Fördjupad redovisning och slutsatser av humanitärt stöd och hälsostöd

Humanitärt stöd

Strategin för det humanitära biståndet är den strategi inom vilken Sida utbetalar mest medel. Därtill har Sida och UD publicerat en portföl- janalys av det humanitära stödet 1 _{under året.}

Eftersom det humanitära stödet inte ingick i någon av de särskilda fördjupningar i resultat- bilagagorna till de årsredovisningar som publi- cerade under åren 2009–2011 väljer Sida nu att göra en fördjupad redovisning av det humanitära stödet.

Humanitärt bistånd jämfört med övriga huvudsektorer 2012, 16% 2011, 19% 2011, 81% 2012, 84% 2013, 84% 2013, 16% Övriga huvudsektorer Humanitärt bistånd

1 Portföljanalysen av Sveriges humanitära som publicerades i juni 2013 togs gemensamt fram av Sida och UD. Den byggger på underlag från åren 2005–2012.

21 Sidas årsredovisning 2013

Tabell 4: Utfall huvudsektor Humanitärt bistånd

per delsektor, mnkr

Materiel akuthjälp och stödfunktioner 2 412

Tidig återuppbyggnad 12

Livsmedelsbistånd 50

Humanitär samordning; skydd och stödfunktioner 128

Katastrofförebyggande och riskminskning 249

Allt fler människor utsätts för naturkatastrofer och komplexa humanitära kriser. Årligen drabbas i genomsnitt 260 miljoner människor av naturkata- strofer. Antalet flyktingar och internflyktingar beräk- nades till 45,2 miljoner 2012, vilket är den högsta siff- ran sedan 1994. Denna oroande trend har bekräftats under 2013, främst på grund av den pågående kon- flikten i Syrien.

Det humanitära biståndet skiljer sig från utveck- lings-samarbetet i det att det har endast ett särskilt syfte – att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet för nödlidande människor. Bistån- det utgår från internationell humanitär rätt, humani- tära principer och principer om gott humanitärt givarskap (GHD).

Enligt regeringens humanitära strategi för 2011– 2014 ska det humanitära biståndet vara behovsbase- rat och effektivt det vill säga snabbt, flexibelt och kva- litetssäkrat samt bidra till katastrofförebyggande och tidig återhämtning.

Sida har under året vidagit en rad åtgärder för att få en bättre översikt samt stärka fokus på resultat inom Sidas humanitära bistånd. En portföljanalys av Sveriges humanitära bistånd har utvecklats, aggrege- rade resultat för delsektorerna inom den humanitära sektorn har sammanställts och framsteg har gjorts för att öka förståelse för och tydligare definiera kostnads- effektivitet inom den humanitära sektorn.

Översikt över Sidas humanitära bistånd 2013 Sveriges humanitära bistånd har ökat från 3,3 till 4,9 miljarder kronor mellan 2005–2013, vilket gör Sve- rige till en av de största humanitära givarna i världen (fjärde största bilaterala humanitära givaren 2013). 2,8 miljarder kronor eller cirka 56 procent av Sveriges humanitära bistånd utgick från Sida 2013 och 44 procent från UD i form av kärnstöd, framför allt till FN:s organisationer.

Sidas humanitära bistånd finansierar olika partner- organisationers verksamhet utifrån deras komparativa fördelar. Likt tidigare år, kanaliserade Sida den största delen av stödet till FN-organisationer (45 procent) för deras roll att leda, samordna, genomföra humanitära

insatser och administrera humanitära landfonder, drygt 25 procent till civilsamhälles-organisationer (CSO) för deras specifika kompetens, närhet och kun- skap om lokalbefolkningen, en fjärdedel till Rödakors- rörelsen för dess unika roll inom internationell huma- nitär rätt och att stärka lokal kapacitet samt cirka 3 procent till Myndigheten för beredskap och samhälls- skydd (MSB) för att främst understödja FN-insatser.

