Skyddade yrkestitlar

Utredningens bedömning: Dagens bestämmelser om hälso- och sjukvårdens skyddade yrkestitlar är ändamålsenliga och det finns inte något behov av att förändra dem.

18.7.1 Inledning

Skyddet för yrkestitlar regleras i 4 kap. 5 och 6 §§ patientsäker-hetslagen. Där framgår att en skyddad yrkestitel, vilket motsvarar ett legitimationsyrke, får användas endast av den som fått legitima-tion. I yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område får den som saknar behörighet att använda en skyddad yrkestitel inte heller använda en titel som kan förväxlas med en skyddad yrkestitel.

I våra direktiv anges bl.a. att som skyddet för yrkestiteln är ut-format i dag finns det möjligheter att på ett vilseledande sätt erbjuda hälso- och sjukvårdstjänster eller liknande tjänster. Det finns därför ett behov av att se över bestämmelserna om skyddad yrkestitel och gränssnittet mot sådana tjänster som ligger hälso- och sjukvården nära. Vi ska därför överväga om bestämmelserna om skyddad yrkes-titel inom hälso- och sjukvården är ändamålsenliga och lämna de förslag till ändringar som kan stärka patientsäkerheten. I detta av-snitt behandlar vi skyddet för yrkestitlar och i följande avav-snitt tar vi upp frågor om marknadsföring.

18.7.2 Bakgrund till dagens reglering

Frågor om skydd för yrkestitel och yrkesbeteckning reglerades tidi-gare i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. som angav att ingen som är verksam inom hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område obehörigen får utge sig för att vara barnmorska, läkare eller tandläkare eller på annat sätt ge sken av att ha sådan kompetens. Ingen fick heller utge sig för att vara legitimerad optiker, kiropraktor, logoped, naprapat, sjukgymnast, sjuksköterska eller tandhygienist utan att ha legitimation för yrket.

Slutligen fick ingen heller utge sig för att vara psykolog eller terapeut utan att ha legitimation för yrket eller, såvitt gäller psyko-logtiteln, utan att ha genomgått föreskriven praktisk tjänstgöring som psykolog. Det fanns också en regel om att om någon, som

Överväganden och förslag SOU 2010:65

saknade behörighet att använda titeln psykolog eller psykoterapeut, förvärvat en titel som kunde förväxlas med dessa titlar, skulle titeln anges på ett sådant sätt att den tydligt skiljde sig från psykolog- och psykoterapeuttitlarna om det gällde verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område. Det fanns också skydd för specialistbeteckning för läkare och tandläkare.

I förarbetena till den bestämmelse som föregick 4 kap. 6 § patient-säkerhetslagen uttalade departementschefen sig om hur långt förbudet att obehörigen använda läkartiteln borde sträcka sig. Han anförde därvid att ett sådant förbud inte borde göras vidsträcktare än som är påkallat med hänsyn till dess syfte att förhindra att den allmänhet som söker hjälp mot sjukdomar vilseleds. Det borde därför vara tillräckligt att förbjuda obehörigt bruk av läkar- och doktorstitlarna i samband med utövning av verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.²¹

I och med införandet av LYHS utökades skyddet för yrkestitlar till att gälla även apotekare, arbetsterapeuter, logopeder, receptarier, sjukgymnaster, sjukhusfysiker, sjuksköterskor, och tandhygienister.

Regeringen anförde i propositionen att det inte fanns berättigade skäl för någon att få kalla sig t.ex. sjukgymnast eller sjuksköterska utan att ha legitimation för yrket. Skälen vägde i vart fall inte tyngre än patienternas krav på att även yrkestiteln ger en tydlig varudekla-ration/information om vad yrkesutövaren har för kompetens. Det hade ifrågasatts om inte ett skydd för yrkestitlarna också borde gälla utanför hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens område. En-ligt regeringens mening skulle emellertid en sådan lagstiftning föra för långt. Det hade heller inte framkommit några omständigheter som tydde på att avsaknaden av ett sådant förbud skulle vara ett problem. Om någon använder yrkestiteln i missledande syfte som inte har samband med hälso- och sjukvården etc. kan det vara ett brott mot marknadsföringslagen eller vara straffbart enligt brotts-balken, exempelvis som försök till bedrägeri.²²

18.7.3 Tillämpningen av reglerna om skyddad yrkestitel

Utredningen har tillfrågat Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter om deras erfarenheter av bestämmelserna om skyddad yrkestitel.

