FORSKNINGSETISKA ASPEKTER OCH STUDIENS VALIDITET

I detta avhandlingsarbete, liksom i all forskning, finns ett antal forskningsetiska överväganden att beakta. Forskningsprocessen innehåller såväl val av ämne, forskningsfält, metoder för datainsamling och analys, samt urval av informan- ter och dessa delar har ett visst mått av etiskt övervägande i sig.

Det mest avgörande för föreliggande studie var val av metod och genom- förandet av intervjuerna. Jag ville att informanterna skulle få tillräckligt med information om studiens syfte och innehåll utan att det skulle styra dem till att beskriva något annat än det som erfarits. Eftersom studenterna deltagit i en kurs för mig i musiklärarutbildningen var det viktigt att klargöra min roll i studien. Jag valde att beskriva studien så lite som möjligt men tillräckligt för att de skulle kunna ta ställning till deltagandet och känna sig trygga i intervjusitu- ationen. Huruvida mina dubbla roller som forskare och lärare i det här fallet

kan ha påverkat studiens resultat, är en validitetsfråga och kommer att beröras längre fram.

Informationsbrevet formulerades så att det inte skulle upplevas som tvingande att delta. Brevet är skrivet i tredje person och frivilligheten betonas. Efter att deltagarna tackat ja bestämdes tid och plats för intervjun.

Jag bokade en lokal på musikhögskolan för intervjuerna då jag inte ansåg det lämpligt att genomföra dem i mitt arbetsrum. Informanternas erfarenhet av mig som lärare kunde påverka samtalets innehåll och jag ville inte att lokalen som användes till intervjuerna skulle förstärka eller påverka situationen ytter- ligare.

Samtalen spelades såsom beskrivits in på DAT och varje intervju kodades. En kodlista med uppgifter om informanternas namn förvaras under sekretess, lik- som samtliga DAT-inspelningar. Dessa har sparats för att studiens validitet ska kunna kontrolleras. Det är en rekommendation i SOU 1999:4, att bedömnings- material ska vara tillgängliga för granskning. På detta sätt har informanternas konfidentialitet också beaktats.

Avhandlingen skrivs på svenska eftersom den innebördssökande studien gav ett rikt språkligt material, som bland annat innehöll metaforer. Om detta mate- rial skulle översättas hade innebörder lätt kunnat gå förlorade i översättnin- gen. Detta hade medfört brister i resultatets tillförlitlighet och förfaringssättet skulle därmed i detta avseende kunna betraktas som oetiskt.

Jag vill också problematisera att en del av studien genomförts genom data- insamling via mina egna studenter, att jag är lärarutbildare och har varit lärare i estetisk verksamhet (musik) på gymnasiet. Eftersom jag är en del av det sammanhang som jag redogör för i min studie är det inte möjligt att ge en alltigenom neutral, oberoende beskrivning av resultaten. Jag är medveten om att mina resultat har uppkommit i en situation där mitt sätt att intervjua och tolka de intervjuades utsagor har betydelse. Samtidigt ser jag det som en fördel att ha god kännedom om utbildningen och yrket, även om det kan finnas negativa konsekvenser. Jag kan inta ett förgivet-tagande perspektiv och det kan

finnas omständigheter som de intervjuade undanhållit på grund utav att jag är lärarutbildare. Det finns också en risk att jag tillskriver informanterna tolkn- ingar som är mina egna. Det är därför viktigt att särskilja vad den intervjuade uttrycker och vad som är mina tolkningar och analyser. I intervjuerna har jag försökt tillgodose detta genom att med följdfrågor be informanterna att med egna ord förklara innebörden av det sagda och verifiera uttalanden genom att upprepa sina ställningstaganden. Vidare finns det en möjlighet att jag som lärarutbildare gärna vill se och ge en positiv bild av de blivande lärarna och därigenom påverkas i min tolkning av resultaten. Jag har därför i största möj- liga utsträckning försökt att exemplifiera mina resultat.

Larsson (1994) skriver att det finns en problematik i att sträva efter högsta möj- liga validitet i en studie samtidigt som etiska hänsyn måste tas till enskilda individer. Av etisk hänsyn till den intervjuade har jag avstått från någon fråga vid något enstaka tillfälle. I resultatredovisningen är det av samma skäl inte helt möjligt att informanterna framträder med full tydlighet. De hänsyn jag har tagit till enskilda individer och deras utsagor har förhoppningsvis inte påver- kat resultatet i någon större utsträckning. Jag var också mån om att förlägga studenternas intervjuer efter avslutad och examinerad delkurs. Det var viktigt att studenterna inte skulle känna intervjun som ett extra examinationstillfälle och uppleva mig som examinator snarare än forskare. Intervjun kom därför att förläggas en månad efter avslutad kurs.

Att diskutera validitet eller giltighet innebär att ta ställning till sanningshalt och riktighet i ett yttrande. Validiteten hos ett argument grundar sig på dess håll- barhet, om det är väl underbyggt, försvarbart vägande och övertygande. Detta har att göra med i vilken utsträckning en aktuell undersökning verkligen speglar det fenomen som är av intresse (Säll, 2000). Kvales (1997) pragmatiska validitets- krav har uppfyllts då resultaten har accepteras av dem som deltagit enligt ovan- stående beskrivning. Genom sättet att argumentera i texten som diskuterats i olika vetenskapliga sammanhang där delar av studien presen t er ats lever den upp till Kvales kommunikativa validitetskrav.

I detta kapitel presenteras resultaten av den empiriska studien, vars metodologi och design redovisats i föregående kapitel.

Resultatredovisningen är indelad i två huvuddelar. I den första och mest om fat- tande delen presenteras de olika aspekter av musiklärares handlingsutrymme som framkommit i analysen. I den andra huvuddelen beskrivs de möjliggörande respektive begränsande processer som identifierats i informanternas tal om skapande av handlingsutrymme.

Innan själva redovisningen av resultaten ges en kort påminnelse och samman- fattning av de ”fenomenologiska glasögon” och den ”livsvärldsfenomenolo- giska lins” genom vilka resultaten ska betraktas.

5.1 FENOMENOLOGISKA GLASÖGON