De partnerorganisationer/kanaler som mottog mest humanitära medel från Sida under 2013 var Internationella Rödakorskommittén (ICRC), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) som administrerar humanitära landfonder, så kallade Common Huma- nitarian Funds (CHF), FN:s flyktingorgan (UNHCR), Svenska Röda Korset (SRK), FN:s barnfond (Unicef), FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp (OCHA), Norska flyktingrådet (NRC) och Läkare utan gränser (MSF).

De humanitära kriser som mottog mest humani- tära medel från Sida 2013 inkluderade Syrien, Sahel- regionen (Burkina Faso, Mali, Mauretanien, Niger, Nigeria och Tchad), Demokratiska republiken Kongo (DRK), Sydsudan, Filippinerna, Somalia, Afghanis- tan, Sudan, Myanmar och Jemen. var den näst största mottagaren av humanititärt stöd.

Det humanitära biståndet anpassas till den huma- nitära krisens natur och de drabbades behov. Det kan röra sig om nutrition, hälsa, skydd, vatten, sanitet eller mat. Den största delen av Sidas humanitära bistånd gick som icke-öronmärkt stöd såsom gemen- samma humanitära land-fonder och multisektoriellt stöd för flyktingar och internflyktingar.

Resultat enligt principer om gott humanitärt givarskap

Sida rapporterar årligen resultat inom det humani- tära biståndet i enlighet med principer för humanitär biståndseffektivitet, så kallade GHD – principer. Sida har bland annat bidragit till att stärka det humanitära responssystemets förmåga att bedöma behoven, inte- grera jämställdhet samt ökat samordningen. Sidas finansiering av humanitärt bistånd är flexibel och för- utsägbar men har under året inte varit tillräckligt snabb. Sida har även bidragit till ökad professionalise- ring av humanitära aktörer, stärkt lärande och inno- vation inom den humanitära sektorn samt katastrof- förebyggande och tidig återhämtning. Sida stödjer särskillt skyddsinsatser som inkluderar insatser som främjar respekt för internationell humanitär rätt, vil- ket är av särskild vikt när tillträde till de krisdrabbade minskar.

22

4. SIDA UNDER 2013

Sidas årsredovisning 2013 Aggregerade resultat per humanitär sektor

Genom den humanitära portföljanalysen samman- ställdes för första gången övergripande resultat inom humanitära sektorer (2011) för de största svenska humanitära stöden. Genom Sveriges humanitära stöd mottog till exempel 2,8 miljoner nödlidande männ- iskor matbistånd och 1,5 miljoner nödlidande männ- iskor fick tillgång till rent vatten.

Sida har tagit detta arbete vidare och sammanställt aggregerade resultat i humanitära sektorer för alla Sidas partnerorganisationer under 2012. Samman- ställningen visar att Sidas humanitära stöd bidrar till resultat inom flera humanitära sektorer såsom skydd, hälsa, nutrition, vatten och sanitet. Till skillnad från andra humanitära givare, har Sida ett begränsat stöd för matbistånd.

Aggregerade resultat av Sidas humanitära stöd 2012

Humanitär sektor Aggregerade resultat

1. Nutrition Drygt 315 000 barn har fått behandling/ näringstillskott för akut undernäring.

2. Hälsa Drygt 1,9 miljoner nödlidande människor

har fått tillgång till primärhälsovård. 3. Vatten och Sa-

nitet Drygt 3,8 miljoner nödlidande människor har fått tillgång till rent vatten och sanitet. 4. Utbildning Drygt 214 000 nödlidande skolbarn har fått

förbättrade utbildningsmöjligheter. 5. Basala förnö-

denheter Drygt 639 000 nödlidande människor har mottagit basala förnödenheter.

6. Skydd Drygt 175 000 nödlidande, varav drygt 88

000 barn, har fått tillgång till skyddsinsat- ser.

7. Försörjning/

matsäkerhet Drygt 1,6 miljoner nödlidande människor har mottagit försörjningsstöd (främst jord- bruk).

