För kontextualisering av texterna tog jag även rollen som delta- gande observatör i studerandet av den sociala praktik som omger dokumenten.
Jag antog ett gradvist, processinriktat närmande till fältet och dess tillträde. Innan jag slutgiltigt bestämde mig för datain- samlingsmetoder sökte jag råd och information från lärarna om verksamheten, skolan, omgivningen, organisationen osv (Corsaro, 1982).
Deltagande observationer (fältanteckningar och video- inspelningar) i förskoleklassen utfördes under fem månader (augus- ti 2003-januari 2004) under två-fem dagar i veckan. Den första omgången av formella intervjuer genomfördes under oktober 2003. Jag kom tillbaka under april 2004 för att genomföra den andra omgången av formella intervjuer. Fältanteckningar gjordes under hela perioden, observationer med video-kamera, formella intervju- er och insamlande av dokument under den senare halvan av perio- den. Den totala mängden insamlat material är:
• Fältanteckningar: total mängd ca 110 sidor text i ordbehand- lare.
• Observationer med video-kamera: totalt ca 15 timmar.
• Formella intervjuer: totalt ca 15 timmar inspelad tid med dik- tafon.
I fältanteckningarna beskrivs pågående aktiviteter med ett mini- mum av tolkning. Jag skrev ner vad människor sade i aktiviteterna, ibland direkta citat, men vanligen hann jag inte skriva ner orda- grant. Jag försökte fånga interaktionen, sammanhanget och miljön, tidpunkten och det verbala (och ibland icke-verbala) språket, när det hände. Jag skrev i små anteckningsböcker.
Observationer med video-kamera fokuserade på interaktions- situationer i det vardagliga livet i förskoleklassen. Jag försökte fånga en stor del av olika lärarledda grupp- och helklassaktiviteter, mer ’fria’ aktiviteter som när barnen leker, liksom aktiviteter ’emel- lan’, exempelvis när man byter rum, väntar i kö, klär sig för att gå ut etc.
Lärarna och rektorerna har, förutom alla informella samtalslik- nande intervjuer, intervjuats under mer formella former, med sär- skilt fokus på lärarnas och rektorernas bakgrund med fokus på professionen samt vad de upplevde som centralt i läraruppdraget och i sin professionella identitet. Här var jag särskilt inspirerad av Kvales (1997) tankar om intervjuaren som resenär, där kunskap gemensamt skapas, men där intervjuarens maktposition som den som bl.a. sätter agendan för innehållet måste beaktas både under intervjun och i tolkningsprocessen. Alla intervjuerna varade mellan 60-110 minuter. Ett bortfall skedde då diktafonen inte spelade in den första intervjun med resurspedagogen. Jag bad om en ny inter- vju med henne kort efteråt, och hon accepterade, till min stora tacksamhet.
Transkriptionerna av video-observationerna gjordes med inspira- tion av etnografer som studerat skolmiljöer verksamma i Sverige som Sparrman (2002) och Evaldsson (1993), som har fokus på samtalsanalys. Transkriptionerna av fältanteckningarna gjordes till mesta delen löpande under fältarbetet. Eftersom jag varje dag ’fyll- de i’ de kortfattade noteringarna jag gjorde när jag befann mig i verksamheten, behövde jag inte transkribera direkt varje kväll. Transkriptioner av intervjuer är behäftat med många problem, av etisk art (t.ex. kan människors vardagliga språk verka torftigt i ut- skrift) och stilmässigt (om analysen innebär t.ex. mer grova kate- goriseringar eller en sociolingvistisk utförlig analys) (Kvale, 1997). Mina transkriptioner gjordes relativt ’ljudnära’ och detaljerade där inga ord har ändrats. Dock har jag inte tagit med varje litet ljud (t.ex. om skrattet var långt eller kort).
Kategoriseringen och analysen av fältanteckningarna och de transkriberade observationerna och intervjuerna gjordes på liknan- de sätt som vid dokumentanalysen, förutom att materialet inte sor- terades efter ”nivåer” av den anledningen att allt material rör den lokala nivån.
