Tankar kring dagböckernas innehåll

När texterna i dagböckerna sammanfattas, så som skett i föregående avsnitt, framstår det tydligt att de båda lärarna vinnlägger sig om att tillgodose bildämnets mål och syften. Det som är särskilt anmärk- ningsvärt är att lärarna till viss del har olika motiv för sin verksamhet men ändå tycks uppfylla skolans krav för ämnet. LL:s arbete riktas mer mot kunskaper i oä och hon använder sig av bildämnet för att nå oä- ämnenas mål. Samtidigt visas förståelse för att ämnesmålen i bild behöver nås för att bilden ska bli det användbara redskapet. ML visar ett större intresse för att ge eleve rna kunskaper om bilden som uttryck och ser oä-undervisningen mer som inspirationsgivare till bildämnet. Innehåll hämtas från arbetsområdena i oä. Det kanske bör påminnas om att LL tjänstgör bland de yngsta eleverna (7-9 åringar) och ML bland 10-13-åringar. Det kan dock antas att de äldre elevernas större allmänna mognad ger plats för bildspråklig utveckling, medan de mindre barnen mera spontant använder sin uttrycksförmåga i bilder. Man bör dock notera att de yngre eleverna också möter moment av bildundervisning.

Även om var och en av de båda lärarna visar exempel på olika inslag innebär inte det att deras verksamhet har skilda mål. Båda tar steg i olika riktningar och på olika nivåer för att se och pröva möjligheter. De möts ibland och skiljs åt vid andra tillfällen. I samband med temat Livets uppkomst , där LL förklarar för eleverna den naturvetenskapliga %

teorin att livet uppstod ur vatten, föreslår hon att de emotionellt ska försöka leva sig in i och måla hur vatten kan se ut. Hon låter natur- vetenskap mö ta de filosofiska tankar elever i åttaårsåldern kan bära på. Uppgiften är ett exempel som lika gärna kunde finnas i ML:s dagbok.

ML inledde sin dagbok, som vi redan sett, med orden: Osäkerheten är stor. Han avser sig själv och sin egen roll inför bildämnet. Osäkerhe- ten avtar efterhand då resultaten och elevernas intresse bekräftar värdet av det som sker.

Båda lärarna har i sina texter skrivit kommentarer. LL har gjort det regelbundet efter varje tema. ML har flikat in dem då och då i texterna. Det fortsatta innehållet i detta avsnitt ska utgå från dessa lärar- kommentarer.

Diagram 8.3. Jämförande diagram över innehållet i de båda lärarnas bildundervisning

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55

att använda att se och tolka att framställa att se och iaktta

LM LL

Nya erfarenheter i läraryrket

En fundering börjar ta form, skriver ML. Han har upptäckt att bilduppgifterna måste hållas igång några lektioner innan eleverna visar förtrogenhet med innehållet. Att hoppa från uppgift till uppgift utan något sammanhang mellan uppgifterna gör det svårare för eleverna. ML berättar också att lärare från olika årskurser börjat tala med varandra om bilduppgifter och om ämnets syften och mål. Men det är inte lätt att hitta bra övningar, skriver han.

Mina tankar upptas ständigt i jakten efter de goda övningarna. Orkar man? Jag är ändå övertygad om att det arbetssätt som jag valt är bra. Tiden ger tillfällen till eftertanke och reflektion. Ett arbetssätt med

övergripande teman vore nog att eftertrakta. Man upptäcker att arbetssättet lockar fram intressanta frågor.

När ML skriver om eftertanke och reflektion och om intressanta fråge- ställningar, avser han eleverna. Av texten kan man förstå att det också gäller honom själv. Dels att kontakter tas med kolleger, dels att han säger sig vara övertygad om att arbetssättet är bra, talar för att han fått nya erfarenheter av sitt yrke, där han verkat i över tjugo år.

