Forskrift om frivillig registerordning för utövare av alternativ behandling

I huvudsak innebär föreskriften om registerordning att den som ut-övar alternativ behandling enligt definitionen i den nämnda lagen, har rätt, men inte skyldighet, att registrera sig i ett register admini-strerat av det allmänna (Brønnøysundsregistrene) om utövaren:

1. är medlem i en utövarorganisation som – enligt vissa angivna förutsättningar – är godkänd av Social- och helsedirektoratet samt 2. uppfyller vissa övrigt angivna villkor (främst registrering i det

s.k. enhetsregistret såsom företagare eller indirekt såsom anställd i sådant företag samt innehav av viss försäkring).

Huvudskälet till att införa ett register för utövare av alternativ behandling var enligt förarbetena att särskilja de seriösa utövarna av alternativ behandling i ett särskilt register. I förarbetena redovisas också för- och nackdelar med en registerordning. Till fördelarna hör bl.a. att denna till viss del kommer att bidra till att skilja ut seriösa och oseriösa utövare och att det lättare kan etableras kon-takter mellan myndigheterna och utövarna av alternativ behandling.

Till nackdelarna som lyfts fram hör bl.a. att registret bara till viss del kommer att kunna åstadkomma nämnda åtskillnad mellan seriösa och oseriösa utövare. Detta mot bakgrund av att det offentliga genom registreringen inte ska göra någon bedömning av utövarens yrkesmässighet. En ytterligare nackdel är att brukarna av alternativ behandling kan komma att uppfatta registerordningen som att det offentliga har gått i god för det yrkesmässiga innehållet i den be-handling som den enskilde, registrerade utövaren erbjuder. Helse-departementet ansåg dock att fördelarna med att införa registret övervägde nackdelarna. När det gällde önskemålet om att kunna skilja mellan seriösa och oseriösa utövare framhöll departementet att man i detta arbete måste använda både rättsliga och utomrättsliga åtgärder, såsom olika informationsinsatser. Helsedepartementet an-såg vidare att registreringen borde vara frivillig. Den ska inte vara ett villkor för att man ska få utöva alternativ behandling. De argu-ment som starkast talade för frivillighet var hänsynen till organisa-tionsfriheten. Vidare ansåg departementet att det därmed också blir

SOU 2010:65 Alternativ- och komplementärmedicin i de nordiska länderna

lättare att förklara för brukarna att det offentliga inte har gått i god för den enskilde utövaren och de behandlingsmetoder som denne erbjuder.

Ändamålet med registerordningen är att den ska bidra till ökad patientsäkerhet och förstärkta konsumenträttigheter för den som uppsöker en registrerad, alternativ behandlare samt bidra till seriositet och verksamhetsmässigt ordnade förhållanden bland utövare av alter-nativ behandling. I motiven till föreskriften anges att även om registerordningen inte innebär någon offentlig bedömning eller något godkännande av yrkesmässig art av den enskilde behandlaren eller behandlingsformen, kommer systemet att innehålla element som både ger verksamhetsmässig seriositet och som bidrar till att det ställs vissa yrkesmässiga och yrkesetiska krav.

Registret administreras av en myndighet, ”Brønnøysunds-registrene”. Denna myndighet upprättar och är ansvarig för driften av det register där utövare av alternativ behandling kan registrera sig. För att få bli registrerad måste utövaren först och främst vara medlem i en utövarorganisation, som ska vara godkänd av Social- och helsedirektoratet enligt närmare angivna villkor. Därutöver måste utövaren uppfylla vissa ytterligare villkor. I motiven till före-skriften anges att det bara är fysiska personer – och inte t.ex. firmor som är juridiska personer – som kan låta registrera sig. Vidare sägs att registreringen är frivillig. Registerordningen gäller också i för-hållande till alla typer av alternativ behandling som omfattas av lagen.

Som framgått ovan gäller lagen enbart alternativ behandling som där definieras som ”hälsorelaterad”. Den närmare avgränsningen mot tjänster som inte kan anses vara hälsorelaterad behandling måste ske efter en konkret helhetsbedömning, först och främst i samband med Social- och helsedirektoratets bedömning av vilka organisa-tioner som kan godkännas som utövarorganisation.

I föreskriften finns närmare angivet under vilka förutsättningar en utövarorganisation kan godkännas att ingå i registerordningen.

