UTVECKLING GENOM MÅLBESKRIVNINGAR

Handlingsutrymme, och skapandet av det, är kopplat till de mål musiklärarstu- denter och musiklärare har. Med mål menas de intentioner man har med att undervisa:

Jag vill inspirera mina elever på många sätt när det gäller musiken. De ska kunna spela och utvecklas på sitt instrument, hitta egna vägar, lyssna på olika stilar, hitta noter eller planka, sätta upp mål för sitt musicerande, hitta former och forum för att spela med och för andra…Det betyder mycket för mig att få delge sånt som har varit viktigt för mig.

Int: Kan du berätta lite mer om det?

Ja man får väl hitta en balans mellan sina egna erfarenheter och elevernas erfarenheter och vad som har varit viktigt för mig och vad som då borde vara viktigt för dem. Det viktigaste måste ju vara att utstråla en tro på att de kan lära sig och att lärandet i sig skapar nya möjligheter. Att skapa en lust att lära. Det innebär att jag måste utstråla en lust, en vilja att lära annars blir allt jag gör genomskinligt och ihåligt. (S4)

Mål kan också vara de som finns beskrivna i kursplaner och olika styrdokument:

De mål som jag har i min undervisning speglar det handlingsutrymme som jag har.

Int: Hur tänker du då?

Jo det finns ju ett antal saker som jag måste förhålla mig till, ämnet, kur- splaner, skolans möjligheter med instrument och så… och vad jag tycker är viktigt att de ska lära sig. (L7)

De nationella mål som uttrycks utanför verksamheten upplevs ofta beskrivna i allmänna och vaga termer, som lämnar stort utrymme för individuella tolk- ningar. Utan måldokument formulerade inifrån verksamheten beskrivs det som svårt eller omöjligt att utvärdera undervisningen utifrån musikämnets villkor:

Av vad jag har läst så här långt i kursplaner och så…det är ju otroligt löst nästan flummigt. (S7)

Ja det var längesen man tittade i dem där. Jag har väl gjort min egen tolkn- ing längs med vägen. (L7)

Jo det är väl en sak med de nationella planerna men det viktigaste är ju vad varje skola gör av det som står där. Vi måste skriva våra mål som passar ihop med hur det här på vår skola. Vad ska annars utvärderingarna handla om? Hur ska vi annars kunna utveckla vår verksamhet? (L3)

Just på [skolans namn] är det otroligt viktigt att beskriva målet med skolans verksamhet. Vad är vi bra på och vad har musiken för roll och betydelse? (L1)

Att formulera mål med undervisning beskrivs som både ett sätt att möjliggöra handlingsutrymme och att begränsa handlingsutrymmet:

Jag tycker att just skrivandet av kursplaner gör att man medvetandegör sitt handlingsutrymme. I en kursplan måste kunna beskriva för en utomstående hur bra och viktig musikundervisningen är. Vilka tankar ligger bakom de val som man gör i det arbetet? Vilka möjligheter ser man? Vilka begränsn- ingar? (L8)

Jag förstår inte varför sånt som sker på frivillig basis ska ha formulerade mål. Jag har ju valt musiken för att uttrycka mig konstnärligt och slippa vara begränsad av skriftspråket. (S13)

Nej jag gillar att vara mer flexibel. Det som sker i musiken sker här och nu. Att formulera det i mål och så…ja det skulle helt enkelt begränsa och hindra min handlingsfrihet. (L7)

Går det verkligen att skriva ner hur man lär sig musik. Ja menar det är så unikt från person till person. Jag är rätt tveksam till att skriva ner det där i en plan. Det tycker jag hämmar den individuella personens utveckling att formulera i skrift. (S15)

Till skillnad mot tidigare läroplaner upplever informanterna att det nu saknas regelverk som talar om hur undervisningen ska utföras. I stället anges enbart målen för undervisningen efter femte och nionde skolåret. Hur eleven ska uppnå målen återstår att planera, och det övergripande ansvaret för att eleverna kan uppnå målen läggs på rektor. Varje skola ska formulera sin lokala arbetsplan, och inom varje ämne formulera kursplaner för just den skolan. Upplevelsen av möjliggörande eller begränsande processer i skapandet av handlingsutrymme i samband med målbeskrivningar borde få konsekvenser för det utvecklingsar- betet.

