2EGERINGENS F¶RSLAG Kontrollbefogenheterna i den nya lagen om punkt-skattekontroll skall utövas av tullmyndigheterna.
+OMMITT©NS F¶RSLAG Punktskattekontrollen skall stå under beskatt-ningsmyndighetens (Skattemyndigheten i Dalarnas län) ledning. Andra skattemyndigheter och myndigheter får medverka i kontrollverksamheten genom att genomföra kontroller för beskattningsmyndighetens räkning.
Polismyndighet och Kustbevakningen skall på begäran lämna biträde vid beskattningsmyndighetens kontroller.
2EMISSINSTANSERNA En klar majoritet av remissinstanserna anser att tullen bör ges en mer framträdande roll i verksamheten. Vissa av dessa anser att tullen bör få ansvaret för kontrollverksamheten.
*USTITIEOMBUDSMANNEN +AMMARR¤TTEN I 3TOCKHOLM och +AMMARR¤TTEN I 3UNDSVALL anser att det bör övervägas om tullen kan ges en mer framträ-dande roll i kontrollverksamheten. På så sätt skulle tullens kunskap och erfarenhet kunna tas till vara på ett än mer konstruktivt sätt vid punkt-skattekontroller. 2IKS¥KLAGAREN och 2IKSPOLISSTYRELSEN anser att de före-slagna kontrolluppgifterna i stället bör läggas på tullen. ,¤NSR¤TTEN I 3K¥
NE L¤N och &¶RENINGEN 3VENSK (ANDEL anser att en förstärkning av kon-trollapparaten i stället bör ske genom att tullen och polisen ges ökade resurser. 3YSTEMBOLAGET !" anser att det vore önskvärt att knyta punkt-skattekontrollen närmare tullen eller att skapa en gemensam myndighet för tull och skatt. Detta skulle ytterligare effektivisera kontrollen. +UST BEVAKNINGEN ifrågasätter om kostnaderna för uppbyggandet av en ny or-ganisation för att sköta punktskattekontrollen står i rimlig proportion till de vinster som kan uppnås. I stället bör ett nära samarbete utvecklas mellan skattemyndigheterna och tullen och polisen. (OVR¤TTEN F¶R 6¤STRA 3VERIGE anser att det är angeläget att organisationsfrågorna övervägs med beaktande av att kontrollverksamheten på det aktuella området främst bör vara brottsförebyggande. Med en sådan utgångspunkt är det inte
själv-Prop. 1997/98:100
65 klart att beskattningsmyndigheten är bäst lämpad för uppgiften. 3VERIGES
)NDUSTRIF¶RBUND &¶RENINGEN 3VERIGES &RIA "RYGGERIER 3VENSKA !RBETS GIVARF¶RENING 3VENSK )NDUSTRIF¶RENING och 3TOCKHOLMS (ANDELSKAMMARE anser att kommitténs betänkande inte ger tillräckligt underlag för att be-döma behovet av en ny stor organisation för punktskattekontroll inom skatteförvaltningen. 'ENERALTULLSTYRELSEN ser det som mycket positivt att förslagen innefattar en fortsatt medverkan av tullen i kontrollverksamhe-ten. 2IKSSKATTEVERKET anser att punktskattekontrollen skall stå under ver-kets ledning men framhåller vikten av tullens medverkan i kontrollverk-samheten. 2IKSREVISIONSVERKET anser att det inte är möjligt att ta ställning till vilken organisatorisk lösning som bör väljas med mindre än att en systematisk genomgång görs av alternativa lösningar där för- och nack-delar med respektive lösning redovisas och analyseras.
"AKGRUNDEN TILL REGERINGENS F¶RSLAG Skattemyndigheten i Dalarnas län har befogenhet att utföra kontroller enligt transportkontrollagen. Poli-sen skall på begäran lämna biträde vid genomförandet av transporttroller. Tullmyndighet skall medverka i beskattningsmyndighetens kon-trollverksamhet genom att utöva kontroll i gränsnära områden.
I tullagen (1994:1550) regleras bl.a. Tullverkets kontrollbefogenhet vid den yttre gränsen, dvs. EU:s gräns mot tredje land. Enligt lagen har en tullmyndighet befogenhet att genomföra fysiska kontroller av varor och transportmedel. Tullverkets kontrollbefogenheter vid Sveriges gräns till andra EU-länder regleras i inregränslagen. Tullen har enligt denna lag i stort sett samma kontrollbefogenheter som vid den yttre gränsen, men användningen av dessa befogenheter är förbehållen kontroll av in- och utförselrestriktioner för vissa i lagen uppräknade varor som t.ex. sprit-drycker, vin och starköl enligt alkohollagen (1994:1738). Kontrollerna får inte ske vare sig planmässigt eller slumpmässigt.