Enligt bestämmelsen kan organisationen godkännas om den har:

1. regler som ställer krav på kvalifikationer på den som vill bli medlem,

2. regler som slår fast yrkesetiska regler som medlemmarna är skyl-diga att följa i sin yrkesutövning,

3. regler om att medlemmarna måste förplikta sig att driva försvarlig verksamhet,

Alternativ- och komplementärmedicin i de nordiska länderna SOU 2010:65

4. stadgar om att medlemmarna ska förplikta sig att ge nödvändig information till patienten,

5. stadgar om att medlemmarna ska förplikta sig att behandla hälso- och personupplysningar på ett försvarligt sätt,

6. stadgar om klagorätt för patienter över medlemmarnas mässiga utförande och klagomålen ska behandlas av ett yrkes-etisk råd eller av ett särskilt inrättat klagoorgan,

7. stadgarna ska ge möjlighet att utesluta medlemmar på närmare fastställda villkor,

8. minst 30 medlemmar, och

9. låtit sig registreras i Enhetsregistret.

Samtliga dessa villkor måste vara uppfyllda för att organisationen ska kunna godkännas.

När det gäller kraven enligt punkt 1 framhålls särskilt, i såväl förarbeten som föreskriftsmotiven, att direktoratet inte ska göra någon närmare bedömning av de yrkesmässiga krav som enligt organisationens stadgar ska ställas på medlemmen. Direktoratet ska i princip enbart pröva om organisationen har stadgar som ställer sådana krav på medlemmen. Annars finns det en risk att brukarna uppfattar det som att det offentliga har accepterat och erkänt inne-hållet i utbildningen och det yrkesmässiga yrkesutövandet hos res-pektive registrerad. Organisationen bestämmer hur handläggnings-processen ska vara uppbyggd när det gäller klagorätt och behand-lingen av klagomål. Begreppet ”yrkesmässigt utförande” ska tolkas vitt och det ska vara tillåtet att klaga på en rad olika delar av verk-samheten.

Enligt motiven är det den enskilda utövarorganisationen som bestämmer vilka villkor som ska vara uppfyllda för att utövaren ska kunna uteslutas. Även när det gäller dessa villkor ska Social- och helsedirektoratet inte göra någon bedömning av villkorens närmare materiella eller processuella innehåll. Direktoratet ska istället pröva att organisationen har föreskrivna regler, som i praktiken innebär att organisationen har möjlighet att utesluta medlemmar på närmare angivna villkor. Direktoratet kan i övrigt återkalla ett tidigare god-kännande av en organisation helt eller delvis, om villkoren för regi-strering inte längre är uppfyllda. En godkänd utövarorganisation är skyldig att snarast meddela Brønnøysundsregistrene om en registrerad medlem inte längre uppfyller kraven för att vara registrerad.

Följande förutsättningar måste vara uppfyllda för att Brønnøy-sundsregistrene ska registrera utövare av alternativ behandling :

SOU 2010:65 Alternativ- och komplementärmedicin i de nordiska länderna

1. utövaren är medlem av organisation som är godkänd av Social- og helsediroktoratet,

2. utövaren är registrerad – direkt eller indirekt – i det s.k. Enhets-registret, antingen direkt såsom näringsidkare eller indirekt så-som delägare/medlem i en organisation så-som är registrerad i En-hetsregistret eller anställd hos en arbetsgivare som är registrerad i där.

3. utövaren är försäkrad,

4. utövaren har uppgett den titel eller behandlingsform som han eller hon önskar registreras under.

Den som registreras som utövare är bl.a. skyldig att betala en årlig avgift om denne önskar kvarstå i registret samt årligen skicka in dokumentation som visar att utövaren har en giltig försäkring.

Utövaren ska vidare betala en särskild avgift första gången han eller hon registrerar sig. Om utövaren inte längre uppfyller villkoren för registrering utesluts denne från registret. Ett skäl för uteslutning kan t.ex. vara att utövaren inte längre är medlem i en utövarorga-nisation, vilket kan bero på att utövaren efter prövning av organi-sationen har uteslutits som medlem. Detta kan i sin tur bero på att utövaren brutit mot någon av organisationens stadgar och t.ex. inte följt de yrkesetiska reglerna. Brønnøysundsregistrene kan också – efter begäran från Social- och helsedirektoratet och om särskilda skäl föreligger – utesluta en registrerad utövare även om villkoren för registrering är uppfyllda. De situationer som bestämmelsen är avsedd för är när en utövarorganisation underlåter eller nekar att utesluta en medlem, trots att vederbörande har utövat eller utövar sin verksamhet som alternativ behandlare på ett klandervärt sätt.

Det kan t.ex. gälla situationer där en registrerad utövare mark-nadsför eller driver verksamhet i strid med lagen eller flera gånger är ”dömd” av organisationens eget klagoorgan. Följden av denna underlåtelse från organisationens sida, är att den registrerade fortfarande uppfyller villkoren för registrering, eftersom han är medlem i en godkänd utövarorganisation. Av hänsyn till registrets trovärdighet och patienters behov av skydd, ska Brønnøysunds-registrene kunna utesluta en registrerad om direktoratet har begärt det. Innan beslut om uteslutning fattas ska synpunkter från den registrerade inhämtas.

