VWXGHQWHUQDVRFKGHDQVWlOOGDVVMlOYUHÀHNWLRQHUELGURJWLOODWWI|UlQGUDLQQHKnOO
och form och därigenom ta tillvara grundvärden och intentioner som fanns från E|UMDQ'lUI|UEOHYUHÀHNWLRQHUQDDYJ|UDQGHI|UDWWI|UVWnLYLONHQULNWQLQJI|U-ändringsarbetet skulle gå. De medverkande tvingades också att gå tillbaka i sina egna fotspår, hitta en ny utgångspunkt, och gå i en annan riktning.
Ett annat exempel är att den rikliga metakommunikationen mellan anställda och studenter under det första året försvann när utbildningen växte. Utbildning-en behöver därför hitta nya former för att göra studUtbildning-enterna delaktiga i utbild-ningens utveckling.
Sammanfattningsvis används begreppet förändring av andra ordningen som benäm-ning på ett sammanhang som ska relateras till ett sammanhang av första ord-ningen. Dessa sammanhang har kvalitativt olika grundvärden vilket avgör hur de uppfattar och reagerar på sig själva och omvärlden.
Begreppen första och andra ordningen är samtidigt tillämpliga och otympliga.
Eftersom den andra ordningens sammanhang är en reaktion på den första ord-ningen, består otympligheten i att jag ibland oavsiktligt för in dolda värderingar i texten, som att den första ordningens sammanhang blir enbart otidsenligt, ick-erelevant o s v. Den andra ordningen framträder då som enbart god och framtids-inriktad. Detta motsatsförhållande är naturligtvis varken meningsfullt eller sant, eftersom den första ordningen i sin tur var en reaktion på ett mindre väl fung-erande system. Det andra ordningens förändring som jag ska undersöka, kommer att så småningom bli ett första ordningens system när det utmanas av ett nytt system.
Forskningstraditioner och läsarter
7HNQRYHWHQVNDSOLJDVWXGLHUXQGHUVWU\NHUDWWIRUVNQLQJVWUDGLWLRQHUEH¿QQHUVLJL
epistemologiska, kulturella, ekonomiska och politiska sammanhang som omöjlig-gör anspråk på en sanning. För att förtydliga påståendet vill jag föra en diskussion med utgångspunkt från möjliga forskningstraditioner och läsarter.
En vanlig läsart för avhandlingar inom teknisk fakultet bygger på en förförstå-HOVHDYRFKHQEHJUHSSVVWUXNWXUI|UYDGYHWHQVNDSlU DOOWI|UDWWJ|UDGHQOHJLWLP
i vetenskapsvärlden och för att den ska vara utformad för den tänkta första läsa-ren - forskarsamhället. Därefter kan den bli en del av kunskapsutvecklingen för samhället utanför fakulteten.
Den relativt korta kunskapstraditionen som en teknisk högskola tillhör, har en förförståelse i en kombination av anglosaxisk logisk empirism och teknikve-tenskapernas inriktning mot resultat.41 Traditionen bjuder att en avhandling bör bestå av en presentation av forskningsfrågan – vad är problemet som ska lösas, en diskussion om hur problemet ska lösas och vilken metod som anses vara bäst lämpad. Den tredje delen omfattar en genomgång av det empiriska materialet GlUSUREOHPHW¿QQVORNDOLVHUDW6OXWOLJHQRPIDWWDUGHQIMlUGHGHOHQVYDUHWSnGHQ
ursprungliga forskningsfrågan. Parterna som agerar i avhandlingen är forsknings-subjektet – den som undersöker och forskningsobjektet – det undersökta. Tron
[41] Nybom, (1997), s. 24.
på en teknisk rationalitet42 I|UXWVlWWHUDWWSUREOHPHWlUYlOGH¿QLHUDWRFKIRUPX-lerbart. Därmed är den vetenskapliga cirkeln sluten. Denna ansats betonar forsk-ningens kommunikation, som en i huvudsak inominstitutionell angelägenhet.
