Dateringen av boplatsen

Dateringen av mesolitiska boplatser kan utföras på två sätt. Dels genom typologiska dateringar av föremål, dels genom naturvetenskapliga metoder som pollenanalys, termolu-minicens (TL) och 14C -datering av organiskt material. Som framgått fanns det inga lämpliga lager med bevarat pollen i anslutning till boplatsen. Termoluminicensdateringar utförs på bränt material som helst inte utsatts för solljus och vatten (Walker 2005:99). Eftersom Raä 71 saknade synliga härdar, varit täckt av vatten och i sin helhet belyst av solen var TL-datering en olämplig metod. Den realistiska naturvetenskapliga metoden var alltså 14C-datering av organiskt material från boplatsen. Det har ofta visat sig komplicerat att datera mesolitiska boplatser radiometriskt. Orsaken till detta står i de flesta fall inte att finna i 14C-metoden i sig, även om metoden rymmer många möjliga felkällor (Malainey 2010:92:108). Snarare

lig-Tabell 1 med vedartsbestämningar och 14C-dateringar. Av de disparata dateringarna anas svårigheten att hitta orga-niskt material. Efter visst medotologiskt nytänkande och insatsen av en grävmaskin påträffades till slut en anläggning

Kontext Vedarter 14C BP Anmärkning

Härd? Tall 755+-55 Sannolikt ytlig sotfläck.

Under gyttjelager Björk 5630+-60 ^{Daterar kol i mineraljorden under} _{gyttjelager utanför boplats.}

Grop/Kokgrop ^Tall

Hasselnötsskal ^{8215+-55 Tydlig anläggning}

Grop?

Salix Björk Tall

5700+-50 Mycket tveksam anläggning.

Grop? Salix 1660+-40 Mycket tveksam anläggning.

ger problemet i arkeologers vilja att förenkla den boplats som de undersöker. Ofta visar det sig att boplatser är mer blandade än vad man vill tro, vilket resulterar i spridda dateringar. Det finns också en tendens att i brist på bra kontexter se varje kolbit som kulturellt kon-textualiserad och därför värd att datera (e.g. Bowman 1990:62; Woodman 2000:225ff). Ett utmärkt exempel på ovanstående kan hämtas från mina egna försök att datera Raä 71. Som framgår av tabell 1 krävdes det ganska många försök innan en bra datering uppnåddes.

Efter att antal misslyckade dateringar började misstanken gro att platsen påverkats kraf-tigare än vad som tidigare förväntats av de formationsprocesser som diskuterats ovan. De anläggningar som man då rimligen kunde förvänta sig att hitta var de nedgrävda, exem-pelvis kokgropar. Det beslöts då att återvända till platsen med en mindre grävmaskin. Tillvägagångssättet var präglat av viss desperation. De grävda ytorna begränsades av var grävmaskinen kunde komma ned mellan stenarna. När maskinen grävt ett schakt ned till cirka en meters djup handrensades profilerna varefter schaktet utvidgades. Trots sträng kyla och dåliga ljusförhållanden påträffades en tydlig anläggning. I anläggningen påträffa-des vid vedartsanalysen en bit tall och två bitar hasselnötsskal. Hasselnötsskalet daterapåträffa-des till tidigmesolitisk tid (Ua-21 602, 8215+-55 BP, se fig. 27). Anläggningen var något över en meter i diameter och cirka 0,5 meter djup under avbaningsytan. Anläggningen var inte synlig i plan men tydlig i profil. Den avvek från andra påträffade anläggningar genom sin tydlighet i profil samt genom förekomsten av brända hasselnötsskal. Inga andra hasselnöts-skal påträffades under hela undersökningen (Persson 2003:16f). Sammantaget vill jag påstå att den radiometriska dateringen av boplatsen är bra. Visserligen finns det bara en datering men hasselnöten kom från en bra kontext och hade en låg egenålder.

För att skapa ett bredare underlag till diskussionen om platsens datering har Anders Högberg utfört en attributsanalys av ett urval av mikrospånen. Analysen bygger på Mik-kel Sørensens studie av Maglemosekulturens spåntillverkningsteknologi. Hans analys visar att sättet som spånen tillverkades på förändrades över tid. Under preboreal och boreal tid (faserna 0–2) användes en direkt teknik där olika typer av knackstenar användes. Under tidigatlantisk (faserna 3–5) tid användes en teknik med både direkt och indirekt teknik med hornpuns eller tryckstock (Sørensen 2006:64f). Sørensen lyfter fram fyra teknologiska tradi-tioner som han menar utgör en teknologisk kronologi. Detta ger ett underlag för att datera flintmaterial från lokaler som saknar typ- eller ledartefakter (mikroliter klassificerade utifrån stil) (Sørensen 2006:21).