8. Multisektor Drygt 2,5 miljoner nödlidande människor har fått skydd och stöd genom multisek- torprojekt.

Sammanställningen av Sidas resultat har också bidra- git till att ge en översikt över partnerorganisationernas resultat mellan och inom sektorer. Den visar till exempel att en betydande del av rapporterade resultat utgår från FN, inklusive humanitära land-fonder och ICRC. Sidas stöd till ICRC utgjorde minst 20 procent av rapporterade resultat i flera sektorer och resulte- rade i att drygt 174 000 konfliktdrabbade människor runt om i världen fick tillgång till basala förnödenhe- ter medan stödet till Unicef bland annat innebar att 54 000 nödlidande barn fick tillträde till så kallade barnvänliga platser.

Exempel på resultat från gemensamma humani- tära fonder

Common Humanitarian Fund (CHF)

• drygt 619 000 nödlidande människor fick förbättrade försörj- ningsmöjligheter i Centralafrikanska republiken (CAR), DRK, Sydsudan, Sudan och Somalia.

Emergency Response Fund (ERF)

• drygt 530 000 nödlidande människor försågs med förbättrad primärhälsovård i Afghanistan, Etiopien, Jemen, Jordanien, Libanon, Syrien samt Västbanken och Gaza.

• drygt 135 000 barn fick behandling för akut undernäring i Eti- opien och Jemen.

I flera sektorer står CSO-stöd för runt 10 procent av Sidas samlade resultat inom en sektor.

Specifika resultat av stödet genom organisationer i civila samhället

Humanitär sektor Specifika CSO-resultat

Nutrition Läkare utan gränser (MSF) behandlade

drygt 15 400 barn för akut undernäring i åtta länder.

Vatten och sanitet Oxfam bistod 834 575 nödlidande männ- iskor med förbättrad tillgång till vatten. Basala

förnödenheter Norska Flyktingrådet (NRC) bistod över 56 000 nödlidande människor i Pakistan och Somalia med basala förnödenheter. Försörjning Oxfam bistod drygt 94 200 drabbade i DRK,

Pakistan och Uganda med kontant-för- arbete aktiviteter.

Hälsa MSF närvarade vid över 21 000 födslar

i CAR, DRK, Guinea, Haiti, Indien och Syd- sudan.

Resultaten ovan ger dock en begränsad bild av upp- nådda resultat på grund av att det inte alltid är möj- ligt att identifiera antalet förmånstagare för specifika insatser. Kvantitativa indikatorer säger heller inget om stödets kvalitet. Sidas humanitära bistånd skapar mervärde genom flerårig finansiering, som bidrar till flexibilitet och förutsägbarhet, liksom Sidas vilja att ge stöd till flera sektorer i stället för att fokusera på speci- fika sektorer. Dessa egenskaper gör Sidas humanitära bistånd värdefullt för humanitära partnerorganisatio- ner som försöker svara upp mot ett brett spektrum av föränderliga humanitära behov.

Stärkt resultatdialog med humanitära partnerorganisationer

Sammanställningen av resultat har också visat på behovet av att stärka partnerorganisationernas resul- tatrapportering och det har därför blivit en viktig dia- logfråga. Sida har under året bland annat bidragit till

23 Sidas årsredovisning 2013

att stärka multilaterala organisationernas resultatram- verk och färdigställt nya anvisningar för CSO som ger en tydligare vägledning kring resultatrapportering. Kostnadseffektivitet i den humanitära sektorn För att säkerställa ett effektivt humanitärt stöd, tilläm- par Sida de 23 GHD-principerna och ger stöd till organisationer som arbetar med internationellt eta- blerade standarder och kvalitetssäkring.

För att säkerställa att biståndet till större pågående humanitära kriser går till de mest sårbara, fördelar Sida biståndet enligt en metod som bland annat beak- tar antal drabbade. Detta har till exempel lett till en minskad budget för humanitära insatser i Myanmar och för Västbanken och Gaza. Metoden har bidragit till att tydliggöra att det behövs en jämförbar och övergripande bild av humanitära behov i den huma- nitära sektorn. För ett mer effektivt bistånd, ger Sida också fleråriga bidrag till organisationer och landfon- der som bidragit till att reducera kostnader och underlätta tidig respons och insatser med mer långsik- tig verkan. Vidare stöder Sida endast insatser inom FN:s humanitära appeller (CAP) som har ett uttalat jämställdhetsfokus (gendermarkör 1 och 2). Det har bidragit till en stärkt kvalitetssäkring av biståndet.

