4 UTP-direktivet
4.1.4 Förhandlingar och den slutliga
Förslaget förhandlades därefter i rådsarbetsgrupp samt i Särskilda jordbrukskommittén (SJK). Under perioden oktober – december 2018 hölls sex trepartsförhandlingar. Den 19 december 2018 nåddes en preliminär överenskommelse mellan parlamentet, kommissionen och rådet. Slutförhandlingarna om direktivet handlade huvudsakligen om tre kärnfrågor; antalet aktörer som ska omfattas av direktivet, vilka otillbörliga handelsmetoder som ska förbjudas och sekretessfrågan. I korthet innebar kompromisslösningen följande. Begränsningen till SME-företag togs bort och företagen delades i stället upp i fem storlekskategorier baserat enbart på 10 COM(2018) 173 final, Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om otillbörliga handels-
metoder mellan företag i livsmedelskedjan.
11 SME – Small and Medium-sized Enterprises/små och medelstora företag – företag som har både färre än 250 anställda och under 50 miljoner EUR i årsomsättning.
UTP-direktivet Ds 2019:19
årsomsättning. Det nya förslaget innebar att leverantörer med en årsomsättning på upp till 350 miljoner euro, jämfört med tidigare 50 miljoner euro, nu under vissa förutsättningar omfattades av direktivets skydd. I konsekvensbedömningen konstaterar kommissionen att det finns en begränsad datamängd på EU-nivå för att fullt ut bedöma den utökade omfattningen. Med hjälp av data från Frankrike beräknas emellertid uppskattningsvis 98 procent av leverantörerna och cirka 30 procent av produktionen i jordbruks- och livsmedelskedjan omfattas av det nya förslaget.12 Vidare
inkluderade överenskommelsen bland annat ytterligare åtta otillbörliga handelsmetoder, vilket innebar att totalt 16 otillbörliga handelsmetoder inkluderades i direktivet. Tio av dessa finns med på den s.k. svarta listan och sex på den s.k. gråa listan. Bestämmelsen om sekretess justerades endast språkligt i förhållande till den ursprungliga förslagstexten. Även vissa jordbruksprodukter kom att omfattas, varför direktivets lydelse ändrades till att avse jordbruks- och livsmedelskedjan. I övrigt överensstämde kompromissförslaget i huvudsak med ursprungsförslaget.
I enlighet med kompromissöverenskommelsen antogs den 17 april 2019 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan (UTP-direktivet).
4.2
UTP-direktivets innehåll
UTP-direktivet har sammanfattningsvis växt fram ur en långvarig diskussion om konkurrensförhållanden i jordbruks- och livsmedelskedjan. Slutligen har dock diskussionerna lett fram till en reglering på det jordbrukspolitiska området. Den rättsliga grunden för UTP-direktivet är artikel 43.2 i Fördraget om den Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Direktivet syftar till att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken genom att bidra till en skälig levnadsstandard för jordbruksbefolkningen, ett av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.13
12 WK 341/2019 INIT, Note from the Commission on "Assessment of an extension of the protection of
the UTP Directive to undertakings with turnovers of up to € 350 million".
Ds 2019:19 UTP-direktivet
4.2.1 Syfte
UTP-direktivet syftar enligt artikel 1.1 till att bekämpa otillbörliga handelsmetoder i förhållanden mellan köpare och säljare i jordbruks- och livsmedelskedjan. I detta syfte fastslår direktivet en minimilista över förbjudna otillbörliga handelsmetoder mellan köpare och leverantörer i jordbruks- och livsmedelskedjan. Direktivet innehåller även ett antal minimiregler avseende genomförandet och samarbetet mellan de tillsynsmyndigheter som ska bevaka direktivets efterlevnad.
Syftet bakom direktivet utvecklas i skälen, där bland annat följande anges. Avsevärda obalanser i förhandlingsstyrkan mellan leverantörer och köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter är vanligt förekommande inom jordbruks- och livsmedelskedjan. Dessa obalanser kan i sin tur komma att leda till otillbörliga handelsmetoder, när en större och starkare handelspartner försöker införa vissa metoder eller kontraktsmässiga arrangemang som är till deras fördel i samband med en försäljningstransaktion. Sådana metoder kan till exempel avvika starkt från god affärssed, strida mot god tro och heder och ensidigt påtvingas en handelspartner av den andra parten, tvinga fram en omotiverad och oproportionerlig överföring av ekonomisk risk till den andra parten eller tvinga fram en avsevärd obalans mellan rättigheter och skyldigheter för en handelspartner. Vissa metoder kan vara uppenbart otillbörliga även när båda parter har kommit överens om dem. Ett minimiskydd inom unionen mot otillbörliga handelsmetoder bör införas för att minska förekomsten av sådana metoder som kan komma att få en negativ inverkan på jordbruksbefolkningens levnadsstandard.14
4.2.2 Minimiharmonisering
Det tillvägagångssätt som har valts är partiell harmonisering eller minimiharmonisering. Detta innebär att medlemsstaterna kan införa eller behålla nationella bestämmelser som ger ett starkare skydd än vad som följer av direktivet, så länge bestämmelserna är förenliga med den övriga EU-rätten.15 Direktivet kompletterar befintliga
14 Skäl 1 till UTP-direktivet.
UTP-direktivet Ds 2019:19
regler, inklusive dem som fastställts genom frivilliga initiativ som exempelvis SCI.16 Avsikten med direktivet är därmed inte att
definiera alla handelsmetoder som kan vara otillbörliga, utan att upprätta en minimiförteckning över de allvarligaste formerna av otillbörliga handelsmetoder.