I utsagorna finns beskrivningar som visar att formulerandet av målbeskrivnin- gar och kursplaner kan ha flera funktioner för skapandet av handlingsutrymme. En funktion är att i skrift formulera villkor, mål och utförande av undervisnin- gen. Detta fungerar då som en arbetsbeskrivning för lärare och elever men kan också tjäna som verksamhetsberättelse för ledning och rektor:

Om man har en plan med mål för det man vill göra i sin undervisning är det mycket lättare att se vad det är som…alltså vad som är möjligt att göra eller inte. Det blir ett sätt att förmedla vad man vill göra till sina elever. Ett språkrör. (S16)

Emellanåt går en stor del av mitt arbete ut på att jaga resurser till musiken. Jag har upptäckt genom åren att det går lättare att få igenom önskemål om jag kommer med en tydlig beskrivning av mina mål, delmål och önskemål. Förr kände jag mig ganska ifrågasatt…från olika håll; politiker, elever, föräl- drar, ledning ibland till och med av kollegor. I och med att jag skriver ner mina mål och själv har en tydlig bild av vad jag vill göra så känner jag fak- tiskt att mitt handlingsutrymme har utvecklats. Jag har helt enkelt lättare att ta den skiten. (L6)

Jag kan ibland få känslan av att det är något hemligt på gång när det inte finns några mål eller skrivna planer och så…Man måste ju kunna behålla magin utan hemligheter. I dessa tider när man lågprioriterar musik, bild och så… är det ännu viktigare att visa vad vi gör på musiklektionerna. Visa på öppenhet, visa att vi vill något. (L3)

Kursplaner kan alltså användas för att identifiera och skapa handlingsutrymme genom att de tydliggör vad som händer i undervisningen och vad den går ut på. Att tänka igenom villkor och genomförande för att formulera i skrift, gör större delar av arbetet tillgängliga för förändring. En större öppenhet om yrkesvillkor upplevs göra att andra har möjlighet att ge impulser:

Det är väl framförallt i det arbetet [skrivandet av kursplaner] som man verkligen har chans att utbyta tankar och idéer. Att tillsammans formulera planer för ens gemensamma arbete. Det verkar stimulerande tycker jag. Så öppnar man upp för att få synpunkter från elever och föräldrar. Det är ju då man kan snacka om det som är viktigt. (S18)

I detta sammanhang ser några av de intervjuade elevinflytande som en viktig komponent i arbetet med kursplaner och målbeskrivningar:

Jag skulle vilja säga att mitt handlingsutrymme avgörs helt av vilka mål jag sätter tillsammans med mina elever. Jag tror på att involvera dem redan från början. Vi sätter mål tillsammans helt enkelt. Efter det är det mitt ansvar att få ner det i skrift. Så länge vi har målen så utgår allt från det. Jobbar vi på rätt sätt med rätt saker? (L4)

Som student tycker jag att mitt handlingsutrymme påverkas av hur my- cket inflytande jag har över de mål som finns för min utbildning. Både på en hög nivå och på lektionerna med lärarna, deras kursplaner. Om jag får vara delaktig och förstår syftet med målen, bakgrunden blir jag mycket mer motiverad och kan komma med förslag som gör att undervisningen hjälper mig att utvecklas både som musiker och pedagog. För mig handlar inte in- flytande om att välja mellan några alternativ utan att få komma på dem tillsammans med läraren. Så kommer jag själv att arbeta. (S2)

Sammanfattningsvis kan konstateras att kursplaner och målbeskrivningar kan vara ett sätt att identifiera och definiera det vardagliga pedagogiska han- dlingsutrymmet. Det kan också fungera som stöd i arbetet med att utforma konstruktiva anpassningar av undervisningen mellan olika krav, förväntningar och behov. Enligt utsagorna finns det olika syn på hur musikundervisning bör

bedrivas. När dessa åsikter kommer till tals i målbeskrivningar och kursplaner borde det ge en systematisk överblick över vilka värderingar och metodiska handlingsmönster som tillämpas och därmed ge en tanke om hur handlings- utrymmet kan skapas.