Diskussion rörande bildämnet

Inledningsvis beskriver jag i kapitel 1 min uppfattning om bildämnets roll med stöd av angivna källor. De tillkännagivna farhågorna bottnar i de stora differenser som finns mellan realiteterna i skolans vardag och innehållet i de måldokument som genom politiska beslut styr skolans verksamhet inom bildämnet. Många som verkar inom skolan säger troligen att bildämnet inte skiljer sig från andra discipliner i det avseendet. Om problemet beskrivs som generellt blir det än mer svårhanterligt. När skolans kunskapsbrister diskuteras offentligt brukar det ske med traditionella argument som inryms i begreppen att kunna läsa, räkna och skriva. Att dessa fund amentala kunskapsmål formu- lerades långt innan bilden dominerade vår kultur, tycks inte kunna rubba de politiska slagordens kraft. Att de gamla argumenten ofta framförs med hjälp av och genom starka och moderna bildmedier visar kanske bildens roll. Den tycks vara så självklar att skolan glömmer bort att medvetet införliva den i baskunskapernas sfär.

De yttersta farhågorna om bristande bildkunskaper finns således inte inom skolans egna domäner utan bland beslutsfattande politiker och verksamhetsansvariga tjänstemän. Skolans slumrande möjligheter att

genomföra adekvat bildundervisning i de tidigare skolåren vill jag visa med hjälp av min studie.

Genom att blicka tillbaka kan möjligheter för framtida utveckling visa sig. (se kapitel 2). Bildämnets historia har i denna avhandling beskrivits i syftet att förklara dagens situation men också för att ge impulser för att möta nya utmaningar.

Ämnet bild har vid några tillfällen formats av andra tankar och idéer än av de som präglat skolan i sin helhet. Det fria skapandet kring 1900- talets mitt och 1970-talets kritiska förhållande till massmediebilder och den kommersiella reklambilden är två exempel. Båda dessa riktningar bryter radikalt mot det föregående och lämnar grupper av oförstående och med andra uppfattningar bakom sig.

Den diskussion jag vill föra är om bildämnet i fösta hand ska omfatta ett radikalt dagsaktuellt innehåll, uppfångat i avantgardistiska strömningar eller följa den pedagogiska huvudfåran i svensk skolut- veckling.

Bildämnet har i vår tids skoldebatt inte någon märkbar ställning. Ämnet har en marginell roll i skolan och den pedagogiska forskningen visar inte bildämnet något större intresse. Min bildpedagogiska studie visar att de båda medverkande lärarna bäst finner sin roll som bildlärare i etablerat och traditionellt ämnesinnehåll. Däremot har de inga svårig- heter att inom studiens ram inlemma bildundervisningen i arbets- former och metoder som karaktäriserar dagens skolarbete.

Diskrepansen mellan den allmänna skolutvecklingen och bildämnets anpassning talar för att ämnet inte bör söka sina egna vägar utan aktivt samordna utbildning och forskning tillsammans med utbildnings- vetenskapens och pedagogikens företrädare. Den empiriska förank- ringen är en förutsättning. Det väsentliga är att bildpedagogiken både till sitt innehåll och till sin form fyller en roll som inger förtroende och uppfattas som oersättlig.

Den sparsamma bildpedagogiska forskning som ägt rum i Sverige behandlar till stor del de yngre barnens bildspråk i förskola och annan barno msorg. Intresset i den riktas främst mot barnens utvecklingsnivå och den kontext de verkar i men också mot tillämpliga bildteorier. Förskolans pedagogiska verksamhet skiljer sig avsevärt från grund- skolans, där begreppet undervisning ersätter begreppet verksamhet. Även om skolan visar stort intresse för att samverka med förskola och barnomsorg har lärarna i grundskolans tidigare år också ett uppdrag att

förbereda eleverna för de senare grundskoleåren och för studier i gymnasieskolan. Bildpedagogiken behöver utvecklas mot det upp- draget.

Val av teoretiska utgångspunkter likaväl som metodisk ansats har i denna studie skett med tanken att ge bildpedagogiska bidrag till grund- skolans tidigare år.

Bildteoretiska överväganden

Den bildteoretiska forskningen är relativt omfattande. De delar av den som varit aktuella i min studie, är sådana som kunnat anpassas till de medverkande lärarnas frågor och som kunnat ge underlag för förståelse av bildämnets kursplan i aktuell läroplan. Teorin är således både empiri- och kursplaneanpassad. Att ha ett empirinära förhållningssätt till teorin förklaras med att aktionsforskning som använts i studien, helst ska ge resultat som direkt kan återföras till fältet och användas där.

Ämnesstrukturen så som den presenteras i aktuell kursplan, funge- rade bra för studiens behov. Att se och iaktta, som nämns först i kursplanen, har naturliga samband med lärarnas sätt att presentera teman och arbetsområden. Den visuella perceptionen och det konceptuella tänkandet för naturligt vidare till att framställa bilder, att teckna och måla. Det som eleven iakttagit beskrivs naturligt i en teckning, målning eller i ett fotografi. En bild med innehåll från aktuell undervisning väcker troligen också intresse hos kamrater och ger innehåll till bildämnets tredje funktion, som är att se och tolka bilder. Kursplanen anger också ett syfte med bildundervisningen där elevbilder och andra bilder ska användas. Även det är naturligt då bildfram- ställningen upplevs vara motiverad.

De bildteoretiska överväganden som gjorts har således sin grund i ämnesdidaktiska hänsyn. De fyra aspekter som kan läggas på bild- undervisnings syften att lära sig avbilda, att lära sig framställa bildspråkliga uttryck, att lära sig uttryck känslor i bild samt att lära sig framställa estetiska bilder knyter an till ämnets traditioner. De har således också didaktisk grund.