Vilka krav ska ställas på organisationer som vill delta i registret?

AKM-registerutredningen föreslog att kraven på organisationerna skulle anges i lag. I förslaget angavs att ideella föreningar som fått ett organisationsnummer hos Skatteverket och därmed bedömts vara en fullgod juridisk person skulle få delta i registret. Därutöver skulle krävas att föreningen var väletablerad, dvs. funnits under viss tid och ha ett viss antal medlemmar (som riktmärke angavs två år och 30 medlemmar), att den antagit stadgar som kunde anses godtag-bara och ställde krav på utbildning, yrkeskunnande och yrkesutöv-ningen samt gav möjlighet att anmäla klagomål mot medlemmar i organisationen, vilket ytterst kunde leda till uteslutning. Vidare skulle det ställas krav på att medlemmarna hade en försäkring. De krav AKM-registerutredningen föreslog överensstämmer till stor del med dem som gäller i Danmark och Norge.

SOU 2010:65 Överväganden och förslag

Under remissbehandlingen framfördes invändningar mot att för-eningarna skulle erbjuda möjlighet för patienter/konsumenter att anmäla klagomål mot medlemmar i organisationen. Det skulle kunna ge en felaktig signal om en oväldig prövning som inte kan garanteras och innebär också en skillnad mellan de utövare som är medlemmar i en organisation och de som enligt förslaget skulle ingå i registret utan att vara medlem i någon organisation.

Genom organisationernas deltagande i registret kommer utövar-na att omfattas av organisationens interutövar-na utbildningskrav, regelverk och kontroll, något som ökar patientsäkerheten för dem som söker kontakt med en registrerad alternativ behandlare. De organisa-tioner som önskar delta i registret bör därför uppfylla vissa krav. Vi har haft kontakt med flera av de organisationer som kan bli aktuella för att delta i registret och de ställer alla krav på sina medlemmar.

De krav som gäller i Danmark och Norge motsvarar i stort sett de som de svenska organisationerna ställer upp. Vi anser att följande krav bör vara uppfyllda för att en organisation ska godkännas för deltagande i registret.

Ideell förening med organisationsnummer

Endast organisationer som har antagit stadgar som är bindande för medlemmarna ska kunna delta i registerordningen. Det är således fråga om föreningar och i princip enbart ideella sådana. En ideell förening blir en juridisk person i och med bildandet, då medlem-marna fattat beslut om att bilda en förening, antagit stadgar och valt en styrelse. En ideell förening kan få ett organisationsnummer hos Skatteverket och ska då inge stadgar för föreningen, där det alltid bl.a. bör framgå

• firma, dvs. föreningens namn,

• säte, dvs. ort där styrelsens finns,

• ändamål,

• regler för hur verksamheten ska bedrivas,

• regler för medlemskap och uteslutning,

• uppgift om beslutande organ (ordinarie och extra förenings-stämma) och regler för detta,

• bestämmelser om styrelse (sammansättning, hur de väljs, besluts-fattande m.m.) samt

• regler för rösträtt.

Överväganden och förslag SOU 2010:65

Vi föreslår att en yrkesorganisation som ansöker om deltagande i registret ska visa upp ett organisationsnummer för att få bli registre-rad. Den myndighet som handhar registret bör i föreskrifter ange vilka övriga handlingar som ska bifogas ansökan. En organisation som utgör en sammanslutning av flera organisationer – en paraplyorga-nisation – bör också ha möjlighet att ansöka om att få delta i registret för sammanslutningen, om detta är avsikten med organisationen.

Huvudändamål att organisera yrkesutövare av alternativa behandlingsformer

Utgångspunkten bör vara att de organisationer som deltar i registret har som huvudändamål att organisera yrkesutövare av alternativa behandlingsformer, dvs. de som yrkesmässigt undersöker någon annans hälsotillstånd eller behandlar någon annan för sjukdom eller därmed jämförligt tillstånd genom att vidta eller föreskriva åtgärder i förebyggande, botande eller lindrande syfte. Om en organisation inte bedöms ha detta huvudändamål, kan den inte godkännas att delta i registret. I det fall en paraplyorganisation har ansökt om registre-ring, ska de organisationer som ingår uppfylla ändamålet.

Viss storlek

För att kunna uppfylla de krav på villkor för medlemskap som vi anser bör vara en förutsättning för deltagande i registret måste en förening ha ett visst antal medlemmar. I Norge och Danmark finns ett krav på att en organisation bör ha minst 30 medlemmar för att godkännas. Vi föreslår att en organisation bör ha en viss storlek för att godkännas, men kravet på antal medlemmar måste bedömas i varje särskilt fall. Det kan inom vissa behandlingsformer finnas ett begränsat antal utövare och en bedömning får då göras med utgångs-punkt bl.a. från andelen organiserade och förväntad tillströmning.

En lämplig utgångspunkt kan dock vara ett minsta medlemsantal om 30.