Mot denna bakgrund har medlemsstaterna t.ex. möjlighet att inkludera fler företag och förbjuda fler otillbörliga handelsmetoder än vad som omfattas av direktivet. Färskvaror ges i direktivet ett starkare skydd än andra varor. Det finns däremot en möjlighet att införa samma starka skydd för samtliga jordbruks- och livsmedelsvaror som för färskvaror. Utredarens överväganden i de frågor som gäller om Sverige ska gå längre än vad direktivet kräver presenteras i kapitel 7–8.
4.2.3 Tillämpningsområde
UTP-direktivet är tillämpligt på vissa otillbörliga handelsmetoder som förekommer vid kommersiell försäljning av jordbruks- och livsmedelsprodukter.17 Med jordbruks- och livsmedelsprodukter
avses t.ex. såväl livsmedel som djurfoder och snittblommor. Den närmare definitionen av uttrycket stadgas i artikel 2.1. Direktivet är tillämpligt när antingen köparen, säljaren eller båda är etablerade i EU. Även köpare som är etablerade utanför unionen kan således komma att omfattas av de nya reglerna. Avsikten med ett sådant skydd är att undvika eventuella oavsiktliga konsekvenser, såsom att välja etableringsort på basis av tillämpliga regler.18 Regleringen
omfattar däremot inte handelsmetoder mellan leverantörer och konsumenter. UTP-direktivet är således inte tillämpligt i relation till slutkonsumenten (artikel 1.2).
Skyddet som direktivet ger är avsett att gynna jordbruks- producenter och leverantörer av jordbruks- och livsmedels- produkter, beroende på deras relativa förhandlingsposition.19
Direktivet bör gälla för större köpares marknadsbeteende gentemot 16 Skäl 41 till UTP-direktivet.
17 Artikel 1.1 och 1.2 samt skäl 11 till UTP-direktivet. 18 Skäl 12 till UTP-direktivet.
Ds 2019:19 UTP-direktivet
leverantörer som har en svagare förhandlingsposition.20 Otillbörliga
handelsmetoder anses vara ett problem särskilt för små och medelstora företag i jordbruks- och livsmedelskedjan.21 Enligt
direktivet är de olika aktörernas omsättning ett passande värde för att mäta relativ förhandlingsstyrka.22 Mot denna bakgrund utgår
tillämpningsområdet för direktivet från en trappmodell i fem steg som grundar sig på leverantörens och köparens relativa storlek sett till årsomsättning.Varje kategori leverantörer skyddas vid affärer med köpare ur en större kategori.
Enligt artikel 1.2 första stycket är direktivet således tillämpligt på vissa otillbörliga handelsmetoder som förekommer vid försäljning av jordbruks- och livsmedelsprodukter av
• leverantörer som har en omsättning på högst 2 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 2 miljoner EUR,
• leverantörer som har en omsättning på mer än 2 miljoner EUR men högst 10 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 10 miljoner EUR,
• leverantörer som har en omsättning på mer än 10 miljoner EUR men högst 50 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 50 miljoner EUR,
• leverantörer som har en omsättning på mer än 50 miljoner EUR men högst 150 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 150 miljoner EUR,
• leverantörer som har en omsättning på mer än 150 miljoner EUR men högst 350 miljoner EUR till köpare som har en omsättning på mer än 350 miljoner EUR.
Direktivet är alltid tillämpligt när en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter är en offentlig myndighet, under förutsättning att leverantören har en årsomsättning på högst 350 miljoner EUR. 20 Skäl 14 till UTP-direktivet.
21 Skäl 9 till UTP-direktivet. 22 Skäl 14 till UTP-direktivet.
UTP-direktivet Ds 2019:19
Som konstaterats i avsnitt 4.1.4 är angivet tillämpningsområde ett resultat av kompromissförhandlingar. I skälen anges bl.a. följande som motiv till den valda gränsdragningen. Otillbörliga handelsmetoder kan förekomma i alla delar av kedjan. Dess negativa inverkan på primärproducenterna kan därmed vara både direkt och indirekt. Direkt, när den berör jordbruksproducenterna och deras organisationer som leverantörer, eller indirekt, genom s.k. kaskadeffekter. Med kaskadeffekter avses förekomsten av otillbörliga handelsmetoder längre fram i jordbruks- och livsmedelskedjan och att affärsriskerna på ett dominoliknande sätt förflyttas bakåt i kedjan, mot primärproducenterna.23 Även större
företag, med en omsättning upp till 350 miljoner EUR, skyddas därför av direktivet. Den övre gränsen om 350 miljoner EUR har motiverats med att kaskadeffekten för jordbruksproducenter tycks vara särskilt signifikant för företag med en omsättning på upp till detta belopp.24
Utredarens överväganden i frågan om tillämpningsområdet redogörs för i kapitel 7.
4.2.4 Definitioner
I artikel 2 definieras följande grundläggande uttryck: jordbruks- och livsmedelsprodukter, köpare, offentlig myndighet, leverantör samt jordbruks- och livsmedelsprodukter som är färskvaror. Utredarens överväganden i frågan om dessa definitioner redogörs för i avsnitt 7.4.