ROLL, YRKESROLL OCH PROFESSION

Roller är alltid socialt definierade. Roller kan förstås som funktioner i det soci- ala systemet som de finns i och är kopplade till rättigheter och skyldigheter i en given position (Merton, 1957). Social position innebär en uppsättning av flera roller. Förhållandet mellan roll och individ är strukturerat till de sociala och samhälleliga systemen. Roller oavsett om det är fråga om en privat roll, som till exempel föräldrarollen, eller om en yrkesroll som musiklärarens, inne- håller också socialt definierade förväntningar (Giddens, 2003). Det innebär att de förväntningar som ställs på roller inom den privata sfären skiljer sig från de förväntningar som ställs på en yrkesroll.

Roller kan också definieras som förhandlingsbara överenskommelser som växer fram mellan individer. I detta perspektiv betonas interaktionen och det ömsesidiga förhållande som finns mellan individ och samhälle (Mead, 1995). Människors relationer och beteenden är beroende av de specifika situationer vari individen interagerar. En roll är relaterad till ömsesidigt utbyte med andra genom personliga relationer, institutioner och/eller andra sociala nätverk (Ashforth, 2001; Collins, 2004; Goffman, 2004). Det innebär att den uppsättning roller som står i relation till en given social position inte är statiska utan kan förändras med situationen och över tid. Roller för yrkesutövningar innefattar olika mer eller mindre formaliserade överenskommelser (Selander, 2006).

En yrkesroll är således en social roll som har en specifik position i en organisa- tion, är detaljerad och styrd av befattningsbeskrivningar och formella regler som exempelvis lagstiftning. Andra aspekter som ingår i yrkesrollen är hur den enskilda personen tolkar sin roll i relation till sina egna förväntningar och samspel med andra i arbetsgruppen samt de samhälleliga förväntningar som finns på yrkesutövandet. Med utgångspunkt i denna komplexitet kommer den enskilda personen att tolka sin roll och använda sitt professionella handlings- utrymme.

Huberman (1992) menar att en lärares livssammanhang och var vederbörande befinner sig i en livscykel är faktorer som har betydelse för lärarens perspek- tiv på sin roll. De skyldigheter som läraren har mot elever, föräldrar och övriga lärare är det som kallas för roll. Lindblad och Perez Prieto (1998) beskriver detta som professionella determinanter, det vill säga direktiv och normer inom skolan som gäller dess organisation och institutioner. Dessa determinanter är grunden för vad som är specifikt för lärarprofessionen och dess professionella tradition. Enligt Lindblad kräver lärarrollen att rollinnehavaren kan skifta fokus från den egna personen. Det innebär att läraren ska vara medveten om den egna personlighetens styrka och svagheter och samtidigt kunna se sig själv ur lärarrollens perspektiv. Det måste alltså finnas en balans mellan personliga och professionella determinanter, det vill säga mellan avgörande faktorer som har med både läraren som person och lärarrollen att göra.

Säll (2000) skriver att socialisation är en process varigenom individen skaffar sig kunskaper och färdigheter och blir en del i den kultur där han eller hon ingår. Socialisationen innebär inte någon ”kulturell programmering” där indivi- den passivt anpassar sig efter den påverkan han/hon blir utsatt för utan indivi- den har sina behov, är aktiv och ställer krav på sin omgivning, något som tidig- are framhållits även av Giddens (1991).

Berger och Luckman (1998) skiljer mellan primär och sekundär socialisation. Genom dessa har den individ som valt att bli lärare fått en bild utav lärarrollen under sin skoltid, eftersom rollen innehåller både känslomässiga och rationella inslag. Socialisationen till lärare skiljer sig från socialisationen till många andra yrken i dagens samhälle genom att den påbörjas redan i tidig barndom och fortsätter under tiden som skolelev, under utbildningen och i yrkesverksam-

Lortie (1975) betonar det för läraryrket unika förhållande att den blivande läraren i motsats till andra yrkesutövare under hela sin skoltid haft möjligheter att förbereda sig inför sitt yrke genom att observera och vara en rollpartner till sin lärare. På så sätt har tidigare erfarenheter format de föreställningar och den kunskapssyn studenterna har då de börjar utbildningen. Vilka dessa föreställningar är beror enligt Lortie på vilka erfarenheter de bär med sig och i vilken kontext de ingått för lärarutbildningen.

Rostvall (2008) skriver att ”dagens handlingar har sin grund i de erfarenheter lärare och elever har av tidigare undervisningssituationer som tillsammans bil- dar en sorts ram för hur andra liknande situationer kommer gestaltas och tol- kas” (s. 144). Det här ligger i linje med Andersson (2005) som visar att den första läraren har stor påverkanskraft på musiklärares pedagogiska idéer.

Alheit (1995) skriver att biograficitet ger möjlighet att ständigt återskapa och forma livet utifrån de sammanhang man befinner sig i. Dessa sammanhang är inte bara dynamiska, det vill säga de förändras allt eftersom människor agerar i dem, utan de upplevs också som föränderliga. När vi tolkar och förstår en händelse eller erfarenhet i den stund vi gör den, till exempel vår egen skol- gång som barn, och när denna sedan tolkas och förstås några år senare när vi ser tillbaka och reflekterar över den, så blir det synligt hur våra erfarenheter förändras i ljuset av nya erfarenheter och ges ny innebörd. Biograficitet, menar Alheit, underlättar förståelsen av hur vuxna lär, och hur övergångar och kriser hjälper den vuxne att utveckla sin förståelse av den sociala världen och andra människor.

Enligt Rostvall och West (1998) har den ökande specialiseringen på arbets- marknaden lett till att begrepp som ”profession”, ”professionell” och ”pro- fessionalisering” kommit till användning. I samhällsvetenskaplig forskning används begreppet för att bland annat visa hur olika grupper socialt strävar efter att etablera tydliga gränser mot andra grupper. Det finns olika kriterier angående vad som karaktäriserar en profession (Selander, 1989). Exempel på sådana kriterier är att professionen är: sanktionerad av samhället, har auk- toritet och etiska regler för sin verksamhet, samt har en egen kunskapsbas. Genom att jämföra ett yrke, exempelvis musikläraryrket, med uppställda krit- erier för en profession kan man alltså få ett mått på graden av professionali-

sering. Fjällström (2006) menar att för att lärarkåren ska utgöra en ansedd yrkesgrupp är det viktigt att den har sin egen etik som grund för större prof- essionalism i yrkesutövandet. Den yrkesetik som funnits har utvecklats i den direkta yrkesutövningen på skolorna. Han kallar den för lärares yrkesetik i ”praktiskt tillstånd” (s. 28). Den yrkesetiska plattform, Lärares yrkesetik (2001) som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund antog 2001 betecknar Fjäll- ström (2006) som lärares yrkesetik i ”uttryckligt tillstånd” (s. 28).