skall upphävas
2EGERINGENS F¶RSLAG Ett omhändertagande av annan egendom än punkt-skattepliktiga varor eller handlingar skall upphävas om det inte längre finns grund för omhändertagandet. Omhändertagandet skall även upp-hävas om ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller en-ligtvarusmugglingslagen meddelas för egendomen eller handlingen. Den som gör anspråk på egendom som har varit omhändertagen skall svara för att egendomen hämtas.
+OMMITT©NS F¶RSLAG Kommittén föreslår inga uttryckliga bestämmel-ser om när ett omhändertagande skall upphävas.
2EMISSINSTANSERNA Flera remissinstanser anser att det är en brist att kommittén inte förelår uttryckliga regler om när ett omhändertagande skall upphävas.
3K¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG För att undvika att ett omhänderta-gande består längre än vad som kan anses nödvändigt med hänsyn till de skäl som låg till grund för omhändertagandet bör det införas uttryckliga regler om när ett omhändertagande skall upphävas. Regeringen har i av-snitt 11.2 föreslagit att annan egendom än punktskattepliktiga varor som kan antas transporteras i strid med cirkulationsdirektivets bestämmelser och handlingar får tas om hand om vissa särskilda förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar innebär att nämnda egendom och hand-lingar får tas om hand om det behövs för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och vem som i så fall är skattskyldig för de varor som kan antas transporteras i strid med cirkulationsdirektivets bestämmelser.
Egendom kan dessutom tas om hand om det finns anledning att anta egendomen döljer punktskattepliktiga varor. Dessa bestämmelser skiljer sig från vad som föreslogs i lagrådsremissen. Ändringarna har gjorts för att tillgodose den kritik som ,AGR¥DET framfört mot bestämmelsen om omhändertagande i lagrådsremissen. I samband därmed har Lagrådet ytt-rat att det finns en viss motsättning mellan reglerna för omhändertagande i 3 kap. 1 § och reglerna för upphävande i 3 kap. 6 § i remissen.
I lagrådsremissen föreslog regeringen att ett omhändertagande av an-nan egendom än punktskattepliktiga varor och handlingar skulle upphäv-as om omhändertagandet inte längre var nödvändigt för kontroll av om punktskatt skall betalas i Sverige och vem som i så fall är skattskyldig för den omhändertagna punktskattepliktiga varan. Enligt regeringens mening uppnås en bättre ordning, samtidigt som den av Lagrådet påpekade mot-sättningen undanröjs, om det i stället föreskrivs att ett omhändertagande skall upphävas när det inte längre finns grund för omhändertagandet.
Detta skall även gälla punktskattepliktiga varor som inte kan antas ha transporterats i strid med cirkulationsdirektivets bestämmelser och som
Prop. 1997/98:100
94 därför endast kan omhändertas om de särskilda förutsättningar som
redo-gjorts för ovan är uppfyllda. För punktskattepliktiga varor föreslås dock en gemensam regel om upphävande. Denna regel behandlas i avsnitt 11.7.
,AGR¥DET har yttrat det inte framgår av lagen vad som skall ske med den egendom som har varit omhändertagen sedan någon har gjort anspråk på den. Avsikten torde vara att denne måste hämta egendomen själv och inte kan kräva att tullmyndigheten sänder över den. Enligt Lagrådets me-ning bör en uttrycklig bestämmelse om detta tas in i lagen.
Med hänsyn till vad Lagrådet yttrat föreslår regeringen att den som gör anspråk på egendom som har varit omhändertagen skall svara för att egendomen hämtas.
Omhändertagandet skall även upphävas om ett beslut om beslag enligt rättegångsbalken eller enligt varusmugglingslagen meddelas beträffande egendomen eller handlingen.
Prop. 1997/98:100
95
11.7 Förutsättningar för att omhändertagande av punkt-skattepliktiga varor skall upphävas
2EGERINGENS F¶RSLAG Ett omhändertagande av en punktskattepliktig vara skall upphävas om
– det inte längre finns grund för omhändertagandet,
– ett beslut om skatt för varan inte har fattats inom tre månader från den dag då beslutet att omhänderta varan fattades,
– punktskatt för varan skall betalas i Sverige och den skattskyldige har påförts och betalat skatten,
– ett beslut om beslag enligt 27 kap. rättegångsbalken eller enligt va-rusmugglingslagen meddelas för varan.
– varan förklaras förverkad,
– det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.
Den som gör anspråk på punktskattepliktig vara skall svara för att egendomen hämtas.
+OMMITT©NS F¶RSLAG Kommittén föreslår inga uttryckliga bestämmel-ser om när ett omhändertagande skall upphävas.
2EMISSINSTANSERNA Flera remissinstanser anser att det är en brist att kommittén inte föreslår uttryckliga regler för när ett omhändertagande skall upphävas.
3K¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG För att undvika att punktskatteplikti-ga varor förblir omhändertagna längre än vad som kan anses nödvändigt med hänsyn till de skäl som bär upp omhändertagandet bör det införas uttryckliga regler om när ett omhändertagande skall upphävas. I lagråds-remissen föreslog regeringen att ett omhändertagande skulle upphävas bl.a. om varan inte hade transporterats i strid med cirkulationsdirektivets bestämmelser eller skyldighet att betala punktskatt i Sverige inte förelåg eller inte hade inträtt.
