cifika erfarenheter av fattigdom och utsatthet är det viktigt att förstå den könsre- laterade utsattheten i olika sammanhang (se tabell 2).
Ekonomisk utsatthet
Det faktum att fattiga i regel äger mycket lite mark innebär att sysselsättning och inkomster tenderar att vara mycket säsongsbetonade. Många fattiga hushåll sak- nar arbete under de ”knappa månaderna”. I Bangladesh till exempel, där män ofta kan hitta daglönearbete inom jordbrukssektorn eller andra sektorer, får kvinnor främst jobb som hembiträden – antingen för bara en bråkdel av männens lön eller betalning in natura (oftast i form av mat). Även i Peru är brist på arbetsmöjligheter ett stort problem för kvinnor, där avsaknaden av tillfredsställande barnomsorg är en viktig begränsande faktor:
”Som ensamstående mor måste jag arbeta för att försörja min dotter… Ibland finns det inte arbete eller så är lönen låg. Jag måste lämna min dotter hos min mor, och mina bröder bråkar med mig på grund av detta. Det är svårt att vara ensam eftersom ensamstående mödrar inte kan bruka några stora jordplättar. De kan bara valla boskap eller bruka små plättar, så maten tar slut snabbt.”
(Ensamstående mor, 25 år, Motoy, Peru)
Kvinnornas arbeten tenderar dessutom att vara mer osäkra och även i hushåll som är beroende av ekonomiska bidrag från vuxna barn är man medveten om att dött- rarnas bidrag ofta är mer osäkra:
”Arbetet [i en klädfabrik] är framtidslöst. Hon kan förlora det när som helst. Om vi kunde ge henne bättre utbildning skulle hon kunna få ett bättre jobb. Hon tjänar bara lite pengar.”
öka jämställdheten i sociala trygghetssystem
Könsspecifika uttryck Exempel från länder som ingick i fallstu-
dierna -Oproportionerligt hög andel kvinnor som arbetar i den informella sektorn.
-I vissa fall är det kvinnor som förlorar job- ben först vid ekonomiska kriser. I andra fall är det främst männen som blir arbetslösa eftersom kvinnor i högre grad ”accepterar” lägre löner eftersom kvinnans arbete en- dast ses som ”ett komplement” till mannens inkomst.
-Minskad inkomst för ett hushåll kan leda till att kvinnor och flickor äter mindre och blir undernärda samt att man måste avstå från sjukvård och utbildning åt barnen. -Negativa och skadliga strategier för att klara sig (särskilt p.g.a. bristande ägande och kontroll över produktiva tillgångar), t.ex. trafficking, sexuellt utnyttjande (sär- skilt kvinnor och flickor) och barnarbete (särskilt pojkar).
-Större hushållsansvar för flickor när mo- dern måste lönearbeta mer.
I Indien har mindre än hälften så många kvinnor som män arbete: kvinnor står för endast 19,3 procent av den totala arbets- kraften. De får dessutom mer sällan betalt i pengar och ibland ingen ersättning alls. När de får lön är den ojämlik.
Vad gäller fattiga hushåll i Mexiko uppgår löneinkomsterna för kvinnoledda hushåll till endast 57 procent av löneinkomsterna för mansledda hushåll.
Det finns stora könsrelaterade ojämlik- heter i tillgången till jordbruksstöd och insatsvaror i Etiopien. 28 procent av kvin- norna rapporterade att de fick besök av utvecklingsarbetare varje vecka medan en tredjedel uppgav att de aldrig fått besök. För männen var siffrorna 50 respektive 11 procent. Genom en analys av hur förmåner fördelas kom man fram till att det lades upp till tre gånger så mycket pengar på män som på kvinnor i vissa regioner.
Tabell 2: Ekonomiska typer av utsatthet som relaterar till kön
Källa: Amuzu m fl, 2010; Arif m fl, 2010; Holmes m fl, 2010a & 2010b; Jones & Tran, 2010; Jones m fl, 2010; Pereznieto & Campos, 2010; Vargas, 2010.
