Förbud mot ensidigt ändrade villkor

Förslag: Det ska införas ett förbud mot att köparen ensidigt

ändrar villkoren i ett avtal för jordbruks- och livsmedelsprodukter i fråga om intervall, metod, plats, tid eller volym för leveransen, kvalitetskrav, betalningsvillkor eller priser, eller vad gäller tillhandahållandet av vissa angivna tjänster.

8.4.1 UTP-direktivets krav och lagstiftningsbehovet

Artikel 3.1 första stycket c stadgar ett förbud mot ensidiga ändringar av avtalsvillkor i leveransavtal för jordbruks- och livsmedelsprodukter. Enligt artikeln är det förbjudet för köparen att ensidigt ändra i ett avtal för jordbruks- och livsmedelsprodukter i fråga om intervall, metod, plats, tid eller volym för leveransen, kvalitetskrav, betalningsvillkor eller priser, eller vad gäller tillhandahållandet av tjänster i den mån de uttryckligen anges i punkten 3.2. Eftersom det är en förbudsregel av ingripande karaktär får uppräkningen uppfattas som uttömmande. När det gäller hänvisningen till ”tjänster” i artikel 3.1 första stycket c avses enbart de tjänster som räknas upp i artikel 3.2 första stycket b–f och hänvisningen ska således inte förstås som en utvidgning av direktivets tillämpningsområde.14 _{Beträffande relationen mellan det}

absoluta förbudet mot ensidighet och de dispositiva förbuden i artikel 3.2 första stycket b–f utvecklas detta ytterligare nedan i avsnitt 8.4.2 och 8.11.2. Det kan anmärkas att även annulleringsförbudet kan få betydelse i sammanhanget, se avsnitt 8.3.2. Bestämmelsen är tvingande och saknar motsvarighet i svensk rätt. Det krävs därför lagstiftning.

14 _{Skäl 13 till UTP-direktivet och kommissionens svar (8) på Danmarks förfrågan angående} implementeringen av UTP-direktivet, AGRI.DDG3/AK/pm Ares (2019) 2489789, daterat den 12 april 2019.

Otillbörliga handelsmetoder som ska vara förbjudna Ds 2019:19

8.4.2 Allmänt om ensidiga villkorsändringar

Till förtydligande av artikel 3.1 första stycket c anges följande i direktivets skäl. Starkare köpare bör inte ändra överenskomna villkor ensidigt, t.ex. genom att avlista produkter som omfattas av ett leveransavtal. Detta bör dock inte gälla i situationer då det finns ett avtal mellan en leverantör och en köpare som särskilt anger att köparen kan specificera en särskild del av transaktionen i ett senare skede med avseende på framtida order. Det kan exempelvis gälla de beställda kvantiteterna. Ett avtal är inte nödvändigtvis ingått vid en viss tidpunkt för alla aspekter av transaktionen mellan leverantör och köpare.15

Beträffande frågan om vilka krav som gäller för ensidiga villkorsändringar kan inledningsvis konstateras att ensidiga avtal eller för den skull ensidiga avtalsändringar inte är civilrättsligt giltiga enligt svensk rättstradition. Avtal förutsätter ju en gemensam partsvilja.

I utredningens samrådsmöten har det framkommit att många leverantörer känner sig tvingade att gå med på villkorsändringar som i praktiken framstår som ensidiga. Det är redan själva uppställandet av ett ensidigt krav på villkorsändring som är föremål för förbudet, vilket gäller oavsett om motparten sedermera godtar villkorsändringen (vilken då inte längre är ensidig) eller inte. Regeln avser därigenom skydda avtalsrättens grundprincip om ”pacta sunt servanda” mot den starkare partens ensidiga krav på omförhandling.

Att ensidigt uppställa krav på villkorsändringar i strid mot regeln är otillåtet oavsett om villkorsändringarna avser framtid eller historisk tid innebär att en eventuell retroaktivitet inte får någon omedelbar betydelse för bedömningen. Det ligger dock i sakens natur att en villkorsändring som ställs upp av ena parten i efterhand även kan framstå som bristande i reciprocitet.

Väsentliga gränsdragningsfrågor kan naturligtvis uppkomma mellan vad som i hårda avtalsförhandlingar är att anse som en kommersiellt motiverad och förhandlad ändring av avtalsvillkoren respektive vad som är att anse som en ensidigt uppställd och därigenom förbjuden villkorsändring. Själva ensidigheten i uppställandet torde därvid normalt bli avgörande. Det är således inte den eventuella ensidigheten i avtalsrelationen som ska bedömas, utan 15 _{Skäl 21 till UTP-direktivet.}

Ds 2019:19 Otillbörliga handelsmetoder som ska vara förbjudna

varje förändring i avtalsrelationen och hur densamma har kommit till stånd, vilket dock naturligtvis inte kan ses isolerat från avtalet som helhet eller från andra genomförda villkorsändringar.

En praktiskt betydelsefull fråga blir därmed om det vid succesiv avtalsbindning kan föreligga ensidighet, genom att den ena parten förpliktar sig först och tyngdpunkten är olika i de successiva avtalen. Avtalssituationer där leverantörer, åtminstone under en kortare period, förbinder sig till ett visst pris eller en viss volym utan att det andra huvudvillkoret är fastställt framstår som relativt vanliga inom handeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter. Det är utredarens uppfattning att det kommer att ställas krav på en bedömning av ensidigheten inte minst i sådana situationer.