%nGHDYVlQGDUHRFKPRWWDJDUHI|UXWVlWWVEH¿QQDLQRPHWWRFKVDPPDV\VWHP
Läsarten blir en annan om ansatsen vrids några grader. Läsarten förutsätter då DWWEnGHDYVlQGDUHRFKPRWWDJDUHEH¿QQHUVLJLHQNXQVNDSVXWYl[OLQJPHOODQHWW
akademiskt system och världen utanför. Ärendet blir då i första hand att förhålla sig till begrepp och förhållningssätt som har sin hemvist inom akademin och sam- WLGLJWLYlUOGHQXWDQI|U-DJPHQDUDWWI|UWURJHQKHWPHGGHQW\SHQDYNXQVNDSV-sökande innebär en tillgång för akademin och förmodligen är en förutsättning för förståelsen av den här avhandlingen.
Det kan ses som önskvärt och nödvändigt att det akademiska systemet deltar i en kunskapsutveckling som inte är bunden till ett system, utan medverkar i en SURFHVVVRPI|UXWVlWWHUDWWÀHUDSDUWHUlULQGUDJQDLHWWNXQVNDSVV|NDQGH43
I /RJLNÀORVRÀRFKVSUnN problematiserar Georg Henrik von Wright 1900-talets tankar om kunskapsbildning, mening och moral och de konsekvenser de får för individers och samhällens handlingar. Han utgår inte från det gängse sättet att presentera företrädare för olika traditioner, utan för samman olika problemkom-plex så att de blir både förståeliga och samtidigt problematiska:
Den huvudströmning i modernt tänkande (...) kallas ibland av sina företrä-GDUH ´YHWHQVNDSOLJ ¿ORVR¿´ 6lUVNLOW GH ORJLVND HPSLULVWHUQD DQYlQGH JlUQD
det namnet. Benämningen är högst vilseledande. Om den vill antyda, att den ORJLVNWĥDQDO\WLVND¿ORVR¿HQVPHWRGYRUH´YHWHQVNDSOLJ´RFKDQGUDPHWRGHUL
¿ORVR¿HQ´RYHWHQVNDSOLJD´HOOHUDWWGHQORJLVNWĥDQDO\WLVND¿ORVR¿HQVUHVXOWDW
YRUH´H[DNWD´RFK´KnOOEDUD´RFKDQQDQ¿ORVR¿EDUD´RIUXNWEDUVSHNXODWLRQ´
så har man anledning att energiskt ta avstånd. Sådana anspråk är ingenting annat än dumhet och självhävdelse.44
Donald Schön har ett motsvarande perspektiv, när han menar att det kan vara si-tuationen som är problematisk, eftersom den är förbryllande och osäker. För att IRUPXOHUDSUREOHPHWEHK|YHUIRUVNDUHQI|UVW¿QQDVDPPDQKDQJHWRFKPHQLQJHQ
i den situation som problemet tycks uppkomma ur. Därmed är den tekniska ra-tionalitetens formuleringsprivilegium brutet.45 Möjligheterna till undersökning av begreppen och hur de förhåller sig till varandra innebär därmed att jag i möj- OLJDVWHPnQDYVWnUIUnQKnUWDYJUlQVDGHGH¿QLWLRQHURFKOLQMlUDRUVDNĦYHUNDQĥUH-sonemang.
-DJXQGHUV|NHUVDPPDQKDQJVRPVDNQDUHQIDVWSXQNWVRPlULU|UHOVHYLONHW
[42] Begreppet hämtar författaren från Molander (2000). Han anger att begreppet består av tre delar: Målrationalitet (ändamålen helgar medlen), exakthetsideal (exakt beskrivbart, EHUlNQLQJVEDUWPlWEDUWīXWJnQJVSXQNWHQLH[DNWGH¿QLHUDGHSUREOHP6
[43] För en fördjupning av denna läsart, se t ex Gibbons et al (1999) The new Production of Knowledge. The Dynamics of Science and Research in Contemporary Societies. Sage Publications.
London Thousand Oaks, New Dehli. Nowotny et al, (2001): Re-Thinking Science. Knowledge and the Public in an Age of Uncertainty. Polity Press. Cambridge.
[44] von Wright, (1996), s 22f.