Sida har nyligen tagit hjälp av en studie för att vidareutveckla förståelse för, definiera och utveckla verktyg för kostnadseffektivitet i den humanitära sek- torn. Studien visar bland annat på att det inte finns någon samsyn vad det gäller begrepp och termer. Sammanfattande slutsatser

Översikten över det humanitära biståndet utgör ett underlag för det fortsatta arbetet med förbättrad resultatrapportering och analys samt för hur Sidas framtida humanitära bistånd kan bli än mer effektivt. Utifrån detta drar Sida följande slutsatser:

■ Det finns behov av att fortsätta utveckla metoder för

behovsbaserad fördelning av humanitära medel och lyfta behovet av en jämförbar och övergripande bild av humanitära behov i det humanitära systemet.

■ Det är fortsatt viktigt att driva humanitärt tillträde

och värna humanitära principer.

■ Det är viktigt att fortsätta driva behovet av att jäm-

ställdhetsanalys ska genomsyra humanitärt bistånd och ytterligare stärka fokus på könsbaserat våld.

■ Flerårigt stöd skapar förutsägbarhet för humani-

tära partnerorganisationer att svara upp mot mer långsiktiga behov samtidigt som behov finns för flexibel finansiering.

■ Integrationen av katastrofriskreducering och tidig

återhämtning i det humanitära arbetet och att

stärka länken till utvecklingssamarbetet är fortsatt viktigt.

■ Det finns behov av fortsatt stöd för lärande, innova-

tion och kvalitetssäkring inom den humanitära sek- torn.

■ Det är viktigt att fortsätta utveckla arbetet och dia-

logen kring resultat och kostnadseffektivitet med de humanitära partnerna.

Hälsostöd

Hälsa är den fjärde största huvudsektorn men har inte förekommit i någon av de fördjupningar som gjorts i samband med tidigare årsredovis- ningar. Därför väljer Sida att i år göra en fördju- pad redovisning av Sidas hälsobistånd.

Hälsa jämfört med övriga huvudsektorer

Övriga huvudsektorer Hälsa 2012, 10% 2011, 7% 2011, 93% 2012, 90% 2013, 91% 2013, 9%

Tabell 5: Utfall huvudsektor Hälsa per

delsektor, mnkr

Hälso- och sjukvårdspolitik 93

Vårdutbildning 3

Hälso- och sjukvård 24

Grundläggande hälso- och sjukvård 455

Grundläggande infrastruktur för sjukvård 4

Grundläggande nutrition 34

Bekämpning av smittsjukdomar 11

Hälsoupplysning 57

Utbildning sjukvårdspersonal 45

Befolkningspolitik och förvaltning 4

Reproduktiv hälsa 401

Bekämpning av sexuellt överförbara sjukdomar

inklusive hiv/aids 353

Socialtjänst/socialvård 1

24

4. SIDA UNDER 2013

Sidas årsredovisning 2013 Strategirapporterna visar att Sidas hälsobistånd räd-

dar liv, bidrar till stärkande av nationella hälsosystem och stöder arbete för sexuella och reproduktiva rättig- heter. Den globala hälsan förbättras i snabb takt. Mödradödligheten globalt har reducerats med nästan 50 procent på 20 år och antalet barn under fem år som avlider har gått ner från 12,0 miljoner 1990 till 7,6 miljoner 2010.

Biståndet har bidragit till de stora framstegen som skett inom kvinnors och barns hälsa, även i lågin- komstländer. Utvecklingen är dock ojämn, i Bangla- desh har barnadödligheten sjunkit från 143 till 48 per 1000 födda barn på 20 år och mödradödligheten från 800 till 194 per 100 000 födda barn under samma tidsperiod. I Zambia har barnadödligheten minskat från 183 till 111 och mödradödligheten endast från 470 till 460. I Demokratiska republiken Kongo (DRK) har barnadödligheten nästan inte förbättrats på 20 år, från 181 till 170, och mödradödligheten är fortfarande hög även om den har gått ner från 930 till 540.