SOU 2010:65 Överväganden och förslag

Stadgarnas innehåll

Avsikten med att ge organisationerna en roll i registerordningen är att de ska garantera medlemmarnas kompetens och yrkesmässighet.

En förutsättning för detta är att de organisationer som godkänns för deltagande i registerordningen har antagit stadgar som svarar upp mot detta. Det gäller bl.a. vissa krav på utbildning, yrkeskunnande och yrkesutövningen. Vidare ska det framgå av stadgarna att det finns möjlighet att anmäla klagomål mot medlemmar i organisationen, vilket ytterst kan leda till uteslutning. Den närmare utformningen av krav på t.ex. utbildning eller yrkesutövningen måste inte nöd-vändigtvis framgå av stadgarna. Det är tillräckligt att det av stadgarna framgår att det ställs sådana krav och att utbildningen är avgörande för rätt till medlemskap respektive att kraven på yrkesutövningen är bindande för medlemmen i hans eller hennes yrkesutövande. Det närmare innehållet kan sedan framgå av ett annat dokument som stadgarna hänvisar till.

Någon närmare bedömning av reglernas materiella innehåll ska inte göras, men de måste vara konkret tillämpbara och det ska fram-gå vilka villkor som gäller för medlemskapet. En organisation måste ha fastställt krav på utbildning och övrigt yrkeskunnande hos dem som önskar bli medlemmar i organisationen för att bli godkänd och att dessa krav måste vara uppfyllda för rätt till medlemskap. Det bör också framgå var dessa närmare krav kan återfinnas och vem som fastställer kraven.

Utbildning

De organisationer vi haft kontakt med under utredningen ställer alla krav på viss utbildning för medlemskap. Det gäller både viss medi-cinsk grundutbildning och utbildning inom den terapi eller behand-lingsform som är föreningens inriktning.

I Danmark anges i lagen att föreningarna ska ställa basala ut-bildningskrav på de medlemmar som ges tillåtelse att använda titeln registrerad alternativ behandlare (RAB). I Sundhedsstyrelsens före-skrifter anges att utbildningskraven gäller både teori och praktik. De grundläggande utbildningskraven förutsätts vara en hälso- och sjuk-vårdsinriktad utbildning, som består av sammanlagt minst 660 under-visningslektioner (minimum 45 minuter) eller timmar. Vidare förut-sätts utbildningen omfatta minst 250 undervisningslektioner eller

Överväganden och förslag SOU 2010:65

timmar i den primära behandlingsformen. Undervisningen bör i övrigt innehålla grundläggande utbildning om hälso- och sjukvårdslagstift-ningen, psykologi, klinikvägledning/klinikbehandling samt presen-tation av andra alternativa behandlingsformer. I Norge ska för-eningarna ställa krav på utbildning, men det finns inga föreskrifter om innehållet i dessa krav.

AKM-registerutredningen föreslog ett krav på medicinsk bas-utbildning motsvarande minst 20 veckors heltidsstudier. Som skäl anfördes att 20 veckors utbildning kan ge de basala kunskaper som behövs för att garantera patientsäkerheten i alternativmedicinsk verk-samhet. Inom den ramen bör den enskilde utövaren ha möjlighet att få tillräcklig kompetens att göra en allmän bedömning av patientens hälsotillstånd för att kunna hänvisa vidare till hälso- och sjukvården, när det är motiverat. Utgångspunkten borde vara de basutbildningar i medicin som anordnas för blivande AKM-utövare av olika utbild-ningsanordnare i landet. Formellt borde föreskrivas vilka ämnen ut-bildningen borde innehålla och målet för den. Utredningen föreslog också ett krav på att utbildningen skulle stå under statlig tillsyn.

Avsikten med att införa ett register över utövare av alternativa behandlingsformer är att tydliggöra för allmänheten vad som räknas till hälso- och sjukvård och vad som inte räknas dit. Det kan också underlätta för människor att välja vilken form av vård eller behand-ling de vill ha. Ett register kan öka patienternas säkerhet och trygg-het genom de krav som gäller för registrering. Vi anser därför att de som ingår i registret bör ha grundläggande allmänmedicinska kun-skaper. Alternativ- och komplementärmedicin omfattar många olika verksamheter som alla handlar om yrkesmässigt utförda hälso- och sjukvårdande åtgärder i form av undersökningar och behandlingar av patienter i syfte att förebygga, bota eller lindra. Yrkesutövarna har därför behov av grundläggande kunskaper om människokroppen och dess olika organ, om sjukdomslära och regelverket inom hälso- och sjukvården. Sådan kunskap är viktig för själva utförandet av be-handlingen, men framförallt för att en utövare ska veta om han eller hon ska ta sig an en viss patient eller inte. Det finns tillfällen när en alternativ behandlare ska hänvisa patienten till hälso- och sjukvården.

