Som Birger Sjöberg (885–929) diktade är det ”ej så lätt, att liv av prickar väva”.36 Förutom att bringa reda i det ofta fragmentariska källmaterialet, måste man i biografiskapandet också hitta en länk mellan subjektet och dennes omgivning, en förmedlande länk som kan illustrera förhållandet mellan aktören och de strukturella betingelserna och därigenom öka förstå-elsen för aktörens agerande och samhällets konstitution. Sif Bokholm talar, med influens från idéhistorikern Kjell Jonsson, om tre förmedlingslänkar, den sociologiska, den psykologiska samt det så kallade tankekollektivet.37
I min strävan att hitta en sådan förmedlande länk, en tråd som kan väva samman de fragmentariska prickarna ur Moses Pergaments liv med den kontextuella ramen till en sammanhållen väv, har jag sökt mig till begrep-pet identifikation och problematiken kring hur kulturella identifikationer kan konstrueras, kommuniceras, utmanas och förändras. Enligt Bokholms och Jonssons kategorisering utgår jag således främst från det sociologiska perspektivet, och i någon mån även det psykologiska.
Identitet och identifikation
Identitet har blivit något av ett standardbegrepp inom samhälls- och his-torievetenskaperna, inte minst då forskningsobjektet rör frågor om det ”nationella”.38 Begreppet kan allmänt förstås som ett dynamiskt och proces-suellt förhållningssätt till den egna personligheten. Identiteten kan ändra skepnad i tid och rum och vara baserad på kön, yrke, religiositet, härkomst, sociala relationer, nationalitet med mera. Ordet identitet är hämtat från latinets ”idem”, vilket betyder densamme39 och antyder en känsla av igen-kännande och samhörighet. Identiteten kan vara individuell eller kollektiv
36. Ur Birger Sjöbergs ”Föreskrift” i Syntaxupproret. Diktsamlingen återfinns i sin helhet på http://runeberg.org/syntaxup/fore.html, 9/5 2007. Johan Svedjedal gjorde mig uppmärk-sam på strofen i artikeln ”Det ljusnar för biografin”, DN 4/ 2003.
37. Bokholm använder sig själv av den polske sociologen Ludwik Flecks begrepp tankekollek-tiv, utifrån vilket huvudpersonen, Agda Montelius, ses som ett språkrör för en grupp vars tankemönster hon både påverkar och påverkas av; Bokholm 200, s. 7. Jämför också idé-historikern Stephen Fruitmans avhandling Creating a New Heart. Marcus Ehrenpreis on
Jewry and Judaism, Umeå 200, s. 65–68. Bokholm och Fruitman har hämtat sina
inspira-tioner från Jonsson i Ambjörnsson et al. (red.) 997, s. 95–0.
38. En titelsökning i Libris med kombination ”nationell identitet” ger ett 30-tal träffar och ”na-tional identity” cirka 600 träffar, 23/4 2007.
39. Jackie Jakubowski, ”Inledning”, i Jackie Jakubowski (red.), Judisk identitet, Stockholm 993, s. 7.
men förutsätter relationer till andra individer. Individen speglar sig själv genom interaktion med omgivningen.
Identitet är ett problematiskt begrepp som ur analytisk synvinkel i förstone vetter mot psykologin. Det är svårdefinierat och komplicerat att nå empiriskt. För att undvika de metodproblem och teoretiska svårighe-ter som följer med identitetsperspektivet har jag istället valt att använda identifikationsbegreppet. Att ”identitet” dessutom i många sammanhang använts utan en klar definition påkallar ett tydliggörande av distinktionen mellan begreppen. I relation till identifikation skall identitet förstås som starkare kopplat till individens inre, psykologiska och för omvärlden ofta dolda självuppfattning, det personen i fråga ser som sitt ”sanna jag”. Trots identitetens processuella karaktär menar jag att identitetsbegreppet också bygger på en starkare kontinuitet än identifikationsbegreppet.40 Detta har av sociologen Margaret Somers förklarats som en form av narrativ struktur – en konstruerad berättelse om det egna jaget.41
Utifrån dimensionerna kontinuitet-diskontinuitet förstår jag alltså identitet som mer trögrörligt än identifikation, en uppfattning jag delar med slavisten Barbara Törnquist-Plewa. Hon menar, med referens till den polska sociologen Antonina Kłoskowska, att när det handlar om individers relationer till nationella aspekter lämpar sig termen identifikation bättre än identitet, då det förra begreppet markerar just möjligheten till förändring. Ett ytterligare förtydligande av betydelse för mig, som Törnquist-Plewa också berör, är att förstå identifikation som en del i en större helhet, det vill säga som del av identiteten. Identiteten ses som en holistisk företeelse konstituerad av olika identifikationer.42 Just det faktum att Pergament ut-tryckte flera olika kulturella identifikationer över tid och rum utgör en av de
40. Antonina Kłoskowska, ”National Conversion. A Case Study of Polish-German Neighbour-hood”, i Richard Grathoff & Antonina Kłoskowska (red.), The Neighbourhood of Cultures, Warszawa 994, s. 80f. Se även Barbara Törnquist-Plewa, ”Cultural and National Identi-fication in Borderlands – Reflections on Central Europe”, i Klas-Göran Karlsson, Bo Pe-tersson & Barbara Törnquist-Plewa (red.), Collective Identities in an Era of Transformations.
