9nUHQLQOHGVPHGHQUHÀHNWLRQVNXUVL,7 VLGpKLVWRULD.XUVHQH[DPLQHUDVJH-QRPDWWVWXGHQWHUQDVNULYHUHQHVVlI|UDWWGHVNDInP|MOLJKHWDWWUHÀHNWHUD|YHU
de tre årens utveckling i ett individuellt perspektiv.
Resten av våren används till kandidatarbetet, då de tre årens gemensamma kunskaper och erfarenheter ska gestaltas i en slutproduktion och i en skriven VMlOYUHÀHNWLRQ VRP VND W\GOLJJ|UD VDPVSHOHW PHOODQ GH JHQHUHOOD RFK VSHFL¿ND
professionskunskaperna i förhållande till studentens person.
Reflektion om gestaltning och utbildningens progression
, DXJXVWL VNUHY GH DQVWlOOGD HQ DY VLQD HJHQUHÀHNWLRQHU L I|UKnOODQGH WLOO
kursutvecklingen:
Kunskaper i gestaltning är för mig förmågan att kunna kommunicera sin idé till någon annan. I spelproduktion har man inte dessa kunskaper innan man har tillgodogjort sig grunderna (och lite mer) i programmering. (...) – om man bryter mot [programmeringens] grammatiska regler kommer ingenting att fungera. Förhoppningen är att studenterna i det avslutande projektet på grundkursen ska få möjlighet att blomma ut.
På fortsättningskurser i programmering ges mer utrymme åt att gestalta LGpHUUHGDQIUnQE|UMDQ VWXGHQWHUQDKDUUHGDQGHJUXQGNXQVNDSHUVRPNUlYV
för detta. Därför kommer troligtvis en fortsättningskurs i programmering alltid vara roligare och mer inspirerande för en student än vad en grundkurs är. Tyvärr. Det tar lång tid innan allt det nya i programmeringen sjunker in, och innan det sker kommer programmering troligtvis vara lite tråkigt.53 -DJYHWLQWHH[DNWKXUPDQGH¿QLHUDURUGHWJHVWDOWQLQJPHQI|UPLJEHW\GHU
det att man synliggör och kommunicerar en idé eller tanke. Det är detta som jag ser som allra viktigast i de kurser jag ansvarar för.
9DUHVLJGHWKDQGODURPGĥJUD¿NGĥJUD¿NHOOHUDQLPHULQJVnlUGHWYLNWL-gaste att studenterna får den tekniska kompetens som krävs för att ha möjlig-KHWDWWV\QOLJJ|UDVLQDLGpHU-DJYLOOLQWHDWWVWXGHQWHUQDVNDOlUDVLJWHNQLNHQ
för teknikens skull utan för att kunna använda den som ett redskap för att NRPPXQLFHUDVLQDLGpHU-DJVHUWHNQLNHQVRPHQYLNWLJGHOLGHQJHVWDOWDQGH
processen. För mig fungerar det så att ju mer teknisk kompetens jag har desto OlWWDUH KDU MDJ DWW VH YLOND P|MOLJKHW VRP ¿QQV -DJ KRSSDV DWW VWXGHQWHUQD
också ska ta hjälp av tekniken på samma sätt.54
-DJlULQEODQGDGLWYnDYGHI|UVWDNXUVHUQDI|UYnUDQ\DVWXGHQWHU,QWURGXN-tion för datorsystem och objektorienterad programmering. (...) De ska båda två ge förutsättningar för gestaltande i kommande kurser.
9LGQlUPDUHHIWHUWDQNHW\FNHUMDJDWWGHW¿QQVPRPHQWVRPlUJHVWDOWDQ-de i båda kurserna. I datorintroduktionskursen ingår en projekt9LGQlUPDUHHIWHUWDQNHW\FNHUMDJDWWGHW¿QQVPRPHQWVRPlUJHVWDOWDQ-del, där stu-denterna skall fördjupa sig i något som de tycker är intressant (inom ramen för kursen). Arbetet skall sedan presenteras både i skriftlig form och muntligt för en mindre grupp kamrater. Studenterna ges fria händer att presentera sitt arbete. Gestaltning förekommer i olika varianter. Presentationerna föregå-ende år har innehållit både bild och ljud.
I programmeringskursen förekommer gestaltning i två olika former. Det
[53] Odeldahl (2004).
[54] Claesson (2004).
