Samband mellan variabler

Intressant är att studera kvaliteter hos de bästa bilderna. Jag har därför valt att närmare analysera de bilder som erhållit omdömena 4 och 5. I år 3 uppgår dessa till 135, varav 109 fått omdömet 4 och 26 omdömet 5, och i år 4 till 49. Av dessa har 36 fått omdömet 4 och de övriga 13 har fått 5. Först diskuteras bilderna från år 3. I den fortsatta fram- ställningen benämns dessa bilder som ”goda bilder”.

År 3

Av de 135 goda bilderna var 91 gjorda av pojkar och 44 av flickor. Med tanke på att i år 3 fanns 10 pojkar och 8 flickor har pojkarna rela- tivt sett gjort fler goda bilder.

Fördelning på tema i år 4 framgår av tabell 6.24.

Tabell 6.22. Fördelning av de goda bilderna på teman i år 3. N=135

Tema Goda bilder i procent

N=135

Procent av det totala antalet bilder N=454

Jag själv 15 18

Jag själv och dom andra 11 15

Min hembygds historia 27 23

Livets uppkomst 47 45

En jämförelse med det totala antalet bilder per tema visar att procent- andelarna inte skiljer sig åt nämnvärt, vilket i sin tur innebär att eleverna inte gör förhållandevis fler bättre bilder i slutet av läsåret än i början. Jag återkommer i diskussionen med ett resonemang härom.

En jämförelse gjordes mellan de goda bilderna och övriga för att spåra specifika drag i de goda. Det visade sig att endast för variablerna överskärning och bildrum skilde sig de goda bilderna från de övriga. Just förmågan att använda överskärning och att utnyttja bildrummet är avancerad. Det är därför inte förvånande att dessa uttryck förekommer oftare i de goda bilderna.

Tabell 6.23. Jämförelse mellan goda och övriga bilder relativt bilduttrycken överskärning och bildrum

Variabel Goda bilder i procent

(N=135)

Övriga bilder i procent (N=319)

Överskärning används 50 13

Bildrum används 50 12

År 4

Totalt finns 49 bilder som har fått omdömena 4 eller 5, d.v.s. goda bilder, i år 4. Av dessa är 17 utförda av pojkar och de övriga 32 av flickor. Således har de 6 flickorna framställt 32 goda bilder medan de 9 pojkarna endast gjort 17. I år 3 var förhållandet det omvända, d.v.s. pojkarna gjorde förhållandevis fler goda bilder. Om dessa skillnader beror på elevernas ålder, olika arbetssätt i de båda klasserna eller bild- uppgifternas art och innehåll är svårt att veta. Förhållandet kommen- teras vidare i diskussionskapitlet.

I tabell 6.24 visas inom vilka teman de goda bilderna producerats.

Tabell 6.24. Fördelning av de goda bilderna på teman i år 4

Tema Procent goda bilder

N=49

Procent av det totala antalet bilder N=215

Träd 76 60

Gotland 10 21

Stilleben 8 14

Lavar 6 6

Det framgår tydligt att flest goda bilder har framställts inom temat Träd. Detta tema har tagit allra längst tid under terminen. Det är inte

omöjligt att dra slutsatsen att detta förhållande ska uppfattas så att bilduppgifter blir bättre utförda om arbetet pågår under en längre tid. Någon skillnad beträffande antal syften mellan goda bilder och övriga kan inte iakttas.

När det gäller de goda bildernas karaktäristika i år 4 har vissa variabler utkristalliserat sig genom att skillnader mellan goda bilder och övriga studerats genom korstabuleringar. I tabell 6.25 visas sådana variabler där skillnaderna varit signifikanta.

Tabell 6.25. Jämförelser mellan goda och övriga bilder relativt vissa kvaliteter. N=215

Variabel Goda bilder i procent

(N=49)

Övriga bilder i procent (N=166)

Yta används 94 79

Färg används 47 35

Överskärning används 65 23

Bildrum används 57 25

Som framgår av tabellen har de goda bilderna i större utsträckning kvaliteter som tyder på att eleverna har använt sig av några av bildens uttrycksmedel och bilduttrycken överskärning och bildrum. Med tanke på att läraren i sin dagbok betonat att ett syfte är att utveckla elevernas förmåga att framställa bilder, kan det ses som en framgång. I år 4 förekom vid flera tillfällen att eleverna fick inspiration av att se konst- reproduktioner. Effekten av det kan möjligen ses i elevernas sätt att framställa sina bilder. I år 3 användes elevbilder ofta som redskap i annan undervisning medan eleverna i år 4 ofta utförde bilder för att förbättra sin förmåga att teckna, måla och komponera bilder. I år 3 skiljer sig inte de goda bilderna från övriga i relation till sättet att använda de vanligen förekommande uttrycksmedlen. Däremot visar det sig att de mer komplicerade uttryckssätten att använda överskärning och bildrummet för att skapa illusion av djup i bilderna förekommer mer frekvent bland de goda bilderna. Se tabell 6.23.

Sammanfattning av bildanalysen

Sammanfattande kan sägas att eleverna i år 3 framställde fler bilder under läsåret än vad eleverna i år 4 gjorde. Detta gäller såväl totalt som

per individ. Varje bilduppgift innehöll ett eller flera preciserade syften. Oftast förekom flera syften i varje uppgift. Det kognitiva syftet domine- rar i båda klasserna följt av syftet att göra estetiska bilder. Att uttrycka sig estetiskt eller framställa avbildande bilder anges aldrig som enda syfte. Det kopplas oftast samman med uppdraget att framställa kognitiva bilder.

Bland det material eleverna har tillgång till kommer blyertspennan mest till användning. Därefter väljer eller anmodas eleverna att använda akvarellfärger. Eleverna i år 4 använder akvarell till över 40 procent av sina bilder, medan akrylfärgen endast används till tre procent. Eleverna i år 3 tycks växla mellan akryl och akvarell och använder de båda färgmaterialen till 13 respektive 17 procent av sina målningar.

De äldre eleverna använder något oftare fler uttrycksmedel i sina bilder än vad eleverna i år 3 gör. Procentuellt använder också år 4 bilduttrycken överskärning och bildrum mer än vad år 3 gör. Båda dessa uttryck, menar jag, är avancerade då de hjälper eleven att framställa illusion av djup i bilden.

Elevernas bilder har bedömts ur två aspekter. Dels analyseras bildernas kvalitet under variabeln omdöme, dels har bilderna bedömts ur aspekten respons med vilken avses i vilken grad eleverna svarat på lärarens intentioner. I analysen visar det sig att de båda variablerna tycks mäta samma sak. I studiens syfte att studera den undervisning lärarna genomför och att betrakta elevernas bilder som en effekt av densamma, kan den uppkomna likheten ses som positiv.

Även om inte pojkar och flickor primärt jämförs i denna studie kan det påpekas att de båda könen praktiskt taget är lika i båda bedömningsvariablerna. Pojkarnas medelvärden är 2,9 både beträffande respons och omdöme. Flickornas är 3,0.