Sidas hälsobistånd uppgick 2013 till 1 616 miljoner kronor vilket utgör 9 procent av Sidas totala utbetal- ningar 2013. Sidas hälsobistånd ökade fram till 2007, minskade därefter under ett antal år men har nu ökat igen de senaste två åren. Ser man på utvecklingen de senaste tio åren är tre trender tydliga. För det första har antalet länder som får hälsostöd minskat. Antalet länder med mer än 5 miljoner kronor i utbetalningar har halverats, från 24 år 2002 till 12 år 2012. För det andra har fokuset på Afrika ökat starkt, 12 av 24 län- der var år 2002 afrikanska, 2012 är siffrorna 10 av 12. För det tredje ökar antal länder i konflikt/post- konflikt, som nu utgör nästan hälften av länderna, (5 av 12, 2012).

Ser man till det samlade svenska hälsobiståndet har det skett en stadig förskjutning mot multilaterala kanaler, det bilaterala biståndet har relativt sett minskat.

Hälsostödet till de tio största samarbetsländerna uppgick till drygt 1 098 miljoner kronor 2013, samma år uppgick utbetalningar via multilaterala kanaler till över 650 miljoner kronor.

Tematiskt ligger fokus på minskad barnadödlighet (millenniemål 4), minskad mödradödlighet, (millen- niemål 5), samt sexuell och reproduktiv hälsa och rät- tigheter (SRHR), som uppgick till 535 miljoner kro- nor av hälsobiståndet 2013, 33 procent.

Det bilaterala stödet kanaliseras i huvudsak via FN-organisationer, Världsbanken och civila samhälls- organisationer. Det är endast i Guatemala och Zambia som Sida har avtal direkt med de statliga

departementen. Inget stöd karakteriseras som sektor- budgetstöd och cirka en tredjedel av insatserna klassas som projektstöd.

Strategirapporterna redovisar resultat på tre nivåer. Huvudvikten ligger på stöd till att utveckla sjukvårds- tjänster för fattiga kvinnor och barn för att minska mödra- och barnadödlighet. Detta stöd kompletteras ofta med riktade insatser för institutionsutveckling samt med påverkansarbete.

Hälsotjänster

Stöd till hälsotjänster är ytterst relevant eftersom häl- sosystemen i samarbetsländerna är starkt underfinan- sierade. I strategirapporterna används i stor utsträck- ning etablerade indikatorer på övergripande nivå i resultatrapporteringen, ofta direkt kopplade till mil- lenniemålen. Detta gör att det är möjligt att aggre- gera resultaten från hela hälsoportföljen och dess- utom göra en uppskattning av vad det svenska stödet har lett till. Det svenska bidraget har beräknats som den andel av programmens resultat som motsvarar Sveriges andel av budgeten.

Sida bidrog, genom bilateralt stöd och via globala kanaler som International Planned Parenthood Fede- ration (IPPF), till att cirka 160 000 kvinnor förlöstes på institution via 2012. Mer än en miljon kvinnor fick tillgång till förebyggande mödrahälsovård. Antalet barn som vaccinerade mot mässling uppgick till cirka 690 000, omkring 150 000 barn vaccinerades full- ständigt, cirka 100 000 vaccinerades med trippelvac- cin och cirka 1,3 miljoner barn fick vitamin A till- skott. Omkring 1,1 miljoner människor fick tillgång till preventivmedel och cirka 19 miljoner kondomer distribuerades. Genom stöd till FN:s befolkningsfond (UNFPA)fick 8 400 kvinnor behandling för obstetrisk fistel.