I|UVWDlUKXUNRGHQVNULYVGHW¿QQVLQWHWYnSURJUDPPHUDUHVRPVNULYHUVLQ
kod på samma sätt även om samma regler följs. (...) Detta innebär att vi även bygger upp koden olika, åtminstone när vi börjar skriva program som skall göra mer än en uppgift. Den andra formen av gestaltning kommer till uttryck QlUYLVNDYLVDHWW*8,JUD¿VNWJUlQVVQLWWSnVNlUPHQ+lUKDUYDURFKHQ
IULKHWDWWYLVDVLWWSURJUDPPHGGHNXQVNDSHUVRP¿QQVHQOLJWHJHWKXYXG55 Gestaltning i programmering kan för mig även vara att man tänker sig en viss funktionalitet i ett program eller på en webbsida. Funktionalitet är ingenting VRPV\QVLHWWJUD¿VNWJUlQVVQLWW([HPSHOSnW\SDYIXQNWLRQDOLWHWVRPMDJ
menar skulle kunna vara är två program som skickar information emellan var- DQGUD0DQVNDSDUGnNRGĪSURJUDPPHUDUīVRPH[DNWGH¿QLHUDUKXULQIRUPD-WLRQHQPHOODQSURJUDPPHQVNLFNDV YDGVRPVNDVNLFNDVKXUGHWVNDVNLFNDV
vad som ska hända när informationen skickas eller tas emot, hur informatio-nen ska behandlas och så vidare. Dessa problem eller funktioner kommer till slut att skapas med programkod – vilket för mig är gestaltning.56
Grundkurs i Medieteknik är en obligatorisk kurs som ligger på hösten den första terminen för alla nya studenter på Medieteknik och digitala spel. Med andra ord är det en viktig kurs som förmodligen i vissa avseenden ”lägger rib-ban” för resten av studietiden här hos oss.
En produktionssituation tar full energi i anspråk. Detta är givetvis önske-WlQNDQGHSnVnVlWWDWWGHWLQWUlɱDUMXRIWDVWEDUDGnVWXGHQWHQEULQQHUI|U
VLQLGp'HW¿QQVMXDOOWLGGHVRPJ|UXSSJLIWHQQnJRWOlWWYLQGLJDUHPHVWI|U
att vi säger att de ska göra det, för att få sina poäng. Hursomhelst, i utopin så brinner studenten för sin idé och sin produktion och det är ju då gestalt-ning fyller en pedagogisk funktion. Med den inre drivkraften att uttrycka sin berättelse så övervinns tekniska hinder och lärandet kommer till stora delar av sig självt.
Vi pratar ju ganska ofta i lärarlaget om gestaltning och personlig utveck-OLQJRFKLEODQGVlWWHUYLHQPDVVD¿QDRUGSnYDGGHWlURFKE|UYDUD7LOOJnQJ
till sig själv och sina känslor osv. Förmodligen tänker vi rätt men ibland är det VYnUWDWWWLOOlPSDUHQWSUDNWLVNW-DJPHQDULQWHDWWYnUWSUDWDQGHlURQ|GLJW
PHQMDJWURUDWWGHWRIWDKDQGODURPHQJHPHQVDPUHÀHNWLRQVRPYLJ|UQlU
vi försöker beskriva vad vi håller på med. I situationen med studenter hinner man ofta inte tänka utan mycket går på intuition, vilket gör att man säkert handlar tvärtemot sina egna pedagogiska värderingar.57
*HVWDOWQLQJ lU DWW YLOMD VNDSD QnJRQWLQJ E\JJD UHÀHNWHUD UDVHUD E\JJD
upp..., att använda sitt innersta för att uttrycka något. Ibland stannar proces-sen redan i ”vilja skapa” stadiet, ofta stannar det i bygga stadiet. Gestaltning i ljudkurserna är att först göra och sedan prata om det. Praktik först och teori sedan.
Kärnan i personlig utveckling är att studenterna lär känna sig själva. Sam-tidigt är det viktigt att jag och övriga handledare försöker nå alla studenter för att hitta det som är betydelsefullt för varje enskild student. Det kan vara alltifrån att lösa ett tekniskt problem till att lyssna på deras framtida dröm-mar. 58
[55] Gustavsson (2004).
[56] Schertell (2004).
[57] Carlsson (2004).
[58] Nilsson (2004).
