Vem ska ansvara för registret?

I Norge ingår registret i de s.k. Brønnøysundsregistrene som är en statlig myndighet med ansvar för ett antal nationella register, medan det i Danmark är de godkända yrkesorganisationerna som var och en sköter sitt register. AKM-registerutredningen föreslog att en statlig förvaltningsmyndighet skulle ha det formella ansvaret för registret och att Statens skolverk skulle få det uppdraget. Skälet för att låta en myndighet ha ansvaret var att registreringen skulle kom-ma att innebära myndighetsutövning mot enskild och valet av Statens skolverk motiverades med att myndigheten hade tillsyn över komplet-terande utbildningar inom alternativ- och komplementärmedicin.

Vid remissbehandlingen framfördes en del kritik mot förslaget att Statens skolverk skulle ansvara för registret och flera remiss-instanser framförde att Socialstyrelsen borde få det uppdraget.

Sedan AKM-registerutredningen lade fram sitt förslag har det skett

SOU 2010:65 Överväganden och förslag

förändringar när det gäller myndigheter och ansvarsområden på ut-bildningsområdet. Det finns flera myndigheter vars nuvarande upp-gifter skulle kunna utgöra en utgångspunkt för ett nationellt register över utövare av alternativa behandlingsformer. Vid den hearing med representanter för yrkesorganisationer inom AKM-området som vi genomförde var det många som ansåg att yrkesorganisationerna skulle administrera var sitt register på samma sätt som i Danmark.

Det fanns även de som menade att Sverige borde ansluta sig till den modell som finns på Island och ett arbete har påbörjats för att för-söka bilda en organisation för det ändamålet.

Följande myndigheter skulle kunna komma ifråga för att admini-strera ett register för utövare av alternativa behandlingsformer.

Skolverket

Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skol-väsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksam-heten och skolbarnsomsorgen. Skolverket sätter ramar och riktlinjer för hur utbildningen ska bedrivas genom kursplaner, betygskriterier och andra styrdokument, ansvarar för det nationella provsystemet och fördelar och utvärderar statsbidrag för att stimulera målupp-fyllelse och säkra kvaliteten ute i verksamheterna. Myndigheten stödjer förskolor och skolor i deras utveckling och utvärderar verk-samheterna och följer upp verkverk-samheternas förutsättningar, hur verksamheterna genomförs och resultaten utvecklas.

Skolinspektionen

Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskoleverksamhet, skol-barnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Det betyder att myndig-heten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten.

Skolinspektion prövar också ansökningar om godkännande och rätt till bidrag respektive rätt till bidrag och statlig tillsyn för fri-stående skolor. Barn- och elevombudet, BEO, är en del av Skolinspek-tionen, men har samtidigt en självständig funktion. BEO arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever i skola och för-skola. Skolväsendets överklagandenämnd, ÖKN, är en egen myn-dighet som är knuten till Skolinspektionen. Nämnden kan ompröva

Överväganden och förslag SOU 2010:65

beslut som tagits av en skolhuvudman, om det bedöms vara särskilt viktigt för en enskild elev.

Myndigheten för yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan (Yh-myndigheten) ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige, analyserar arbetsmark-nadens behov av arbetskraft, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till utbildningsanordnarna.

Myndigheten kontrollerar och granskar även utbildningarnas kva-litet och resultat. Yh-myndigheten administrerar också två utbild-ningsformer som ligger utanför yrkeshögskolan, nämligen komplet-terande utbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken. Myndigheten är också ansvarig för att samordna en nationell struktur för validering av utbildning och yrkeskompetens, och är nationell samlingspunkt för EQF (European Qualifications Framework) som ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB) är en förvaltningsmyndighet vars främsta uppgift är att förse kunder med statistik för beslutsfattan-de, debatt och forskning. Det görs på uppdrag av regeringen och olika myndigheter men också för det privata näringslivet och för forskare. Myndigheten ska också stödja och samordna det svenska systemet för officiell statistik och medverka i det internationella statistiska samarbetet.

Bolagsverket

Bolagsverket granskar, registrerar och informerar för ett enkelt före-tagande och ett rättssäkert näringsliv. Bolagsverket har två övergri-pande uppgifter, en myndighetsutövande funktion – att registrera företag och företagsinteckningar, ta emot årsredovisningar, pröva och besluta om vissa tillstånd och likvidationer och en service-funktion – att erbjuda information om företag, utbildningar och seminarier. Verket ger också ut Post- och Inrikes Tidningar, en

webb-SOU 2010:65 Överväganden och förslag

Statens folkhälsoinstitut

Myndighetens tre huvuduppgifter är att ansvara för sektorsöver-gripande uppföljning och utvärdering av insatser inom folkhälso-området, vara nationellt kunskapscentrum för effektiva metoder och strategier på området samt ansvara för övergripande tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. Myndigheten ska också följa och medverka i det internationella folkhälsoarbetet.

Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är folkhälsopoli-tikens elva målområden. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokra-tiska rättigheter i samhället. Statens folkhälsoinstitut har ett över-gripande ansvar för uppföljning och utvärdering men det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med målområdena.

Konsumentverket

Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har ansvar för att de konsumentskyddande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs, att konsumenter har till-gång till information som ger dem möjlighet att göra aktiva val om ingen annan myndighet har den uppgiften och att stärka konsumen-ternas ställning på marknaden genom kontakter med privata aktörer och i det arbetet genomföra branschöverenskommelser och insatser på standardiseringsområdet. Myndigheten ska också följa och analy-sera konsumenternas ställning på marknaderna samt vid behov vidta eller föreslå åtgärder, med utbildning och information stödja kom-munernas konsumentverksamhet i frågor som rör konsumentskydd och konsumentlagstiftning och vara kontaktmyndighet för svenska myndigheters samarbete med myndigheter inom EES och EU inom sitt område. Konsumentverkets generaldirektör är Konsument-ombudsman, KO, och driver i den rollen konsumenternas intressen gentemot företag i domstol.

Överväganden och förslag SOU 2010:65

Våra överväganden

Flera organisationer har framfört att de anser att det bör vara en uppgift för de godkända yrkesorganisationerna att föra register över de medlemmar som vill ingå i ett sådant register. Vårt förslag inne-bär ett nationellt register över yrkesutövare inom alternativa behand-lingsformer och vi ser därför en klar fördel med att det administreras på ett ställe. Det främsta skälet är att det gör det lättare för den som söker alternativa behandlingar att hitta information. Det finns en mångfald av terapiformer, men det finns också flera organisa-tioner inom samma terapiform. Vi föreslår under avsnitt 18.3 att det i samband med sökning i registret även ska finnas tillgång till information för den som vill ha kunskap om alternativa behand-lingsformer. För att registret ska bli ett verkligt hjälpmedel vid val av vård och behandling, anser vi att det bör administreras av en myndighet. På så sätt blir det också en enhetlighet i registret och det blir möjligt att garantera kontinuiteten.

Vårt uppdrag är att tydliggöra vad som är hälso- och sjukvård och vad som inte är det och vi anser därför inte att Socialstyrelsen utgör något alternativ som värdmyndighet för det föreslagna registret. Det bör inte finnas någon sådan koppling mellan hälso- och sjukvården och alternativa behandlingsformer utanför den, om risken för sam-manblandning ska minska. Vårt förslag innehåller i motsats till AKM-registerutredningens förslag inte någon koppling mellan registret och myndigheterna inom skolområdet och det finns därför inte skäl att välja någon sådan myndighet för den aktuella uppgiften.

Statens folkhälsoinstitut har en verksamhet som berör området och alternativ- och komplementärmedicin nämns också i den senaste folk-hälsopropositionen. Bolagsverket har ett stort uppdrag när det gäller registrering och SCB har också någon sådan uppgift, t.ex. äkten-skapsregistret. Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för kon-sumentfrågor och har bl.a. ansvar för att de konsumentskyddande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs och där in-går den verksamhet som registreringen ska omfatta. Verket har också ansvar för att konsumenter har tillgång till information som ger dem möjlighet att göra aktiva val om ingen annan myndighet har den uppgiften.

Vid valet av myndighet kan antingen registrets anknytning till myndighetens verksamheten och eventuell nytta för utförandet av myndighetens uppdrag eller vana vid liknande register och andra administrativa förutsättningar utgöra utgångspunkten. Vi anser att

SOU 2010:65 Överväganden och förslag

anknytningen till verksamheten och om registret kan användas i myn-dighetens arbete i första hand bör vara avgörande. Konsumentverket är i och för sig en myndighet som enbart sysslar med tillsyn och information och har idag inte någon liknande uppgift vilket talar emot att ge myndigheten ansvaret för det föreslagna registret. Myn-digheten har dock tillsynsansvaret för den reglering som gäller inom området för alternativ- och komplementärmedicin. Det föreslagna registret kan också ses som en del i uppgiften att ge konsumenter information som ger dem möjlighet att göra aktiva val. Vi anser där-för att Konsumentverket framstår som den mest lämpliga myndig-heten att ansvara för registret. Om myndigmyndig-heten saknar kompetens i något avseende för att utföra den uppgiften kan den tillföras. Vi föreslår därför att Konsumentverket ska få uppdraget att godkänna de organisationer som uppfyller kraven för att få delta i registret för yrkesutövare av alternativa behandlingsformer och administrera registret över de enskilda yrkesutövarna.