Behovet av sådan kunskap skiftar mellan olika behandlingsformer, men alla utövare bör uppfylla en miniminivå. Det finns idag flera olika sådana utbildningar, både helt privata och sådan eftergymnasial yrkesutbildning utanför högskolan som ligger under Myndigheten för yrkeshögskolans ansvar. Vissa högskolor erbjuder också

basmedi-SOU 2010:65 Överväganden och förslag

De organisationer som vill delta i registret ska således ställa krav på viss medicinsk utbildning som en förutsättning för medlemskap.

Den omfattning och det innehåll som ska utgöra ett minsta krav för att en organisation ska få delta i registret bör överlämnas till den ansvariga myndigheten att meddela närmare föreskrifter om.

Krav på yrkesutövningen

För att bli godkänd måste en organisation ha fastställt krav som rör yrkesutövningen och som en medlem är skyldig att följa i sin verk-samhet. Sådana krav kan t.ex. finnas i ett regelverk om utövning och etik för organisationens medlemmar. Kraven på yrkesutövningen ska gälla hur en undersökning och behandling bör utföras och hur en medlem bör bemöta en patient. De bör också ange hur man bör förhålla sig till hälso- och sjukvården och andra utövare inom alter-nativ- och komplementärmedicin samt regler för marknadsföringen av verksamheten.

Det är den enskilda organisationen som bestämmer den närmare utformningen av kraven på yrkesutövningen för sina medlemmar.

Vi vill dock framhålla ett antal punkter som vi anser bör finnas med i ett yrkesetiskt regelverk för utövare inom alternativ- och komple-mentärmedicin och som återfinns i de andra nordiska ländernas regel-verk.

• Skyldighet att bedriva verksamheten på ett betryggande sätt. I detta ligger bl.a. att följa den yrkesstandard som gäller inom en viss terapi eller inom ett visst branschområde. Det innebär också en skyldighet att följa gällande lagstiftning på området. I övrigt får en patient inte behandlas som i första hand bedöms vara i behov av vård inom hälso- och sjukvården. I så fall ska patienten hänvisas att vända sig dit. En medlem får inte heller uppmana en patient att upphöra med en medicinering som föreskrivits av en läkare.

• Skyldighet att ge nödvändig information till patienten. Den per-son som uppsöker en utövare av alternativa behandlingsformer, ska bl.a. ges information om den aktuella behandlingsmetoden och de eventuella risker som är förenade med denna. Det inne-bär också en skyldighet att informera om i vilken grad behand-lingen kan anses effektiv, eventuella biverkningar som finns, hur

Överväganden och förslag SOU 2010:65

länge patienten kan antas behöva genomgå behandlingen och vad behandlingen kan beräknas kosta totalt sett.

• Skyldighet att i övrigt bemöta patienten på ett korrekt sätt. I detta ligger att patienten alltid ska bemötas med respekt och att den enskildes integritet ska respekteras.

• Skyldighet att behandla uppgifter som rör personliga förhållan-den på ett betryggande sätt. Denna skyldighet innebär bl.a. att uppgifter som rör patientens personliga förhållanden inte lämnas ut till tredje man, att dokumentation om patientens hälsotillstånd förvaras på ett betryggande sätt och att bestämmelserna i per-sonuppgiftslagen följs.

Organisationen ska vidare ha fastställt krav på att dess medlemmar har en försäkring som bl.a. ersätter uppkomna behandlingsskador.

Möjlighet att utesluta medlem

Av stadgarna ska också framgå att organisationen har fastställt en möjlighet att utesluta en medlem under närmare angivna villkor.

Uteslutning bör bl.a. kunna ske av en medlem som brutit mot den standard som gäller för behandling inom en viss terapi, organisatio-nens etiska riktlinjer, förbuden att använda vissa behandlingsmeto-der eller att behandla vissa sjukdomar eller barn unbehandlingsmeto-der 8 år, eller av en medlem som begått allvarliga brott, särskilt när gäller det brott mot liv och hälsa samt sexualbrott (3 och 6 kap. brottsbalken).

Regler för paraplyorganisationer

Om en paraplyorganisation ansöker om deltagande i registret, ska denna, som nämnts ovan, i tillämpliga delar uppfylla de krav som ställs på visst stadgeinnehåll.

Möjlighet att klaga på medlem

De organisationer vi har träffat har alla en ordning för att behandla klagomål mot medlemmarna. Ett sådant institut innebär en möjlig-het för patienter/konsumenter att, utöver de klagomöjligmöjlig-heter som allmänt gäller för sådana köp av tjänster, även vända sig till föreningen

SOU 2010:65 Överväganden och förslag

när de är missnöjda med den vård eller behandling de fått av en av dess medlemmar. Hanteringen av sådana klagomål sker dock enbart inom ramen för organisationen och den är inte på något sätt sanktio-nerad av det allmänna. Vi ser det som positivt med en sådan klago-möjlighet, men med hänsyn till att den enbart sker inom föreningens ram bör det inte ställas upp ett krav som kan ge intryck av att den innebär något mer än vad den gör eller att det finns någon garanti för att den sker på ett opartiskt sätt.

18.2.6 Vem ska få registrera sig i ett register över utövare