Internationell jämförelse

Inom Europa finns yrket tandhygienist endast i vissa länder. Enligt uppgift från CECDO (The Council of European Chief Dental Officers) varierar utbildningen från att vara två- till fyraårig. Bland de nordiska länderna är utbildningen i Finland 3,5 år, Norge 3 år och Danmark 2,5 år.

Enligt uppgifter vi inhämtat från respektive länder har tandhygi-enister i Danmark och Finland inte kompetens att utföra invasiva behandlingar, dvs. borra i tänder. I Norge har ett lärosäte, Univer-sitetet i Tromsö, som mål att studenterna vid akutsituationer ska kunna excavera tänder maskinellt och manuellt samt använda tem-porära fyllningar, dvs. att kunna borra.

I två av EU-medlemsländerna, Nederländerna och Storbritan-nien, har man utvecklat och utvidgat rollen för tandhygienisterna. I Storbritannien finns ytterligare en profession, dental therapist, som också finns i flera samväldesländer. I Nederländerna förlängde man år 2002 utbildningen från tre till fyra år. Den nuvarande fyraåriga utbildningen till tandhygienist ger möjlighet till en utvidgad kom-petens och en större roll för tandhygienisterna, framförallt i barn-tandvård. I utbildningen ingår även preparation (att borra i tandens

SOU 2010:65 Tandhygienisternas utbildning

hårdvävnad till följd av karies) och att göra fyllningar. Under det fjärde året utbildas tandhygieniststudenterna tillsammans med bli-vande tandläkare och arbetar i team. De första tandhygienisterna med den nya fyraåriga utbildningen utexaminerades år 2006. Såvitt framkommit har ingen nationell utvärdering gjorts av förläng-ningen av utbildförläng-ningen.

I Storbritannien omfattar studier till tandhygienist och dental therapist två års heltidsstudier och det finns även påbyggnads-utbildningar. Bachelorexamen kan tas efter tre års heltidsstudier.

En dental therapist ska efter avlagd examen ha kompetens att utföra preparation och fyllningar i mjölktänder, extrahera mjölk-tänder samt kunna utföra enklare restaurationer i permanenta tän-der.¹²

20.6 Utredningens överväganden och förslag

Utredningens förslag: Tandhygienistutbildningen ska förlängas till 180 högskolepoäng, dvs. från två till tre år. Högskoleverket ska ges i uppdrag att utforma förslag till en ny examensbeskriv-ning för utbildexamensbeskriv-ningen.

20.6.1 Inledning

Tandhygienistens roll i svensk tandvård har diskuterats i flera utredningar och rapporter. Det som pekas ut som den stora utma-ningen inom tandvården är personalförsörjutma-ningen i framtiden.

Tandhygienistyrket är det enda av de 21 legitimationsyrkena inom hälso- och sjukvården som har en tvåårig utbildning. Övriga har minst en treårig utbildning. Tandhygienistutbildningen har en god examensfrekvens, jämfört med andra yrken och ett förhållan-devis stort antal disputerade, trots att det krävs ytterligare 360 poäng eller 6 års utbildning för att uppnå doktorsexamen.

Tillgången på tandhygienister förväntas öka med 47 procent fram till 2023. Samtidigt förväntas antalet yrkesverksamma tand-läkare minska med 26 alternativt 20 procent under samma period, beroende på hur stort tillskottet av tandläkare som utbildats utomlands blir. Vidare kommer tandvården i framtiden i allt högre

12 Uppgifter från British Society of Dental Hygien and Therapy.

Tandhygienisternas utbildning SOU 2010:65

grad att inriktas på att ta hand om äldre och sjuka. Det nya tand-vårdsstödet understryker vikten av det förebyggande arbetet, inte minst bland barn och unga.¹³

20.6.2 Förlängning av tandhygienistutbildningen

Högskoleverket har sedan femton år tillbaka påpekat att den nuva-rande utbildningen svårligen kan uppnå högskolemässig nivå och att den bör ses över med hänsyn till innehållet i den yrkesmässiga delen och anknytningen till övriga tandvårdsutbildningar. Myndig-heten har påpekat att en akademisk grund i utbildningen är en för-utsättning för återväxt av disputerade lärare.

Vi kan konstatera att utvecklingen inom oral hälsa visar behov av utökad kompetens inom tandhygienistens kunskapsområde.

Därför är det viktigt att forskning sker på området och att vården och behandlingen är evidensbaserad. En treårig utbildning skapar en enklare väg för forskning, vilket ytterligare kan stärka utveck-lingen av yrkesrollen. Genom en stadig plattform i grundutbild-ningen med god vetenskaplig förankring kan yrkesrollen fortsätta att utvecklas i samverkan med andra professioner inom tandvården.

Vårt förslag är därför att tandhygienistutbildningen ska förlängas till tre år.

20.6.3 Högskoleverket ges uppdrag att utforma förslag på en ny examensbeskrivning

Vi föreslår att Högskoleverket får i uppdrag att utforma förslag på en ny examensbeskrivning. Alla lärosäten erbjuder i dag treåriga utbildningar, antingen som en sammanhållen treårig utbildning eller som påbyggnadsutbildning. När en ny examensbeskrivning ska utformas bör dessa befintliga kursprogram kunna användas som utgångspunkt.

I sammanhanget vill vi också påpeka vikten av samverkan mellan arbetsgivare, Sveriges Kommuner och Landsting och utbildnings-anordnare inom ramen för utbildningen. Utbildningsanordnarna ansvarar för kvaliteten i utbildningen, däribland anställningsbar-heten och arbetsgivarna har intresse av att utbildningarna innehåller sådana moment som är nyttiga på kort och lång sikt i yrket. Dessa

SOU 2010:65 Tandhygienisternas utbildning

sammanfallande intressen ger förutsättningar för fortsatt utveck-ling av samarbete mellan arbetsgivare och lärosäten.

20.6.4 Ska tandhygienistutbildningen utvidgas och ge kompetens för nya arbetsuppgifter?

Som ovan redovisats kan man anta att utvecklingen inom tandvår-den kommer leda till fortsatt fördjupning och förändring av tand-hygienisternas arbetsuppgifter. Vår förhoppning är att en treårig tandhygienistutbildning kan bli en värdefull grund i den fortsatta utvecklingen. Om tandhygienisternas kompetens i förlängningen ska utvidgas till nya arbetsuppgifter, och därmed även utbildningen utvidgas, får avgöras av framtidens behov. Vi vill poängtera vikten av att inte skapa hinder i en sådan utveckling.

Del V