Det är alltså möjligt att fasindela flintmaterialet utifrån en teknologisk attributregistrering (e.g. Inizan et al. 1992; Shott 1994; Andrefsky 1998; Kooyman 2001; Holdaway & Stern 2004; Odell 2004; Högberg 2009). En riktad attributsanalys av samtliga mikrospån från områdena A–G (se fig. 41 och tabell 3) har därför utförts och resultatet sammanfattas i tabell 2. Som framgår av tabellen har de flesta av de analyserade mikrospånen regelbundet utseende, liten läpp på slagbulan, oval och tunn plattform, trimning längs plattformskanten och en slagvinkel på 90 grader. Dessa attribut tillhör enligt Sørensens studie teknologigrupp 3 eller fyra (Sørensen 2006:65f), vilket motsvarar fas 3–5 tidigatlantisk tid.

Att datera platsen på rent typologiska grunder låter sig inte göras eftersom fyndmaterialet är så fragmenterat och de typologiskt igenkännbara fynden är få. Egentligen är det bara en liten elegant lancettmikrolit som lämpar sig för en typologisk diskussion. Typologiskt grundade dateringar kräver egentligen jämförelser mellan olika frekvenser av attribut. Man kan dock konstatera att mikroliter av denna typ tidsmässigt hör hemma i övergången mel-lan boreal och atmel-lantisk tid (Sjöström & Hammarstrand Dehman 2009:29; Vang Petersen 2008:13,84).

Resultatet av attributsanalysen skiljer sig alltså lite från den radiometriska dateringen. 14C-dateringen tyder på att boplatsen stammar från sen boreal tid, det vill säga något eller några århundraden innan 9 000 Cal. BP (Björkman 2007:8). Analysen av mikrospånen pekar på tidig atlantisk tid, det vill säga en datering till efter 9 000 Cal. BP. För att komma vidare till en mer exakt datering måste Sørensens underlag i form av 14C-dateringar och fyndkontexter diskuteras ur ett svenskt inlandsperspektiv. Det skulle dock bli en mycket komplicerad dis-kussion som inte kan motiveras utifrån frågeställningarna i denna bok. För disdis-kussionen i sin helhet spelar inte heller några hundra års skillnad någon större roll. Man kan istället för att bekymra sig över avvikelsen glädja sig över att boplatsen approximativt har daterats till övergången boreal/atlantisk tid med tre av varandra oberoende metoder. Åsikten om den exakta dateringen beror på vilken metod var och en har störst tilltro till. Personligen tror jag mest på 14C-dateringen och kommer i fortsättningen hävda att boplatsen är cirka 9 300 år gammal, det vill säga från sen boreal tid. En mer detaljerad diskussion om hur denna

date-Tabell 2. Teknologisk diagnostisering av mikrospån. Status anger om spånet är helt eller sönder och i så fall vilken del av spånet som är analyserat. Längd anger längden i centimeter på den analyserade biten. Morfologi anger mikrospånets utseende. Under slagbula anges storleken på läppen. Läpp är en liten kant som finns på spånet i övergången mellan plattformen och den ventrala sidan. Under preparering anges om och i så fall hur spånet är preparerat. Plattformsvin-keln har mätts mellan spånets plattform och dorsala sida.

Fyndnummer Status Längd (cm) Mor

fologi Slagbula Platt for m Preparering Pl^at tfo rm sv in ke l

107 Helt 1,3 Regelbundet Liten läpp Oval, tunn Trimning 90

108 Medial del 1,0 Regelbundet - - -

-109 Proximal del 1,0 Regelbundet Liten läpp Oval, tunn Trimning 90

110 Medial del 1,3 Regelbundet - - -

-118 Medial del 0,4 Regelbundet - - -

-120 Medial del 0,9 Regelbundet - - -

-121 Proximal del 0,8 Regelbundet Stor läpp Oval Lätt trimning 90

124 Medial del 1,7 Regelbundet - - -

-192 Helt 3,5 Oregelbundet Liten läpp Oval, tunn Trimning 90

193 ^Avbruten _plattform 1,9 Regelbundet - - -

-200 Medial del 1,0 Regelbundet - - -

-233 Proximal del 1,0 Regelbundet Liten läpp Oval, tunn Trimning 90

234 Proximal del 0,9 Regelbundet Liten läpp Oval, tunn Trimning 90

318 Distal del saknas 1,8 Regelbundet Liten läpp Oval, tunn Trimning 100

386 Proximal del 0,8 Regelbundet Liten läpp Oval Lätt trimning 90

387 Helt 2,5 Regelbundet Liten läpp Oval, tunn Trimning 100