I Malmö skolplan 1999-2002 nämns främst hemmen i samband med moral, och då specifikt regler och gränser för rätt och fel. I detta sammanhang framstår föräldrarnas synpunkter som viktiga:
All personal, barn och unga och föräldrar skall vara delaktiga i och respektera de regler som finns. Gränserna för vad som är rätt och fel skall tydligt markeras…Vi skall…- utarbeta regler på varje skola i samverkan mellan barn och unga, föräldrar och personal. (Malmö skolplan, 1999-2002, s. 12)
Reglerna får dock inte utformas hur som helst. De ska vara ’tydliga och klara’ för att kunna resultera i en ’respektfull samvaro’. Det faktum att man trycker på demokratiska processer kan i sig hänvi- sas till en värdefostran. Att utarbeta regler för vilket beteende som gäller på skolan i samverkan mellan skola och föräldrar kan resul- tera i fostran riktad både mot beteende och värden. Föräldrarnas åsikter om vilket beteende som är gott respektive oacceptabelt i hemmet kan tänkas påverka vilka regler de röstar fram som ska gälla i skolan. Reglerna, även om två av tre som formulerats i det aktuella rektorsområdet är orienterade mot beteende, skall enligt skolplanen (Skolplan för Malmö 2004) syfta till huvudsakligen ’inre’ egenskaper och värden:
För att skapa arbetsro och möjliggöra kreativitet och utveckling krävs delaktighet i form av reellt elev- och föräldrainflytande, men också tydliga normer och regler syftande till jämställdhet, trygghet, hänsyn och respekt. (Skolplan för Malmö 2004, s. 9) Samtidigt fostras barnen till att verka i demokratiska processer ge- nom att se sina föräldrar påverka i skolan – fostran av värden. Den bakomliggande idén är troligen att delaktighet i beslut som rör dig själv (eller dina barn i detta fallet) resulterar i en vilja nu och i framtiden, hos det enskilda barnet, att verka i demokratiska pro- cesser. I Skolplan för Malmö 2004 gör man denna koppling: ”Sko- lan är…den plats där delaktighet grundlägger det demokratiska tänkandet.” (s. 8).
Föräldrarnas inflytande preciseras inte på ett liknande vis i övrigt i skolplanerna, som man gör när det gäller utarbetandet av regler som ska reglera barnens beteende och syfta till värdetillägnande i skolan. Jag tolkar detta som att man ser föräldrarnas kompetenser på detta område som särskilt värdefulla. Textförfattarna kanske tänker sig att detta också är en del av barnuppfostran i hemmet. Som del av föräldraskapet ingår att bestämma och reglera vilket beteende som är önskvärt respektive icke önskvärt.
Regler ska således enligt skolplanerna utarbetas i samverkan mellan lärare, föräldrar och elever på varje skola i kommunen, vil- ket inte verkar ha varit fallet i det aktuella rektorsområdet. Här har man sammanställt tre regler. Dessa har lärarna i alla skolor och förskolor kommit fram till i möten och konferenser. Biträdan- de rektorn berättar för mig att det först blev väldigt många och väldigt detaljerade regler, så man försökte dra ner dessa till några få, och kom då fram till dem som gäller nu. I en fältanteckning från första dagen då barnen är i förskoleklassen utan sina föräldrar introduceras dessa regler av just biträdande rektorn som kommer in i klassrummet:
Gunnar, biträdande rektor på X-skolan och Y-skolan ställer sig och visar en inramad tavla med tre regler och börjar prata. Han ställer sig vid whiteboarden i främre delen av klassrummet - Vi tycker det är viktigt att ni har det trevligt i förskoleklassen och då måste man uppföra sig bra och vara snälla mot varandra. Därför har vi skrivit några regler här på denna tavlan. Ni ska med era lärare, Lena, Victoria och Agneta ta prata om dom. Dom betyder mycket: Respektera varandra! Det betyder att du ska vara snäll, trevlig, vänlig, och inte bråka eller slåss. Shaip börjar prata och trixa med annat (en fluga tror jag), Gunnar flyttar sig allt närmre honom och pratar högre och tydligare. Victoria ger Shaip tillsägelse att vara tyst och lyssna när Gunnar pratar. Gunnar: - Det hör också ihop med att respektera var- andra. Var rädd om din skola! Det betyder att du ska hålla snyggt omkring dig, inte kasta saker på golvet eller där ute, inte smutsa ner utan hålla snyggt och prydligt. Kom i tid! Det bety- der att man alltid ska komma när man ska till skolan. Sådana här tavlor kommer att sitta i alla klassrum, Gunnar säger till
Shaip som fortfarande trixar med flugan att han ska vara tyst när han pratar. – När jag säger att du kan prata ska alla andra vara tysta. När Victoria pratar ska alla andra vara tysta. - Varje vecka ska ni prata om reglerna med Victoria och Lena och Ag- neta och fråga er ’hur ska vi följa reglerna’, ’följer alla reglerna’, ’vem gör det inte’ och ’varför inte det’? Jag kommer in ibland för att kolla om ni följer reglerna och prata om hur vi ska följa dem.
När reglerna lite högtidligt ska introduceras för de nya förskole- klassbarnen av biträdande rektorn sker just ett regelöverträdande, vilket sätter situationen på sin spets. Gunnar själv kommenterar att Shaip bryter mot den regel som kan tänkas vara mer abstrakt och syfta mot värdetillägnande – men i detta sammanhang kopplas den till ett yttre beteende, att störa när någon annan pratar.
En analys av transitiviteten visar att föräldrarna förbinds endast till fostansprocessen på så vis att de ska ’deltaga’ i framtagandet av regler som i sin tur ska reglera barnens beteende och handlingar (som visserligen kan tänkas ger uttryck för inre värden): ”… föräld- rar skall vara delaktiga i och respektera de regler som finns” (Malmö skolplan, 1999-2002, s. 12). Subjektet (föräldrarna) kan så- ledes stå till svars om de inte är delaktiga i reglerna eller respekterar dem.
Andra formuleringar förbinder en agent till processen i form av att utarbeta regler, såsom i ”Vi skall…- utarbeta regler på varje skola i samverkan mellan barn och unga, föräldrar och personal.” (Malmö skolplan, 1999-2002, s. 12), men då gäller det inte föräld- rarna utan (troligen) rektorer och lärare på förskolor och skolor. Subjektet ’vi’ ger dock en vaghet som gör det svårt att ställa någon ansvarig om samverkan eller utarbetandet inte sker.
Genom att i skolplanerna förbinda både föräldrar och skola vid en del av fostransprocessen (att utarbeta och respektera regler som styr beteende och syftar till värdetillägnande) kan båda ställas till svars om detta inte utförs. Föräldrarna knyts tydligare än skolan till detta genom vaga formuleringar.