Utredningen om utvärdering av EU-medlemsskapets effekter för Tull-verkets dimensionering och organisation avlämnande sitt slutbetänkande den 30 januari 1998 (SOU 1998:18). I betänkandet tar utredningen upp Skatteflyktskommitténs förslag att skatteförvaltningen skall ansvara för den nya punktskattekontrollverksamheten. Enligt utredningen finns det starka argument för att flytta kontrollverksamheten till Tullverket. Möj-ligheten att göra fysiska kontroller förutsätter enligt utredningen tillgång till personal som har vana att utföra fysiska kontroller, har allmänhetens förtroende att utföra fysiska kontroller, har nödvändiga befogenheter och rätt utbildning. Tullens kontrollpersonal uppfyller alla dessa kriterier. Om skatteförvaltningen skall bygga upp en liknande resurs torde det krävas åtskilliga år innan verksamheten kan få samma effektivitet som hos tul-len. Utredningen anser att Skatteflyktskommittén underskattat proble-men med att bygga upp en ny kontrollkår med allt vad det innebär i form av acceptans hos allmänhet och företag, anseende utåt, intern kultur etc.
Sammanfattningsvis anser utredningen att statens kostnader skulle bli betydligt större utan att den samlade nyttan ökade om en ny kontrollkår byggs upp inom skatteförvaltningen.
3K¤LEN F¶R REGERINGENS F¶RSLAG De kontroller som skall utföras enligt den nya lagen om punktskattekontroll är renodlade skattekontroller. Det kan därför förefalla naturligt att ge skatteförvaltningen i uppgift att an-svara för den nya kontrollverksamheten. Kontrollverksamheten enligt den
Prop. 1997/98:100
66 nya lagen om punktskattekontroll kommer dock att ha en stark inriktning
på fysiska kontroller och då särskilt fysiska kontroller av transporter.
Tyngdpunkten i skatteförvaltningens kontrollverksamhet har traditionellt legat på deklarationsgranskning och skatterevision. Genom transport-kontrollagen fick dock Skattemyndigheten i Dalarnas län befogenhet att kontrollera transporter av punktskattepliktiga varor. Skatteförvaltningens organisation är emellertid inte uppbyggd med inriktning på fysisk kon-trollverksamhet och erfarenheterna av sådan konkon-trollverksamhet får allt-jämt anses begränsade.
Den kontrollverksamhet som tullen bedriver i de gränsnära områdena är i huvudsak inriktad på fysiska kontroller. Dessa kontroller uppvisar stora likheter med de kontroller som skall utföras enligt den nya lagen om punktskattekontroll, något som också flertalet av remissinstanserna påpe-kat. Vidare är tullens organisation uppbyggd med inriktning på fysiska kontroller. Tullen har alltså goda förutsättningar att organisera den nya punktskattekontrollen som en integrerad del av sin nuvarande kontroll-verksamhet. När det gäller skatteförvaltningen finns det ingen naturlig koppling mellan den nya punktskattekontrollen och skatteförvaltningens traditionella kontrollverksamhet. Det är därför rimligt att anta att skatte-förvaltningen skulle behöva bygga upp särskilda kontrollenheter om för-valtningen fick ansvaret för den nya punktskattekontrollen.
Den nya lagen om punktskattekontroll avser att i första hand förstärka kontrollen av transporter av punktskattepliktiga varor som omfattas av cirkulationsdirektivets krav på ledsagardokument och säkerhet. Dessa bestämmelser gäller dock inte för icke-gemenskapsvaror som omfattas av något av gemenskapens tullförfarande, t.ex. gemenskapstransitering.
Transporter av icke-gemenskapsvaror under transitering står dock under tullkontroll. Sådana transporter har tullen befogenhet att kontrollera över hela landet. Kontrollsystemet blir självfallet effektivare om den myndig-het som skall kontrollera transporter av gemenskapsvaror även har befo-genhet att kontrollera transporter av icke-gemenskapsvaror.
Mot bakgrund av ovan redovisade förhållanden anser regeringen att den nya punktskattekontrollen kan bedrivas effektivare inom tullen än inom skatteförvaltningen både vad gäller kostnader och kontrollresultat.
För att uppnå dessa effektivitetsvinster är det nödvändigt att integrera den nya punktskattekontrollen med tullens nuvarande kontrollverksamhet. På så vis uppnås även den fördelen att tullens kontrollresurser kan styras dit problemen med punktskatteundandragandena för tillfället är som störst.
Detta är viktigt eftersom ökade kontroller av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter från andra EU-länder kan leda till att smugglingsförsök från tredje land ökar i omfattning.
För att den nya kontrollverksamheten skall bli effektiv är det nödvän-digt att skapa goda förutsättningar för utbyte av information mellan tullen och skatteförvaltningen. Det är viktigt att skatteförvaltningen kan få uppgift om vad som framkommit vid tullens kontroller. Utan sådan in-formation kan inte skatteförvaltningen följa upp kontrollerna i den egna kontrollverksamheten. Det säger sig självt att resultatet av tullens kon-troller blir begränsat om skatteförvaltningen inte ges möjlighet att följa upp kontrollerna. Tullen å andra sidan kommer att behöva uppgifter om beskattningsbeslut, upplagshavare m.m. från skatteförvaltningen. Tullen
Prop. 1997/98:100
67 måste nämligen kunna kontrollera om de uppgifter som enskilda lämnar
vid en kontroll är riktiga. Regeringen förutsätter därför att kontrollen en-ligt den nya lagen sker i nära samarbete mellan tullen och skatteförvalt-ningen.