Avslutningsvis innehåller föreskriften bestämmelser om vad registret ska innehålla. Det ska innehålla bl.a. följande uppgifter:

Alternativ- och komplementärmedicin i de nordiska länderna SOU 2010:65

1. den registrerade utövarens namn, adress och födelsenummer, 2. när utövaren registreras första gången,

3. vilken enhet den registrerade utövar sin verksamhet igenom, angivet med organisationsnummer, namn och adress,

4. organisationsnummer, namn och adress på godkänd utövarorga-nisation som har medlemmar registrerade i utövarregistret, 5. den registrerade utövarens titel eller den behandlingsform

veder-börande utövar, samt organisationsnummer, namn och adress på godkänd utövarorganisation som utövaren är medlem i.

Uppgifterna i registret är med något undantag offentliga.

16.1.4 Informationsinsatser

I Norge finns ett Nationellt informationscenter för alternativ behand-ling (NIFAB) vilket är ett offentligt center for de som söker infor-mation om alternativ behandling. NIFAB har etablerats av och finansieras av Helse- og omsorgsdepartementet. Centret är knutet till det nationella forskningscentret inom komplementär- och alter-nativmedicin (NAFKAM), se nedan.

Skälen till inrättandet av NIFAB var den ökande användningen av alternativ behandling och att informationsbehovet om fältet, behandlingserbjudanden, patienträttigheter och kunskap är stort.

Den stora mängden information om alternativ behandling som finns tillgänglig gör det svårt att skilja neutrala fakta från reklam och marknadsföring. NIFABs mål är att beskriva området alternativ behandling i Norge och ge forsknings- och erfarenhetsbaserad in-formation som underlag för enskildas val. Målgrupperna är brukare och möjliga brukare av alternativ behandling, hälso- och sjukvårds-personal och andra som söker information om området. På hem-sidan finns presentationer och beskrivningar av de alternativa behand-lingsformer som erbjuds i Norge i dag, integrativ behandling, forsk-ning om alternativ behandling, lagstiftforsk-ning och patienträttigheter m.m.

SOU 2010:65 Alternativ- och komplementärmedicin i de nordiska länderna

16.1.5 Forskning

I Norge finns ett nationellt forskningscentrum för alternativ- och komplementärmedicin – Nasjonalt forskningssenter innen komple-mentaer og alternativ medisin (NAFKAM) som är knutet till Tromsö universitet. Centret har ett nationellt ansvar för forskning inom området för alternativ- och komplementärmedicin. Det ska vara tillgängligt för norska forskare inom området och det är remiss-organ för regeringen och andra offentliga institutioner.

16.2 Danmark

I Danmark finns lagstiftning inom alternativ- och komplementär-medicin sedan 2004. Till skillnad från i Norge regleras i den lagen enbart frivillig registrering av alternativa behandlare.

16.2.1 Bakgrund

Regelverken inom hälso- och sjukvården är likartade i Danmark och Sverige. I fråga om utövandet av alternativ- och komplementär-medicin har, på samma sätt som i Sverige, viss verksamhet varit förbehållen personal inom hälso- och sjukvården. Närmare bestäm-melser om detta finns bl.a. i laegeloven.

I Danmark fanns tidigare ett frivilligt register för personer som utövar alternativ- och komplementärmedicin som helt och hållet administrerades av organisationerna själva. Det allmänna hade inte någon annan roll än att Sundhedsstyrelsen bistod med råd till orga-nisationerna.

År 2002 begärde Folketinget att det skulle införas en lagreglering om en registerordning över alternativa behandlare i Danmark. Med utgångspunkt i en utredning utförd av Sundhedsstyrelsen, lade Inrikes- och sundhedsministern fram ett sådant lagförslag i febru-ari 2004. Efter vissa justeringar vid beredningen i Folketinget, trädde den nya lagen i kraft den 1 juni 2004. Lov om bransche-administreret registerordning for alternativa behandlare (lov nr 351) kompletterar bl.a. den ovan nämnda laegeloven. Den nya lagen innebar inte någon ändring materiellt sett vad gäller vilka behand-lingar hälso- och sjukvårdspersonal och övriga får utföra. Sundheds-styrelsen har även meddelat tillämpningsföreskrifter till denna

lag-Alternativ- och komplementärmedicin i de nordiska länderna SOU 2010:65

stiftning – Bekendtgörelse om en branscheadminestreret register-ordning for alternative behandlere.

16.2.2 Bekendtgörelse om en branscheadminestreret