i biståndet sker genom den egna informationstjänsten Openaid.se, genom specifika utvecklingsinsatser och genom att driva öppenhetsfrågor internationellt. Open Aid för- bättras och det har blivit enklare att se vem som finansierar eller genomför biståndet. Webbplatsen har även anpassats så att den är tillgänglig för mobila enheter. Sida har bidragit till utvecklingen av gemen- samma riktlinjer för information om biståndet inom ramen för International Aid Transparency Initiative (IATI) genom stöd till organisationen Development Initiatives och till FN:s kontor för projekttjänster (UNOPS). Sverige ingår sedan september 2013 i det konsortium som tagit över värdskapet för IATI.

Sidas sammanfattande bedömning är att Sveriges samarbetsländer tillsammans med Sida genomför ett omfattande arbete för att nå resultat genom effektivt bistånd. Verksamheten har breddats och anpassats till en föränderlig värld, det partnerskap som ingåtts på högnivåmötet i Busan 2011 och Sveriges nya resul- tatstrategier. Sida har utvecklat nya samarbetsformer med näringslivet och knutit kontakter med nya givare och aktörer. Detta innovativa arbete som utforskar biståndets katalytiska potential behöver fortsätta, för- bättras och spridas. Sidas utmaning är att hitta en god balans mellan väl beprövade metoder som ger resultat och flexibla arbetssätt som fångar upp ny tek- nik och möjligheter.