Analysing developments in East and Central Europe and the former Soviet Union, Lund 998,
s. 93.
4. Se Margaret Somers, ”The Narrative Constitution of Identity. A relational and network ap-proach”, Theory and Society 994:2, s. 605–649 samt Martin Alm, Americanitits: Amerika
som sjukdom eller läkemedel. Svenska berättelser om USA åren 1900–1939, Lund 2002, s. 32f. 42. Barbara Törnquist-Plewa 998, s. 93. Törnquist-Plewa är emellertid inte konsekvent i sin användning i relation till hennes apologi för begreppet identifikation. Redan inlednings-vis, sidan 73, talar hon nämligen om ”national […] identity of individuals”. John C. Swan-son menar också att de största problemen med begreppet identitet är att det bland annat kan uppfattas som statiskt. I sin artikel om den ungersk-tyska diasporaminoriteten använ-der dock även han identitet, men utifrån förbehållet att man skall förstå det som identifika-tion för att betona det processuella. Varför hans kritiska uppfattning om
identitetsbegrep-grundläggande utgångspunkterna i avhandlingen. Det är dessa variationer, i bemärkelsen vad, när och hur identifikationerna accentuerades, som är föremål för analys. Det är, för att låna ett påstående av Thomas Hylland Eriksen, en empirisk fråga under vilka omständigheter och när Pergaments olika kulturella identifikationerna blir viktiga.43
Till Törnquist-Plewas fokus på föränderlighet och mångfald i relation till begreppet identifikation vill jag lägga den kommunikativa aspekten. Identifikationerna är i min förståelse kopplade till en aktiv handling, där beståndsdelar ur identiteten manifesteras; de fungerar, med historikern Ralf Rönnquists ord, som ”ett aktivt medvetandegörande av identiteten”.44
Identifikationerna kan uttryckas genom handling, verbala och estetiska uttryck samt variera i tid och rum. Den kommunikativa aspekten innebär att identifikationerna är beroende av kontexten, det vill säga av något som delas av medlemmarna i exempelvis en kulturell gemenskap.45 För att de kulturella identifikationerna skall ha genomslag måste de uppfattas som sådana av omgivningen och dessutom ges legitimitet. Ur individens syn-vinkel förlorar identifikation sitt värde om den inte accepteras. Genom att identifikationerna kommuniceras är de också möjliga att iaktta empiriskt och göras till föremål för forskarens analys.
pet inte får genomslag i hans egen begreppsanvändning framgår inte. Se John C. Swanson, ”Minority Building in the German Diaspora. The Hungarian-Germans”, Austrian History
Yearbook 36, Houston 2005, s. 58. Anders Linde-Laursen ser å sin sida inget problem med
att använda identitetsbegreppet med betoning på det processuella när han diskuterar kol-lektiva nationella identiteter. Se Anders Linde-Laursen, ”’…derfra min verden går’ – om nationell identitet”, i Anders Linde-Laursen & Jan Olof Nilsson (red.), Nationella
identite-ter i Norden – ett fullbordat projekt?, Eskilstuna 99, s. –7.
43. Hylland Eriksen utgår från begreppet identitet, men hans resonemang är tillämpbart även på det sätt jag använder ordet identifikation. Thomas Hylland Eriksen, Etnicitet och
natio-nalism, Nora 2000, s. 43.
44. Rönnquist 990, s. 20. 45. Kłoskowska 994, s. 82.