Med början under arbetsåret 2004–05 har Medieteknik alltså fått möjligheter att pröva en kursutveckling som ska ta tillvara sambanden mellan person och gestalt-ning. Kursutvecklingen ska synliggöras både i en kursprogression och i en indi-viduell kunskapsprogression hos studenterna. Den dynamik som uppstår mellan utbildningens och den enskilde studentens avsikter och resultat ger naturligtvis anledning till eftertanke. Som jag tidigare har beskrivit har de anställda och stu-denterna olika tidsperspektiv på kunskap och utveckling, vilket också omfattar möjligheterna att överblicka utbildningen som helhet samt den oerhört snabba förändringen av inriktning, kompetens och arbetsorganisation som pågår inom den digitala mediebranschen.
Att utveckla digitala produktioner, vilket är utbildningsprogrammets dagliga arbetsuppgift, kräver ett förhållningssätt som bland annat medieprogrammen på gymnasieskolan kan försvåra genom en alltför liten betoning på de digitala medi-ernas teknikberoende och det behov av multikompetens inom teknik och estetik som mediemarknaden har.59)RUWIDUDQGH¿QQVHWWÀHUWDOVWXGHQWHUVRPWURUDWW
GHWUlFNHUPHGDWWOlUDVLJHWWDQWDOSURJUDPYDURUI|UDWWGHVSHFL¿NDSURIHVVL-onskunskaperna ska vara tillräckliga. Eller att färdigheter inom kunskapsfält som till exempel digital visuell form och teknik innebär att endast bli skicklig på att redigera rörlig bild. Svårigheten för många studenter är att inse att djup förtro-genhet i digital medieproduktion är avhängig av kännedom och erfarenheter av digital teknik som ett material, att färdigheter i programmering, databaser och nätkommunikation är lika avgörande för en framtida yrkeskarriär, som att kunna IXOOlQGDHQDQLPDWLRQL$IWHU(ɱHFWV
En annan svårighet är att den önskade kunskapsbredden inom Medieteknik, tidsmässigt kolliderar med studenternas behov av att kunna balansera tiden mel-lan ibmel-land långa, ibmel-land osäkra idéprocesser och en individuell fördjupning i de VSHFL¿NDSURIHVVLRQVNXQVNDSHUQD'lUI|ULQQHElU%RORJQDSURFHVVHQVI|UVODJWLOO
en tvåårig fördjupning en stor möjlighet för Medieteknik att få den tid som krävs för att kunna utnyttja utbildningens potentialer.
En svårighet som också berör förhållandet mellan utbildningens och studen-ternas avsikter och resultat är när utbildningens förväntningar på en kurs inte motsvaras av studenternas. Svårigheten kan ta sig uttryck i en obalans mellan JHQHUHOODRFKVSHFL¿NDSURIHVVLRQVNXQVNDSHUYLONHWNDQPHGI|UDDWWVDPEDQGHW
mellan person och gestaltning blir för otydligt. Ett exempel är att vi, efter Björn 5HQQHUVI|UVWDNXUVRFKGHSRVLWLYDUHDNWLRQHUGHQ¿FNXQGHUVNDWWDGHEHKRYHW
av hantverkskunskaper när vi placerade kurser som innehöll mycket idéarbete alltför tidigt i utbildningen.
På ett område tycker vi oss ha sett en positiv förändring som stämmer överens med Medietekniks kultur. Känslan av att alltid behöva vara duktig, som många
[59] I Sydöstra Sveriges Dagblad (2005-08-27) kommenterar rektorn för medieprogram-met i på gymnasieskolan i Karlskronas kommun, det låga genomsnittsbetyget för de elever som slutat programmet 2004: ”Han tror också att framtiden verkar dämpande på studielus-ten. – Vad de kan hoppas på är lite vikariat. Arbetsmarknaden är grym för medieeleverna.
Därtill har rektorn sett att en stor del av eleverna inte har en realistisk bild av medievärlden.
– De är inte medvetna om att mediefolk måste läsa många dagstidningar varje dag, följa radio och TV och hålla sig toppdaterade i samhällsfrågor.”
studenter bär med sig från ungdomsskolan, har blivit mindre framträdande. Den-na förändring innebär att studenterDen-na dels kan stötta och hjälpa varandra på ett mer prestigelöst sätt, dels våga ge sig in på kunskapsområden som de inte behärs-kar, vilket avsevärt ökar entusiasmen och upptäckarglädjen och också bidrar till utbildningens eget lärande.
En annan iakttagelse är att de studenter som förhåller sig passiva, kan få ett nytt förhållande till sin person i samband med teamarbete. Genom att hålla sig i skuggan av andra teammedlemmar men ändå inspireras av dem, kan de få ny vitalitet av teamets arbete och därefter komma till egna uttryck.