Vem jobbar inom socialtjänsten i dag?

Även inom andra områden finns krav på kompetens. När det gäller hem för vård eller boende anges i socialtjänstförordningen (2001:937) att det vid varje sådant hem ska finnas en person med lämplig utbildning som förestår verksamheten och att det också ska finnas sådan personal som i övrigt behövs för en ändamålsenlig verksamhet. I föreskrifter och allmänna råd om hem för vård eller boende⁶ anges att den som förestår verksamheten vid ett hem för vård eller boende ska ha en adekvat högskoleutbildning och erfaren-het av liknande verksamerfaren-het och vitsordad personlig lämpligerfaren-het. I de allmänna råden anges att sådan utbildning bör omfatta minst 120 poäng. I allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare anges att en utredare som handlägger ärenden som gäller unga lagöverträdare, förutom det kompetenskrav som anges när det gäller barn och unga, bör ha kunskaper i att bedöma risk- och skyddsfaktorer avseende normbrytande beteende.⁷ I all-männa råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld anges att all personal som arbetar med hand-läggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att praktiskt tillämpa dessa kun-skaper. Den personal som arbetar med handläggning och uppfölj-ning av ärenden som avser våldsutsatta kvinnor bör dessutom ha socionomexamen.⁸

22.3 Vem jobbar inom socialtjänsten i dag?

De kartläggningar som finns över personal som handlägger ärenden inom socialtjänsten avser handläggning av ärenden gällande barn och unga. Vi har inte kunnat finna några större undersökningar av-seende kompetens hos handläggare för övriga områden inom social-tjänsten. De undersökningar som finns avser främst uppföljning och förslag avseende den personal som arbetar med vård, behand-ling och omsorg.⁹ Det har inte funnits utrymme att inom ramen för utredningen genomföra någon särskild undersökning av kompetens hos handläggarna inom soci

6 SOSFS 2003:20

7 SOSFS 2008:30

8 SOSFS 2009:22

9 Se bl.a. Rapport från nio myndigheter 2004 ”Investera nu! Handlingsplan för

kompetens-SOU 2010:65 Kompetens inom socialtjänsten i dag

22.3.1 Socialstyrelsens kartläggningar

Socialstyrelsen genomförde hösten 2006 en kartläggning av kompetensen hos personer som arbetar med att utreda eller följa upp ärenden som rör barn och unga enligt SoL eller LVU.¹⁰ Kart-läggningen visade att majoriteten (84 procent) i undersöknings-gruppen hade socionomexamen. Övriga hade i allmänhet en hög-skoleutbildning som var tre år eller längre, och som vanligtvis inne-höll psykologi, sociologi och pedagogik. Mindre än hälften hade genomgått vidareutbildning efter högskoleexamen, men skillnaderna var stora mellan olika befattningar. De personalkategorier som in-gick var socialsekreterare, familjehemssekreterare, arbetsledare, metodhandledare, utvecklingsledare m.m. Socialsekreterarna utgjorde den största gruppen i kartläggningen (77 procent). I kartläggningen ställdes också frågor om yrkeserfarenhet, om antal yrkesverksamma år inom socialt arbete och om erfarenhet av myndighetsutövning avseende barn och unga. Resultaten visade att nästan 40 procent saknade tidigare yrkeserfarenhet inom socialt arbete när de började arbeta med myndighetsutövning gällande barn och unga. Nästan hälften av socialsekreterarna hade arbetat tre år eller mindre med sådan myndighetsutövning. Riktigt lång erfarenhet, mer än tio år, hade bara en femtedel av socialsekreterarna. Arbetsledarna var de med längst erfarenhet, cirka 70 procent hade arbetat mer än tio år med myndighetsutövning inom barn- och ungdomsvården. Rörlig-heten var förhållandevis stor, två tredjedelar av socialsekreterarna hade arbetat kortare tid än tre år i sin nuvarande arbetsgrupp. Vid en uppföljning 2008 uppgav ca hälften av 100 tillfrågade arbets-grupper att rörligheten var lika stor eller större.¹¹

