Ianspråktagande av säkerheter

Förslag: Riksgäldskontoret ska efter samråd med Kammarkol-legiet besluta om ianspråktagande av en annan säkerhet än ansvars-försäkring om 1. en radiologisk olycka inträffat och 2. medel från ansvarsförsäkring inte kan väntas täcka ersättningsansvaret. Säker-heten får tas i anspråk endast i den omfattning som behövs till täckande av ersättning för skador.

Ianspråktagna medel förvaltas av Riksgäldskontoret, som fortlöpande ska utvärdera om medel ska betalas tillbaka och i så fall besluta därom. Utställaren ska också kunna ansöka om åter-betalning. Riksgäldskontoret ska besluta om återbetalning om medlen inte längre bedöms behövas till täckande av ersättning upp till det belopp som gäller enligt LRO.

Om de ianspråktagna medlen behöver användas för ersättning till skadelidande, så ska medlen betalas ut till den som ombesörjer skaderegleringen.

5.5.1 Bakgrund

I nuläget kan inte anläggningshavarens skyldighet att ordna med säkerhet helt uppfyllas genom ansvarsförsäkring, utan det krävs en kompletterande säkerhet. Såsom ovan framhållits är det emellertid inte betryggande med en säkerhet från vilken utbetalningar ska kun-na ske under trettio år efter en olycka. Det är därför nödvändigt att

5.5.2 Ianspråktagandet ska kunna ske genast efter en olycka men bara i behövlig omfattning

En möjlighet är att myndigheten så snart en olycka inträffat tar hela säkerheten i anspråk, förvaltar medlen och trettio år efter olyckan betalar igen eventuella outnyttjade medel. Det framstår emellertid som orimligt att en mindre incident som uppenbart endast orsakar skador för ett mindre belopp, skulle föranleda att hela det belopp säkerheten täcker förvaltas av myndigheten i 30 år. Det alternativet att hela beloppet alltid ska begäras in kan således lämnas därhän.

Det kan vara intressant att jämföra med vad som gäller enligt lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter. Riksgälds-kontoret ska meddela regeringen om myndigheten bedömer att ställda säkerheter bör tas i anspråk. Regeringen prövar frågan. En säkerhet som har ställts enligt den lagen får tas i anspråk och tillföras kärnavfallsfonden, om dels det kan förväntas att fonderade medel inte kommer att räcka för att säkerställa finansieringen av de kost-nader som tillståndshavaren ska finansiera, dels tillståndshavaren inte betalar beslutade kärnavfallsavgifter eller vidtar de åtgärder som i övrigt behövs för att säkerställa finansieringen. Säkerheter får dock tas i anspråk och tillföras fonden endast i den omfattning som behövs för att tillståndshavarens andel av kärnavfallsfonden kan förväntas räcka för att säkerställa finansieringen. (Se 17, 18 och 20 §§ lagen om finansiering av kärntekniska restprodukter och 30 § förordningen (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter.)

Med en motsvarande reglering för säkerheter enligt LRO går det inte att göra ianspråktagandet beroende av försummelse hos anlägg-ningshavaren, utan motsvarigheten bör helt enkelt vara att det inträf-fat en radiologisk olycka. Förutsättningen för att ta medel i anspråk ska därutöver vara att det kan förväntas att ansvarsförsäkringen inte kommer att räcka för att täcka ersättningsansvaret efter olyckan.

Säkerheter får tas i anspråk endast i den omfattning som kan för-väntas behövas för att täcka ersättningsansvaret.

En fråga är om medel ska kunna begäras in genast efter olyckan även om det kan väntas dröja länge innan pengarna behövs för skade-regleringen. Det tydligaste exemplet är om säkerheten enbart täcker sena personskador – myndigheten kommer då att förvalta medlen i tio år innan skaderegleringen med dessa medel ens kan börja. Detta

andet är just risken för att betalningsförmågan hos den som ställt säkerheten försämras över tid.

5.5.3 Förvaltning och återbetalning av medel från den alternativa säkerheten

Medlen från säkerheterna bör ianspråktas och förvaltas av Riksgälds-kontoret. I vilken utsträckning medel från säkerheten bedöms behövas för skaderegleringen kommer att variera över tid. Det är möjligt att det går att göra en säkrare bedömning av skadeutfallet när en längre tid gått efter en olycka. Men framför allt kan behovet av den kompletterande säkerheten minska i takt med att försäkrings-ersättning betalas ut. Åtminstone som det ser ut i nuläget kommer hela det belopp som LRO kräver att täckas av ansvarsförsäkring, och en annan säkerhet behövas enbart för sena personskador. Detta inne-bär att Riksgäldskontoret aldrig ska förvalta mer än mellanskillnaden mellan det som LRO kräver och den försäkringsersättning som beta-lats ut.

Beslut om återbetalning till utställaren kan alltså aktualiseras. Vid en olycka med omfattande skador är det troligt att hela det belopp som ska täckas av säkerhet kommer att betalas från ansvarsförsäk-ring inom tio år och därmed hela beloppet från den kompletterande säkerheten att återbetalas till utställaren när samma tid har förflutit.

Återbetalning bör beslutas av Riksgäldskontoret på eget initiativ när det finns skäl till det. Utställaren bör också kunna ansöka om återbetalning.

Riksgäldskontoret behöver ha ett tillräckligt underlag för sitt beslut om ianspråktagande av säkerheten. Det kan inhämtas från Kammar-kollegiet, som har skaffat sig en bild av förväntade skadeanspråk inför att föreskrifter i frågan om proportionering ska meddelas (se kapi-tel 7). Den som ställt säkerheten bör få tillfälle att yttra sig före Riksgäldskontorets beslut.

Även vid bedömning av förutsättningarna för återbetalning kan Riksgäldskontoret få underlag från Kammarkollegiet.

5.5.4 Användning av ianspråktagna medel för betalning av skadestånd

Skaderegleringen från andra säkerheter än försäkring föreslås nor-malt genomföras av ett skaderegleringsföretag som anläggnings-havaren anlitat. Om det visar sig att medel från säkerheten behöver användas till betalning av ersättning enligt LRO, så ska Riksgälds-kontoret betala ut medlen till skaderegleringsföretaget. Det kan ske i omgångar eller med hela det återstående beloppet på en gång. Sådan utbetalning bör ske på ansökan av anläggningshavaren eller den som ställt säkerhet.

5.5.5 Riksgäldskontorets beslut ska kunna överklagas

Möjligheten att kalla på säkerheterna direkt efter en olycka kan regleras i anläggningshavarens avtal med utställaren. Denna avtals-reglering kan Riksgäldskontoret kontrollera vid sin bedömning av om säkerheterna ska godtas. Men i vilken utsträckning medel från säkerheterna ska tas i anspråk i förväg, och när utbetalning ska ske kommer att bero på myndighetens bedömningar och beslut i dessa frågor. Det är alltså fråga om myndighetsutövning och det behöver finnas en möjlighet till överklagande av besluten. Överklagande bör ske till förvaltningsdomstol.

5.6 Statlig garanti