Kommersiella avtalsrelationer förändras ofta löpande och villkoren fastställs inte sällan efter hand. Situationen inom handeln ser typiskt sett ut på följande sätt: Inledningsvis träffas ett ramavtal, sedan görs en volymprognos, därefter fastställs pris (cirka 12–14 veckor före ikraftträdande med hänsyn till begränsningar i systemen för prisändringar) och slutligen beställs en volym kort före leverans. Volymprognoserna anses vanligen formellt oförbindande.

I skälen till direktiven anges att förbudet mot ensidighet inte bör omfatta situationer då det finns ett avtal mellan en leverantör och en köpare som särskilt anger att köparen kan specificera en särskild del av transaktionen i ett senare skede med avseende på framtida order, exempelvis de beställda kvantiteterna. Enbart den situationen att ett villkor fastställs senare medför således inte att villkorsändringen blir ensidig i regelns mening. Om däremot den ena parten ensidigt fastställer villkoret i efterhand, står det i strid mot regeln, även om avtalet har föreskrivit en sådan lösning. Om t.ex. leverantören anses ha en skyldighet att leverera vilken kvantitet som köparen än specificerar, kan den nya volymen utgöra en ensidig villkorsändring. Om däremot leverantören har möjlighet att acceptera eller avvisa den nya volymen, har någon ensidighet inte förelegat.

Sammanfattningsvis ska förbudet mot ensidiga avtalsvillkor- sändringar inte kunna kringgås genom att köparen förbehåller sig rätten att ensidigt besluta om alla eller flertalet centrala avtalsvillkor som volym eller pris. En bedömning får göras av avtalsläget vid olika successiva tidpunkter under avtalsförhållandet och vid ingen sådan tidpunkt får ändringar uppställas ensidigt. Rimligen bör alltid en bedömning av avtalet i dess helhet göras för att kunna avgöra om

Otillbörliga handelsmetoder som ska vara förbjudna Ds 2019:19

ändringen utgör en ensidig ändring av avtalsvillkor. Bedömningen skiljer sig således från den bedömning som görs vid tillämpningen av annulleringsförbudet, vilket endast tar sikte på leveransvolymen.

Reglerna om ensidiga avtalsvillkor bör enligt utredaren ges en ändamålsinriktad (teleologisk) tolkning när de appliceras på de ofta komplicerade och successiva avtalsförhållandena inom handeln med livsmedels- och jordbruksprodukter. Enligt utredaren syftar ensidighetsförbudet till att understödja principen att de väsentliga avtalsvillkoren ska fastställas, om än inte nödvändigtvis samtidigt, i ett sammanhang så att de kommer att balansera varandra, och att denna balans inte förskjuts i efterhand genom att avtalsinnehållet dikteras eller ändras av en starkare part.

I direktivets skäl anges att avlistning av produkter som omfattas av ett leveransavtal kan utgöra en ensidig ändring av överenskomna avtalsvillkor. En ensidigt uppställd villkorsändring som avlistning torde vidare under vissa förutsättningar även kunna bedömas som en kommersiell repressalie. Handelsmetoden får då bedömas enligt den punkten i stället. Se närmare om avlistning och kommersiella repressalier i avsnitt 8.7.

8.4.3 Särskilt om standardavtal m.m.

Förbudet avser inte att hindra standardavtal. Standardavtal är vanligt förekommande på området och dessa ger i sig upphov till en rad problematiska frågeställningar som dock inte är nya i aktuellt sammanhang.16 _{Enligt utredaren tar direktivet inte sikte på}

tillämpningen av standardavtal, utan endast på den eventuella ensidigheten i villkorsändringar.

Fråga uppkommer i sammanhanget vad som gäller vid omförhandling av ramavtal och standardvillkor. Enligt utredaren kan en ändring av sådana inte i sig anses vara en ensidig villkorsändring, utan en bedömning får göras av den process varigenom ändringarna tillkommer.

Som exempel kan nämnas att Systembolaget, med hänsyn till Sveriges förpliktelser i samband med EU-medlemskapet, anses rättsligt förhindrat att avtala om olika villkor för olika leverantörer. EU-rättsliga krav om likabehandling innebär att Systembolaget 16 _{Se t.ex. Bernitz, Standardavtalsrätt, 9 uppl., 2018.}

Ds 2019:19 Otillbörliga handelsmetoder som ska vara förbjudna

informerar och aviserar om ”ensidiga” ändringar av standardvillkor med viss framförhållning. Under aviseringsperioden är det möjligt att inkomma med synpunkter på förändringarna och anpassa sina leveranser och priser. De krav som därvid ställs på leverantörerna kan enligt utredaren i normalfallet inte anses komma i konflikt med det aktuella förbudet mot ensidighet. Detta gäller självklart under förutsättning att aviseringstiden är tillräckligt lång och att avtalsändringen inte kolliderar med någon leveransplikt, utan att leverantören kan dra tillbaka sin produkt eller förändra sina erbjudna villkor med avseende bl.a. på pris. Med den framförhållning som Systembolaget typiskt sett har i dessa sammanhang torde detta mer eller mindre regelmässigt vara uppfyllt.