[45] Schön (1983) s. 31. Med teknisk rationalitet menar Schön ”a dominant view of profes-VLRQDONQRZOHGJHDVWKHDSSOLFDWLRQRIVFLHQWL¿FWKHRU\DQGWHFKQLTXHWRWKHLQVWUXPHQWDO
problems of practice”.
gör att jag inte alltid vet om teorin eller praktiken kommer först. Till dels påmin-ner det om begreppet inkommensurabilitetHWWEHJUHSSVRPEODQGDQQDW¿ORVRIHQ
Ludwik Fleck undersökt och som Bengt Liliequist sammanfattar:
Från ett ursprungligt kaos eller myller av olika teorier och åsikter, som inte kan sammanjämkas, utkristalliseras så småningom, efter många misstag och felaktiga försök, mer samlade grupperingar av företeelser eller teorier, dels uppbyggda kring praktiska kunskaper hämtade från olika håll, dels kring gamla, ibland arkaiska uridéer. Skeendet ter sig som ett sicksack-artat för-lopp, ett vindlande fram och tillbaka för att till slut, i en vändpunkt, få sin slutgiltiga utformning som ett av tankekollektivet accepterat faktum och/el-ler användbart begrepp. Karakteristiskt är att tidigare faser i skeendet, efter att vändpunkten har passerats, glöms bort eller förträngs så att det slutliga resultatet i efterhand ter sig som rationellt. Under förloppet sker en erfaren-hetsfördjupning och en stilisering som utgår från den gemensamma tanke-stilen och som manifesteras som ett motstånd mot tanken. Vid vändpunk-ten, som kan te sig som en gestaltförändring och ofta kommer plötsligt och upplevs av alla som deltar i projektet och omfattas av tankestilen, kan det hända att deltagarna upplever världen på ett nytt sätt eller t.o.m. kan känna som om världen har förändrats. Bakgrunden till att en sådan gestaltföränd-ULQJXSSWUlGHUlUDWWGHWLQWH¿QQVQnJRQIDVWSXQNWHWW)L[XPVRPHQOLJW
Fleck medger en direkt jämförelse mellan begreppen i de olika tankestilarna.
Begreppen har antingen ursprungligen olika mening eller innehåll eller har genom den historiska begreppsutvecklingen kommit att ändra sitt innehåll.
,GHWI|UVWDIDOOHWGnLQJDJHPHQVDPPDEHJUHSS¿QQVlUWLOOVWnQGHQLQLWLDOW
inkompatibla, eftersom de handlar om helt olika ting. De kan inte jämföras på ett meningsfullt sätt och ett val mellan dem kan då inte ske på några ratio-nella grunder. För att detta skall vara möjligt, krävs att åtminstone någon del är gemensam så att de behandlar samma ämne. I det enklaste fallet kan en teori reduceras på en enda gång till en annan teori eller kan den ena teorien uppfattas som en approximation av den andra utan en fullständig reduktion.
Handlar teorierna om samma ämnesområde men har begreppen under be-greppsutvecklingen och faktabildningen ändrat sin mening och sitt innehåll kan fortfarande en jämförelse göras men den ena teorin kan inte ersätta den andra utan att begreppen också ersätts, dvs. en djupgående omändring som drabbar såväl den teoretiska som den empiriska bakgrunden måste komma till stånd.46
Stig Lindholm ger uttryck för att forskning kan innebära en risk att fragmentera och därmed förfalska sitt ärende:
Forskning är till sin natur ofta fragmenterande. Kravet på vetenskaplig kun-skap gör det betydligt lättare att forska fram kunkun-skap om delar än kunkun-skap RPKHOKHWHUĪī(QQRUPDOIRUVNDUUHÀH[lUDWWSnHWWJDQVNDWLGLJWVWDGLXP
avgränsa ett problemområde till vad som konventionellt kan anses vara forsk-ningsbart omfång. Därefter kan man göra en mera preciserad undersöknings-plan, påbörja en välplanerad datainsamling etc. Det betraktas i forskarkretsar inte alltid som tecken på gott omdöme att ta sig före stora och dåligt avgrän-sade områden. Sådant kallas att ta sig vatten över huvudet. Vill man undvika det bör man hålla sig till dammar där det är grunt!47
[46] Liliequist (2003), s 171f.
[47] Lindholm (1990), s. 13.
Lindholm ger därmed uttryck för de svårigheter som min undersökning kan KDPQDLYDGJlOOHUOlVDUW-DJlUDOOWVnPHGYHWHQRPULVNHUQDPHQDYVHUlQGnDWW
försöka belysa en helhet.