Den synpunkt som merparten framför är att reglerna är

ändamåls-21 Prop. 1960:141 s. 171.

SOU 2010:65 Överväganden och förslag

enliga och tillräckliga. Någon anser att felaktigt bruk eller missbruk av skyddade yrkestitlar inte är helt ovanligt, medan andra anser att det inte är särskilt vanligt. Anmälningar kommer från patienter, legi-timerade yrkesutövare och deras yrkesförbund och Socialstyrelsen får också sådan kunskap genom massmedia och egna kontroller t.ex.

på Internet. Efter kontroll i registret över legitimerade utövare tar myndigheten kontakt med den som felaktigt använder en skyddad yrkestitel och informerar om gällande lagstiftning, vilket normalt är tillräckligt för att användningen ska upphöra. I annat fall görs polis-anmälan.

18.7.4 Är bestämmelserna om skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvården ändamålsenliga?

Enligt direktiven ska vi överväga om bestämmelserna om skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvården är ändamålsenliga. Skälet för att skydda titlar inom hälso- och sjukvården är att ge allmänheten ett skydd mot mindre kompetenta yrkesutövare. I och med att endast den som har legitimation har rätt att använda yrkestiteln får den som söker vård vetskap om att hälso- och sjukvårdspersonalen har den utbildning och kompetens inom området som krävs.

Under utredningens arbete har det inte framkommit något som tyder på att bestämmelserna inte ger den information och det skydd som är avsett. Vi anser därför att bestämmelserna om skyddad yrkes-titel inom hälso- och sjukvården är ändamålsenliga.

18.7.5 Bör skyddet för yrkestitlar utvidgas?

Även om vi anser att bestämmelserna om skyddad yrkestitel inom hälso- och sjukvården är ändamålsenliga, finns det skäl att överväga om förändringar av reglerna skulle förbättra patientsäkerheten.

En möjlighet till ytterligare skydd för yrkestitlarna inom hälso- och sjukvården är att utvidga skyddet att gälla även utanför hälso- och sjukvården. Den frågan har behandlats tidigare (se ovan under 18.7.2).

Regeringen överlämnade i december 2008 en proposition till riks-dagen om djurens hälso- och sjukvård, som bl.a. innehöll förslag om skydd för yrkestitlarna veterinär och djurskötare och beteckningen hovslagare. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2010.

Skyd-Överväganden och förslag SOU 2010:65

det för titlarna och beteckningen, och mot förväxling, gäller inom djurens hälso- och sjukvård. Även inom skolområdet finns förslag om legitimation. En särskild utredare har i det sammanhanget före-slagit att beteckningen legitimerad lärare ska vara skyddad inte bara i skolväsendet, utan över huvud taget, vilket skulle innebär att ingen annan i något sammanhang får använda sig av beteckningen.²³ I en promemoria som därefter upprättats inom Utbildningsdepartementet bedöms att det är att gå alltför långt och att det som ska regleras är beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad förskollärare inom skolväsendet.²⁴

Ett straffsanktionerat förbud bör enligt vår mening inte göras mer omfattande än vad som behövs för att nå det avsedda syftet. När det gäller förbudet att använda titlar, eller sådana som kan förväxlas med dessa, inom hälso- och sjukvården är syftet att förhindra att den som söker hjälp mot sjukdomar vilseleds om utbildning och kom-petens hos den som erbjuder vård och behandling. Det har under utredningens arbete inte framkommit några omständigheter som tyder på ett behov av skydd för yrkestitlarna även utanför hälso- och sjukvårdens område. Om någon i annat sammanhang använder en titel i missledande syfte, som inte har samband med hälso- och sjukvård, kan det som nämnts vara att bedöma som brott mot mark-nadsföringslagen eller vara straffbart enligt brottsbalken, exempelvis som försök till bedrägeri. Vi anser därför inte att skyddet för yrkes-titlar bör utvidgas.