Det kontextualiserande materialet har använts i alla resultatkapi- tel men inte i alla avsnitt. Förekomsten i resultatkapitlen speglar också betoningen i materialet.
Om Malmö
Malmö är Sveriges tredje största stad med en befolkning på strax under 300 000 personer (1/1 2010). Stadens invånarantal ökar ständigt. 30% av Malmöborna är födda i utlandet, de största grupperna kommer från Irak, Danmark, Jugoslavien, Polen och Bosnien. Malmö har högre arbetslöshet än riksgenomsnittet, 5,1% (april 2010), medan fler invånare än riksgenomsnittet har efter- gymnasial utbildning, 44%. (Malmö i korta drag, Malmö stad, stadskontoret avd. för samhällsplanering)
Malmös karaktär av en stad med stor rörlighet och migration vi- sar sig i förskolor och skolor genom att barngrupperna ständigt förnyas, och att barn och vuxna med olika kulturer och värden möts. En konsekvens av detta är att fostransaspekter får en fram- trädande plats i utbildningsverksamheterna.
5 FOSTRA (MED) HEM OCH
FÖRÄLDRAR
I detta kapitel presenteras studiens resultat rörande den första frå- geställningen: Vem är ’fostraren’, vem beskrivs som den som utför fostransuppdraget? Kapitlet är organiserat efter texternas nivåer: först presenteras resultatet för läroplanerna, därefter skolplanerna, och sist de lokala texterna (stadsdels-, rektorsområdes-, skol- och klassnivå).
I de analyserade dokumenten är både skolan och hemmet de som ska utföra fostransuppdraget. Samarbetet är påkallat i läroplaner- na, ingen av parterna kan undkomma sitt ansvar: ”I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvars- kännande människor och samhällsmedlemmar (1 kap. 2§)” (Lpo 94, s. 5).
Hemmen och skolan har dock inte samma fostransuppdrag. I dokumenten varierar det en aning hur hemmets respektive skolans fostransuppdrag framställs, men det genomgående mönstret är att skolans fostransuppdrag främst omfattar de värderingar barnet ska omfatta. Föräldrarnas uppdrag rör däremot mer barnets beteende. Kroppens rörelser i tid och rum är centralt här. I en informations- broschyr till föräldrarna, som de får hem vid varje läsårsstart, lyfts bordsskicket i skolmatsalen:
Matsalsmiljön är viktig i våra skolrestauranger. Du kan själv vara med och skapa en trevlig miljö under lunchen genom att visa respekt för mat. Tyvärr ser vi ibland hur vissa elever klad- dar med t.ex. margarinpaket och kryddar på varandras mat o.s.v. Vi tycker det är så tråkigt när det händer och det medför
att det blir bråk och stökigt i matsalarna. De flesta som är i matsalen vill sitta i lugn och ro och äta. (Information 2003/ 2004, s. 14).
Citatet är ett utdrag ur en tvåsidig informationstext från stadens skolrestauranger genom affärsområdeschefen. Mottagaren, utifrån tilltalet, är egentligen eleven själv, men jag antar att det främst är föräldrarna som läser texten. Resten av broschyren är explicit rik- tad till föräldrarna och på framsidan är mottagaren ”…alla föräld- rar med barn på Xskolan och Xskolan” (s. 1). Citatet är ett exem- pel från den lokala nivån, där föräldrarnas fostransuppdrag rör barnens beteende. Det implicita budskapet till föräldrarna (eller möjligen också till de äldre skolelever som läser texten) är att bar- nen ska ha lärt sig ett ordentligt bordsskick hemma – att inte klad- da eller krydda andras mat. Om man istället såg detta som skolans fostransuppgift hade texten i broschyren till föräldrarna antagligen formulerats annorlunda. I de följande avsnitten ser vi flera liknan- de exempel på föräldrarnas fostransuppdrag.
I texterna kan den ’fostrande’ formuleras i antingen aktiv eller passiv form, vilket har betydelse för huruvida subjektet kan ställas till svars för handlingen eller dess uteblivelse. I de formuleringar som kan hänföras till det aktuella temat använder man främst ak- tiv form. På varje nivå redovisar jag detta mer utförligt med exem- pel.