Socialstyrelsen beskriver i en lägesrapport om kompetensför-sörjning inom kommunernas vård och omsorg om äldre, bl.a.

rekryteringsläget för biståndsbedömare för äldre och funktions-hindrade i ett urval av 50 kommuner i Sverige.¹² Flera kommuner har i intervjuerna uppgett att det finns kompetent arbetskraft men att det finns få tjänster och att omsättningen av arbetskraft därmed är relativt låg. Det har också kommenterats att det finns ett stort antal sökande som har en adekvat utbildning men som däremot saknar arbetslivserfarenhet. Nyutexaminerade biståndshandläggare

10 Ung novis eller gammal och vis? – en kartläggning av kompetens hos personal som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, Socialstyrelsen; 2007

11 Individ- och familjeomsorg, lägesrapport 2008; Socialstyrelsen 2009

12 Kompetensförsörjning inom kommunernas vård och omsorg om äldre, Lägesrapport 2006.

Socialstyrelsen; 2007

Kompetens inom socialtjänsten i dag SOU 2010:65

uppges främst komma från socionomutbildningar eller det sociala omsorgsprogrammet. Även nyutexaminerade sjuksköterskor uppges kunna utgöra en rekryteringsbas för biståndshandläggare. Små kom-muner har angett viss svårighet att rekrytera kompetent personal vid nyrekryteringar. Av rapporten framgår inte vilken utbildning som ansågs adekvat med hänsyn till arbetsuppgifterna som bistånds-bedömare.

22.3.2 Socialstyrelsens rapport ”Kompetens i de sociala professionerna”

Socialstyrelsen gav 2004 ut en rapport för att belysa frågor om kompetens och utveckling av kompetens i socialt arbete.¹³ Syftet med rapporten var att ställa samman mätinstrument, utarbeta och pröva en metod för att kunna beskriva kompetens hos social-arbetare inom de tre sektorerna. Rapporten består av en kunskaps-återgivning och en begränsad enkätstudie riktad till 269 social-arbetare fördelat inom offentlig, privat och ideell sektor. Social-styrelsen konstaterar i rapporten att det i dagsläget inte finns någon preciserad bild av utbildningsnivåer och yrkeserfarenhet hos de socialt yrkesverksamma inom någon av sektorerna. Statistiken är obefintlig eller bristfällig. Också i forskningen finns kunskapsluckor.

Endast ett begränsat antal studier behandlar systematisk uppföljning av kompetens och då handlar det om förhållandena inom den offentliga sektorns individ- och familjeomsorg.

Vad gäller yrkesverksamhet under lång tid inom offentlig sektor visade studien att yrkeserfarenhet på mellan 11–20 år fanns hos drygt 40 procent av de svarande. Sammantaget hade alltså ganska precis två tredjedelar inom offentlig sektor arbetat inom de sociala pro-fessionerna från 11 år till mer än 20 år.

22.3.3 Statistikuppgifter

Vi har från SKL tagit del av uppgifter om antalet anställda i kom-munerna och deras utbildning 2008. De grupper vars arbetsupp-gifter innebär myndighetsutövning är socialsekreterare, bistånds-bedömare, familjerådgivare och integrationshandläggare. Inom kommunerna arbetar sammanlagt ca 18 000 personer som sådana,

SOU 2010:65 Kompetens inom socialtjänsten i dag

15 560 kvinnor och 2 440 män. Inom dessa grupper har 95 % efter-gymnasial utbildning och 71 % har socionom- eller social omsorgs-examen. De personer som i dag är över 50 år har generellt något lägre utbildningsnivå än yngre. Allmänt kan dock sägas att utbild-ningsnivåerna är förhållandevis jämnt fördelade på ålder.

Tabell 22.1 Antal anställda inom socialtjänsten med arbetsuppgifter som innebär myndighetsutövning

totalt kvinnor män

Samtliga 18 009 15 564 2 445 därav

Eftergymnasial

utbildning 17 162 14 927 2 235 därav

Socionomexamen 10 665 9 363 1 273 Social

omsorgsexamen 2 191 2 073 118 Källa: SKL

23 Behovet av behörighetsreglering