Elisabeth Gerle:
Kyrkan och välfärden
Kyrkan har historiskt spelat en viktig social roll genom att upprätthålla fattig- vård, sjukvård och utbildning – i Sverige liksom i andra länder. Elisabeth Gerle visar i denna artikel hur den lutherska teologin påverkat vår syn på fattigdom och välgörenhet och hur den har bidragit till välfärdsstatens framväxt. Även idag spelar kyrkan en viktig roll genom det diakonala arbetet och genom att i samhällsdebatten ständigt påminna om alla människors rätt till grundläggande trygghet.
En central aspekt av de sociala trygghetssystemen är att de ytterst är den offentliga sektorns ansvar. De bygger på ett kontrakt mellan myndigheter och medborgare, där myndigheterna ger alla medborgare vissa rättigheter, och medborgarna bidrar med skatt. Historiskt sett har det emellertid varit kyrkan som har stått för grund- läggande fattighjälp, sjukvård och utbildning.
I många utvecklingsländer finns det mönstret kvar – en rad sjukhus och skolor som startats av missionärer drivs fortfarande med stöd från kyrkor och kyrkliga biståndsorganisationer. I Europa driver den romersk-katolska kyrkan många sjuk- hus och skolor i till exempel Italien och Frankrike. I Tyskland finns sedan hitler- tiden en rädsla för att staten ska ha för stort inflytande och välfärd utövas därför ofta av olika organisationer på samhällets uppdrag. Där ingår kyrkorna som en viktig aktör (Bäckström m fl, 2010).39
I Norden ser situationen lite annorlunda ut. De evangelisk-lutherska kyrkorna fick där en helt dominerande roll efter reformationen. Vissa grundläggande lutherska tankegångar kom därför att påverka samhällsutvecklingen. Den präglades emel- lertid också av det nära sambandet mellan stat och kyrka.
När diskussionen om sociala trygghetssystem i utvecklingsländerna väcks blir kyr- kornas roll komplex. De är utförare av välfärd, men har många gånger potential att också vara en kraftfull röst i samhällsdebatten, som en viktig del av det civila samhället. Genom sin lokala förankring och långa erfarenhet av socialt arbete är
39 För olika regionala sätt att organisera välfärden i Europa där särskilt de katolska och protestantiska regionerna skiljer sig åt, se Anders Bäckström (2011).
kyrkan och välfärden
de potentiellt viktiga påverkansaktörer som kan bidra till att skapa opinionstryck och politiska möjligheter att genomföra sociala trygghetssystem. En liknande roll- förskjutning har vi sett i Sverige, där kyrkornas roll ofta kommit att bli att upp- märksamma brister i den offentliga välfärden.
I denna skrift argumenteras det för att Svenska kyrkan i sitt internationella arbete ska stödja utvecklingen av sociala trygghetssystem. Bland annat uppmärksammas Svenska kyrkans och dess internationella samarbetspartners roll som påverkans- aktörer i relation till stater. För att få perspektiv på Svenska kyrkans aktörsroll kommer vi i denna artikel att titta närmare på hur kyrkan och den lutherska teolo- gin har påverkat dels vår syn på fattigdom och välgörenhet, dels det framväxande välfärdssamhället i Sverige. Vidare kommer vi att diskutera huruvida Svenska kyr- kans teologiska motiv till att arbeta för sociala trygghetssystem, motiv utöver de rent utvecklingspolitiska motiv som diskuteras i andra delar av skriften.
Utgångspunkterna är dels den lutherska teologin, dels det rättighetsperspektiv som är ett av de perspektiv som ska genomsyra Svenska kyrkans internationella arbete.
uppdelning mellan kyrka och samhälle
Har den svenska välfärdsstaten med kyrkan att göra? Ja, den har många evangelis- ka rötter (Gerle, 2008). En grundtanke som bildat ramar för politik och samhälls- strukturer är att kyrka och samhälle har ett gemensamt ansvar för välfärden. Att dela brödet så att det räcker är vår utmaning idag lika väl som när pojken erbjöd sina fem bröd och två fiskar. Många tolkar berättelsen om när Jesus mättar över 5 000 som att pojkens generositet spred sig så att allt fler delade med sig av vad de hade. Varje mässa påminner om sambandet mellan skapelsens gåvor och ett bröd och en enda mänsklighet. Guds kärlek smittar!
Det finns idag en vanlig föreställning om att kyrkan ska sköta det andliga och ta hand om själen, medan staten tar hand om kroppen från vaggan till graven. Möd- ravård, spädbarnsvård, skolsköterska, ungdomsmottagning och primärvårdsmot- tagning är service som kommun och landsting svarar för. Att denna uppdelning i viss mån går tillbaka till lutherska föreställningar är mindre känt. Möjligen vet man att den initierades via reformationen, men inte varför.
Uppdelningen mellan kyrka och samhälle i samband med reformationen berodde inte på att man tänkte att Gud skulle vara ointresserad av kroppens helande och vård. Grundtanken var att Gud verkar inom olika områden, även genom dem som kanske inte ser sig som Guds redskap. Under lång tid har kyrkan dessutom verkat i nära samband med staten. Idag har det teologiska tänkandet om att Gud verkar med två händer – dels i kyrkan, dels i samhället – ofta lett till en spiritualisering där många tror att kyrkan enbart bryr sig om ”det andliga”.
kyrkan och välfärden
Lekmannaansvaret
För Martin Luther var sjukvård, fattigvård och utbildning väsentligt (Torvend, 2008). Men han menade att detta inte skulle vara knutet till kyrkliga hierarkier och styras och organiseras av kyrklig makt. Efter reformationen blev detta därför ett lekmannaansvar. Varje döpt kristen hade sin givna uppgift i vardagen där hon sågs som Guds medarbetare. Martin Luther beskrev vardagens arbete som vik- tigare än klostrens. En större gemenskap, där i princip alla var kristna, skulle ta ansvar för människans välbefinnande. Tidigt låg huvudansvaret på storhushållen med husbonde och husfru i ledningen. Där fanns betydligt fler människor än i de snäva kärnfamiljer och enförälderhushåll som vi har idag. Där ingick pigor och drängar, ogifta syskon och gamla föräldrar.
Så småningom organiserades verksamheter som skola och fattigvård i samverkan med socknen och senare kommunen. Strukturer för hur välfärden organiserades var viktiga. Det var ett delat ansvar och inte något som bara låg på den enskilde. Luther talade om tre olika löftessfärer, eller stånd: economia, politia och ecclesia. Den ekonomiska sfären utgjordes av hushållsståndet medan politikens uppgift var att upprätthålla fred och rättvisa. Detta ansvar vilade på fursten. Kyrkans upp- gift var att förkunna evangelium, det vill säga det glada budskapet om förlåtelse och allas tillhörighet. Till ecclesia har länge räknats utbildning, forskning och kul- tur, något som speglar kyrkans historiska roll när det gäller utbildningsväsendet. Ecklesiastikdepartmentet hade fram till 1968 ansvar för frågor som berörde såväl kyrka och utbildning som kultur.40 Man kan säga att de lutherska tankarna om al- las tillhörighet till en större berättelse så småningom ledde till en välfärdsstat. Idag är samhället organiserat på ett helt annat sätt. Samtiden uppvisar exempel på att stat och kommun gärna ser att samhälleliga aktörer, kyrkor och andra, tar över allt fler ansvarsområden. I debatten kring vem som har det övergripande ansvaret kan den historiska bakgrunden vara viktig att känna till.