,AGR¥DET har kritiserat nyss nämnda förutsättningar för upphävande och i samband därmed yttrat följande. Det finns anledning att jämföra dessa förutsättningar med förutsättningarna för omhändertagande enligt 3 kap. 1 § och för beslut om skatt enligt 3 kap. 5 §. Av en sådan jämförelse framgår att det för omhändertagande i princip räcker ”att det finns anled-ning anta” att varan inte transporterats i enlighet med 1 kap. 6 § medan det för upphävande av omhändertagandet förutsätts att varan inte ”har”
transporterats i strid med 1 kap. 6 §. Det sistnämnda torde innebära att det för upphävande krävs att det kan konstateras att transporten skett en-ligt 1 kap. 6 §. Oklarhet på den punkten skulle alltså medföra att omhän-dertagandet inte upphävs. Detta kan i så fall få till konsekvens att ett om-händertagande skall bestå även om omständigheterna inte längre är såda-na att de utgör grund för omhändertagande, dvs. även om det inte längre finns anledning anta att transporten skett i strid med 1 kap. 6 §.
En sådan ordning kan enligt Lagrådet inte godtas från rättssäkerhets-synpunkt. Tillräcklig grund för upphävande bör i vart fall anses föreligga om det inte längre finns grund för omhändertagande. Även med en sådan ändring kan det emellertid ifrågasättas om paragrafen innebär en rimlig avvägning mellan effektivitet och rättssäkerhet. Situationen kan t.ex. vara
Prop. 1997/98:100
96 den att det efter föreslagen utredning visserligen fortfarande finns sådana
misstankar som utgör grund för omhändertagande men däremot inte till-räckliga omständigheter för att kunna vare sig besluta om påföring av skatt eller konstatera att skattskyldighet för varan inte föreligger eller inte har inträtt i Sverige. Situationen kan vara en följd av att ägaren till varor-na inte vill medverka i utredningen eller försöker dölja det rätta förhål-landet. Men det kan också vara en följd av t.ex. svårigheter i allmänhet att klarlägga riktigheten av sådana påståenden från ägaren som att varor-na inte skall beskattas i Sverige eller att de redan har beskattats här. Det är tydligt att även utredningssvårigheter i sådana avseenden kommer att gå ut över den enskilde genom att omhändertagandet består. Samtidigt är det tullmyndigheten som ansvarar för utredningen. Vad nu sagts inger enligt Lagrådets mening betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt. Så länge det endast är fråga om ett tillfälligt omhändertagande för utredning-sändamål synes visserligen ordningen kunna godtas. Om situationen i det enskilda fallet fortfarande tre månader efter omhändertagandet är den som beskrivits i det föregående kan varorna emellertid förverkas. Det är enligt Lagrådet mening tveksamt om detta är acceptabelt.
Regeringen delar Lagrådets uppfattning att ett omhändertagande bör upphävas när det inte längre finns grund för omhändertagandet. En be-stämmelse härom bör därför tas in i den nya lagen om punktskattekon-troll. Det finns vidare skäl att överväga hur länge ett omhändertagande skall kunna bestå i de fall grunden för omhändertagandet kvarstår. Som redogjorts för i avsnitt 11.5 skall tullen ha möjlighet att vägra lämna ut omhändertagen vara för vilken myndigheten har beslutat om skatt, innan skatten är betald. Detta uppnås genom att omhändertagandet består till dess att skatten är betald. Lagrådet har inte framfört någon invändning mot en sådan ordning. Om skatten betalas skall omhändertagandet upp-hävas. Frågan är dock vilka regler som skall gälla i de fall tullmyndighe-ten av olika anledningar inte kan påföra skatt. Det skulle i och för sig kunna tänkas att låta omhändertagandet bestå i de fall ägaren till varan inte vill medverka till utredningen. En sådan bestämmelse skulle dock skapa problem i t.ex. de fall ägaren till varan är okänd. Enligt regeringens mening uppnås en från rättssäkerhetssynpunkt acceptabel ordning om tullmyndigheten ges viss tid på sig att påföra skatt för en omhändertagen vara. Har ett beslut om skatt inte fattats inom denna tid skall omhänderta-gandet upphävas. Regeringen anser att man uppnår en rimlig avvägning mellan effektiviteten i kontrollverksamheten och de enskildas intressen om denna tid bestäms till tre månader.
I likhet med vad som föreslagits beträffande annan egendom än skattepliktiga varor och handlingar skall ett omhändertagande av punkt-skattepliktiga varor upphävas om ett beslut om beslag enligt 27 kap. rät-tegångsbalken eller enligt varusmugglingslagen meddelas beträffande varan.
Med hänsyn till att det inte är möjligt att förutse alla de situationer som kan uppkomma i praktiken behövs någon form av säkerhetsventil som gör det möjligt att upphäva ett omhändertagande även i andra fall än de som redovisats i föregående stycken. Av den anledningen bör tullen ges befogenhet att upphäva ett omhändertagande också om det framstår som oskäligt att låta omhändertagandet bestå. Bestämmelsen kan bl.a. bli
till-Prop. 1997/98:100
97 lämplig i vissa speciella fall då den skattskyldige och ägaren till varorna
inte är identiska. Så bör när ägaren frånhänts varorna genom stöld det i regel anses oskäligt att låta omhändertagandet bestå.
,AGR¥DET har yttrat det inte framgår av lagen vad som skall ske med egendom som har varit omhändertagen sedan någon har gjort anspråk på den. Avsikten torde vara att denne måste hämta egendomen själv och inte kan kräva tullmyndigheten sänder över den. Enligt Lagrådets mening bör en uttrycklig bestämmelse om detta tas in i lagen.
Med hänsyn till vad Lagrådet yttrat föreslår regeringen att den som gör anspråk på punktskattepliktiga varor som har varit omhändertagna skall svara för att egendomen hämtas.