Miljöfaktorer är också en viktig orsak till ekonomisk utsatthet. Torka, översväm- ningar, föroreningar, avskogning, växtsjukdomar och skadedjur samt att boskap dör är vanliga problem. Ett antal familjer i Etiopien uppger till exempel att de en- dast äter en gång om dagen eller äter blad från vilda växter under knappa perioder. Kvinnor får oftast göra de största uppoffringarna när familjerna får ont om mat. Ohälsa utgör också en betydande risk. Att en familjemedlem blir sjuk eller dör anges ofta som en av de allvarligaste riskerna. Familjerna berättade ofta att de tvingades sälja hushållstillgångar (som mindre boskap) eller utföra extra lönearbe- te för att ha råd att betala sjukvårdsavgifter och relaterade resekostnader eftersom de saknade sjukvårdsförsäkring eller andra medel att finansiera sjukvården med. Även om både män och kvinnor betonar ohälsa som ett stort problem verkar kvin- norna bära en oproportionerligt stor del av bördan:
öka jämställdheten i sociala trygghetssystem
Könsspecifika uttryck Exempel från länder som ingick
i fallstudierna -Könsbaserat våld i skolan/samhället och
inom familjen.
-Diskriminering genom att kvinnor har större ansvar för omsorgsarbete. -Ojämlik fördelning av mat inom hushållet efter kön och ålder.
-Kvinnor saknar kontroll över hushållets inkomster och har liten kontroll över pro- duktiva tillgångar; deras beslutsmakt inom hushållet, samhället och på nationell nivå är begränsad.
-Kvinnor har sämre tillgång till utbildning och andra kapacitetshöjande verksamheter. -Sociala normer begränsar kvinnors rörlig- het och därmed deras tillgång till arbete och sociala nätverk.
-Könsbaserat våld i samband med politiska konflikter och krig. Kvinnor blir ensamstå- ende mödrar eller änkor p.g.a. att männen går ut i krig eller dör i strid.
Bland vissa grupper i Ghana uppfostras flickor av sina fastrar men i praktiken innebär detta ofta att de används som hembiträden.
I Mexiko har 67 av 100 kvinnor över 15 år fallit offer för någon form av våld. Våld förekommer oftare i tätorter och mot kvinnor med lägre utbildningsnivå. En WHO-studie visade att av de 22 länder världen över man undersökte hade Etiopien den högsta andelen fysiska övergrepp: 49 procent uppgav att de hade blivit utsatta för fysiska övergrepp av en manlig partner. I Peru dödades mellan januari 2004 och juli 2007 minst 403 kvinnor av sina partners eller ex-partners (i genomsnitt nio kvin- nor i månaden) och 44 procent av morden ägde rum i offrets hem. Enligt UNICEF:s beräkningar är 6 av 10 graviditeter hos flickor mellan 11 och 14 år ett resultat av incest eller våldtäkt. Enligt Sannings- och försoningskommissionen var 98 procent av offren för sexuellt våld under den interna konflikten på 1980-talet kvinnor.
Kvinnor i Vietnam ägnar oproportionerligt mycket tid åt hushållsarbete jämfört med männen (kvinnor: i genomsnitt 7,5 timmar om de bor på landsbygden och 6 tim- mar om de bor i städer, män: 30 resp. 90 minuter).
I många delar av Indien praktiseras purdah (könssegregering), vilket begränsar kvin- nors rörlighet, tillgång till hälso- och sjuk- vård och möjligheter att gå till marknaden. Strax under hälften av de gifta kvinnorna får gå ensamma till marknaden och 40 pro- cent får gå tillsammans med någon annan. 15 procent får inte gå alls.
Tabell 3: Sociala och politiska former av utsatthet som relaterar till kön
Källa: Amuzu m fl, 2010; Arif m fl, 2010; Holmes m fl, 2010a & 2010b; Jones & Tran, 2010; Jones m fl, 2010; Pereznieto & Campos, 2010; Vargas, 2010.