Att äldre rutiner och gamla tankar ligger i bakgrunden märks ibland i dagboksanteckningarna. LL berättar att bildarbetet under en period har fått mer tid än vad läroplanen tillåter. Det är mycket svårt att på lågstadiet dra skarpa gränser mellan ämnena. Ska det, som läroplanen också säger, vara meningsfullhet och sammanhang i arbetet för barnen, blir ämnesgränserna svåra att hålla, skriver hon vidare. Lite längre fram i texten lyser oron fram. Jag börjar känna mig en aning stressad ... Jag känner behov av att arbeta med matte, svenska och allt det andra.

ML berättar hur han i ett förhör i geografi väljer att låta eleverna gå fram till tavlan och rita vad de kan om Södermanland. Eleverna kommenterar sina bilder, kompletterar innehållet och efter en stund är en stor del av tavlan fylld av bilder. Eleverna undrar: Ska vi inte ha något förhör?

Iakttagelser kring bildundervisningen

Båda lärarna har i sina anteckningar då och då fört in iakttagelser de gjort i sin undervisning. Det kan vara enskilda elevers förmåga att framställa bilder eller elevers sätt att reagera inför en uppgift. Oftast är det lärarnas upptäckt av nya möjligheter som öppnar sig med bild- ämnets hjälp och detta föranleder kommentarerna.

Så kombinerade vi ord och bild i syfte att nå vidgad självkännedom, skriver LL. Lite längre fram i anteckningarna beskriver hon ett annat inslag där elevernas bilder får medverka i deras utveckling på ett sätt som kanske inte är vanligt i svenska skolor. En spontan tanke väcktes hos mig, skriver LL. Hon ville se om eleverna kunde använda bild- språket i sitt memorerande på samma sätt som de tränat att använda stödord. Det var intressant att se vilken kapacitet de hade och hur väl de använde bildspråket under stark tidspress, kommenterar hon. Hon tyckte sig, vid ett liknande tillfälle, se att pojkarnas bilder har större action. Flickornas bilder är lugnare. Om iakttagelsen var en bekräftelse eller gav anledning till försök att ändra på något framgår inte.

Noterbart är att det har blivit färre antal bilder än vad jag föreställt mig, skriver ML, då han förespråkar de mappar (portföljer) som använts för att förvara elevernas bilder. Om mängden är mindre än väntat tycks kvaliteten vara god. ML säger att resultaten talar för sig själva. Det som är roligt med den här typen av uppgift är att man får så kraftfulla målningar.

Som tidigare antytts tycks LL ha elevernas allmänna utveckling i fokus, medan ML mera tycks se elevernas förmåga att framställa bilder som det primära i sin bildundervisning.

LL har i slutet av sin dagbok en längre kommentar, som dels beskri- ver hennes egen undervisning, dels hennes allmänna syn på bildämnet och lärarrollen. Här följer några brottstycken ur den kommentaren.

Lärare ska vara duktiga och väl meriterade i de ämnen de undervisar i. Läraren ska kunna visa helheter, samband, orsak och verkan inom sitt ämne. Läraren bör veta mycket om barn, barns utveckling och deras sätt att tänka. Barnens bilder kan fungera som ett fönster där den vuxne kan titta in och bli medveten om barnets nivå. Genom bilder kan eleven se sig själv, se sin förståelse. Bilder synliggör kunskapen.

I min bildundervisning vill jag förmedla bildens grundläggande ”språklära”. Jag ber inte barnen att göra något andra redan gjort. Jag vill att barnens bilder ska berätta om något de varit med om, något de upplevt, något de läst om, något de tänkt. Till sist kanske det viktigaste av allt. Bilder måste ha en mottagare, annars saknar arbetet mening. Vi måste ge barnen tid och möjlighet att njuta av ett färdigt resultat. Vi måste arrangera bilderna på ett vackert sätt och känna att bilderna har andra människor som mottagare.

Vad LL säger i sin kommentar är att läraren ska vara väl förankrad i goda kunskaper, ha stor kunskap om barn och om barns utveckling samt ha stor kännedom om och erfarenhet av den kultur och det samhälle vi lever i. Dessa påståenden förs vidare till diskussions- kapitlet. Först ska emellertid elevernas bilder analyseras.