Genom ungdomsmottagningar i Uganda nåddes över 280 000 ungdomar, och 31 så kallade ”Youth Corners” etablerades på vårdcentraler i nio distrikt i centrala Uganda. 8 140 kvinnor har fått behandling för att förhindra mor-till-barn-smitta genom Med- stödet till International HIV/AIDS Alliance. Cirka 130 000 kvinnor fick tillgång till säker abort genom de globala organisationerna Ipas, och IPPF samt genom Reproductive Health Services Training and Education Program och Bangladesh Association of Prevention of Septic Abortion i Bangladesh. Institutionsutveckling

Utvecklingssamarbetet inriktas även på att mer lång- siktigt ge stöd till länder i arbetet med att bygga upp nationella hälsosystem. Dessa resultat är dock svåra

25 Sidas årsredovisning 2013

att aggregera. Institutionsutveckling är ofta en inte- grerad del av programstöd men kanaliseras ofta via multilaterala organisationer som till exempel Världs- hälsoorganisationen (WHO), som ger tekniskt och normativt stöd till länder.

Insatser för institutionsutveckling redovisas i strate- girapporterna inom ett antal områden som styrning och ledarskap, läkemedel, informationssystem och infrastruktur. Två områden kan dock nämnas särskilt, sjukvårdspersonal och hälsofinansiering. Dessa är områden av central betydelse för stärkande av natio- nella hälsosystem.

Barnmorskor är den viktigaste personalkategorin för att minska mödradödligheten och Sida har under en lång följd av år gett stöd som ska leda till fler barn- morskor. På global nivå bidrog Sida med stöd genom UNFPA till utbildning av över 400 barnmorskelärare, kapacitetsförstärkning till 175 barnmorskeskolor och till att 35 barnmorskeföreningar startade. I Bangla- desh utbildades 596 barnmorskor och i Somalia eta- blerades en barnmorskeskola i Mogadishu.

Vidareutbildning av hälsopersonal i förlossnings- vård var också en del i flera insatser. Genom det svenska stödet till UNFPA i Guatemala har till exem- pel 811 medicinsk utbildad personal fått fördjupade kunskaper i mödra- och barnhälsovård, ungdomsgra- viditeter samt näringslära.

Hälsofinansiering är ett annat viktigt område. I Bangladesh har Sverige till exempel bidragit till arbetet med att utveckla en nationell strategi för häl- sofinansiering med målet att ha uppnått full täckning av sjukvård i hela landet och reducerat patientavgif- terna till 2032. Sida gav också regionalt stöd till sex länder1 _{i Afrika via Clinton Health Access Initiative}

med att utveckla strategier för hälsofinansiering, samt med att stärka kapaciteten inom hälsofinansierings- området.

De senaste åren har Sida börjat använda innova- tiva samarbets- och finansieringsformer som lån och garantier inom hälsoområdet. Tillsammans med Norge och Gates Foundation har Sida till exempel skapat en garanti för beställning och betalning av pre- ventivmedelstavar. Denna garanti har lett till att pri- set på p-stavar mer än halverats, på grund av att läke- medelsbolagen försäkrades en produktionsvolym av 27 miljoner stavar.

Biståndeffektivitet är också viktigt för finansiering, och särskilt relevant inom hälsobiståndet som karak- teriseras av en stor mängd aktörer, bilaterala givare, civilsamhälles-organisationer, privata filantroper och 1 Rwanda, Sydafrika, Swaziland, Zambia, Malawi och Etiopien.

globala fonder. Sida arbetar för ökad biståndseffekti- vitet inom hälsoområdet, både på landnivå och på global nivå, bland annat genom stöd till initiativet International Health Partnership (IHP+). Sida bidrar också till det arbete som sker genom Utrikesdeparte- mentet.

Påverkansarbete

Påverkansarbete är en del av många insatser, framför allt inom kontroversiella områden och motvindsfrå- gor som SRHR. Påverkansarbete sker genom dialog i de flesta insatser men också genom stöd till organi- sationer i civilsamhället.

Sidas stöd via IPPF har till exempel bidragit till 28 lag- eller policyförändringar som ökat tillgången till SRHR, och till 9 lag- eller policyförändringar som gäller nationella budgetallokeringar för SRH. Stöd till International Baby Food Action Network har

In document Sidas årsredovisning 2013 (Page 32-38)