öka jämställdheten i sociala trygghetssystem
”Kvinnor blir sjukare… de ansvarar för hushållet och tar hand om många saker. Männen och barnen får äta först när maten är knapp. Kvinnor får inte äta alls om mannen är grym och inte delar med sig av maten.”
(Gift kvinna, Shibhta, Etiopien)
Utgifter i samband med livshändelser som begravningar och bröllop är en annan viktig orsak till utsatthet. För till exempel kokombafolket i Ghana medför begrav- ningar stora utgifter, liksom även traditionen att mödrar ger sina döttrar presenter då de föder sitt första barn. I Bangladesh och Indien är det, särskilt i hinduiska hushåll, en stor utmaning att få ihop pengar till hemgifter. Många fattiga hushåll måste börja spara redan då deras döttrar är små samt förlita sig på stöd från grannar och släktingar. Trots att regeringen i Bangladesh har tagit initiativ till att stoppa hemgifterna är seden djupt rotad i samhället och initiativen har därför inte varit särskilt framgångsrika, vilket ibland får katastrofala följder. En ensamstående mor berättar om sin situation:
”Jag fick lägga alla pengar jag hade på min dotters bröllop och nu är jag utfattig. Jag gav guld, tiotusen taka, kläder och en festmåltid åt alla gäster.”
(Ensamstående kvinna, Magura, Bangladesh)
Social utsatthet
Sociala risker är ofta lika viktiga som, eller än viktigare än, den ekonomiska ut- sattheten, särskilt för kvinnor. Inom hushållet är kvinnors tidsbrist, eller ”tidsfat- tigdom” ett stort problem. I till exempel Indonesien är hushållsarbete och barn- omsorg enligt traditionella könsnormer kvinnornas ansvar, trots att 85 procent av kvinnorna i Tapanuli Tengah uppgav att ekonomiska aktiviteter var deras huvud- sakliga, dagliga sysselsättning. Alltså bär de flesta kvinnor den dubbla bördan att behöva utföra både omsorgs- och produktivt arbete med endast ett minimum av stöd i hushållet från manliga partners.
Spänningar inom hushållen angående kontrollen av resurser, inklusive mark och livs- medel, och om beslut kring rörlighet och deltagande i aktiviteter utanför hemmet är en annan viktig form av social utsatthet. I många fall koncentreras beslutsmakten hos mannen, vilket illustreras av följande uttalande från en vietnamesisk kvinna:
”Det är männen som tar hand om de stora frågorna [t.ex. lån], så jag har inte mycket att säga till om… Han berättade ingenting om lånet. Han tror att kvinnor inte vet någonting… Jag vågade inte fråga honom.”
(Gift kvinna, 19 år, Coc Cot, Vietnam, 2009)
Ofta befästs dessutom mannens beslutsmakt genom fysiskt våld och familjens och/ eller samhällets godkännande av detta våld:
öka jämställdheten i sociala trygghetssystem
”Vi levde inte väl; vi bråkade hela tiden… En gång när han slog mig riktigt hårt åkte jag hem till mina föräldrar men min gudmor och gudfar kom och tvingade mig tillbaka…”
(Gift kvinna, 24 år, Motoy, Peru)
Även om spänningarna mellan gifta män och kvinnor kan vara tuffa är också risken att lämnas av en manlig partner mycket allvarlig eftersom ensamstående kvinnor är mycket utsatta både ekonomiskt och socialt. När en kvinna överges av en man, antingen det handlar om verklig fysisk frånvaro eller problem som alko- holism, leder det normalt till att kvinnan får fullt ansvar för barnen. Det illustrerar att kvinnan har mycket begränsad kontroll över sitt reproduktiva liv.
”Det är sorgligt att min dotter är ensamstående mor. Mannen har övergett sina barn, vilket är anledningen till att min dotter är sjuk och inte kan arbeta så bra… Män lurar och överger unga kvinnor. De tar dem inte på allvar…”
(Mor till ensamstående mor, 88 år, Liriopata, Peru)