Sammanfattande tolkning av brottsbalksreformen

Avhandlingens syfte är att beskriva hur sexualbrotten skapas som en specifik brottskategori. Kapitel 3 har jag ägnat åt den period då sedlighetsbrotten tar form som en särskild kategori brott, med ett specifikt skyddsintresse. I avsnitt 3.4 sammanfattade jag min analys av perioden fram till och med 1940-talet. Jag sammanfattar här min analys av brottsbalksreformen genom att framhålla sådant som är av betydelse för att förstå hur sexualbrotten skapas i nutiden. I lagens egen narrativa diskurs är brottsbalkens tillkomst en brytpunkt. Det har också framkommit i min beskrivning. Under 1900-talets första hälft avkriminaliseras flera brott som inte riktas mot ett skyddsvärt subjekt (exempelvis otukt mot naturen). De nya sedlighetsbrotten i brottsbalken utformas med det nya skyddsintresset sexuell integritet som styrande princip.

Jag vill framhålla att då sedligheten avfärdas till förmån för sexuell integritet skapas också en brottskategori som varken är våldsbrott eller fridsbrott, inte heller sedlighetsbrott i meningen att de riktas mot samhällsmoralen. Sexualitet urskiljs som något specifikt skyddsvärt som motiverar specifika kriminaliseringar. Skyddsvärdhet och straffvärdhet konstrueras som kroppslig integritet och kroppsliga handlingar som involverar könsorgan. Men därtill är också sexuell frihet, en sexuell integritet som går utöver det kroppsliga, skyddsvärd. Det är inte bara vissa kroppsliga handlingar som gör handlingar straffvärda som sedlighetsbrott, utan också drivkraften, motivet eller avsikten med dessa, det vill säga sexualdriften. Jag summerar detta som att då sedligheten avfärdas skapas sedlighetsbrotten genom hänvisning till den erotiska sexualiteten. Brottskategorin skapas i det straffrättsliga systemet i relation till positiv, ömsesidig, njutningsfull sexualitet. Detta kommer dock tydligare till uttryck i senare reformer som jag behandlar i kapitel 4.

Jag vill också framhålla en annan aspekt av avståndstagandet i förhållande till sedlighet. I perioden före brottsbalkens ikraftträdande var kopplingen mellan allmän sedlighet (samhälleliga normer) och individuell sedlighet (en skyddsvärd individ) explicit. Den individuella sedlighetskänslan innehöll en koppling till samhälleliga normer om vad som är anständigt och normalt. Integritet däremot har en konnotation till individen, personens uppfattning om sig själv och vad individen finner värdefullt. Avståndstagandet i förhållande till sedlighet som påbörjas genom brottsbalksreformen, och som framhålls i lagens egen narrativa diskurs, innebär ett osynliggörande av skyddsintressets komplexitet både i dåtiden och i nutiden. I nutidens lagstiftande praktik betonas genomgående individens integritet, såväl vid brott mot barn som mot vuxna. Men också det nutida skyddsintresset sexuell

integritet rymmer ställningstaganden om skyddsvärda subjekt och om vad som är moraliskt förkastligt i vissa subjektsrelationer.

Min tolkning ska förstås i relation till Berglunds resonemang kring att sexualmoral inte kan väljas bort i den strafflagstiftning som behandlar sexualbrott.⁵³⁶ Berglund vänder sig mot att sexualbrottens skyddsintresse kan beskrivas uteslutande genom hänvisning till individens sexuella självbestämmanderätt. Även andra värden spelar in. Berglund konstaterar att en sexualmoral som inte tar sikte på individuell skada inte utgör ett legitimt skyddsintresse i nutiden. Sexualmoral har då uppfattats i snäv mening som att kontrollera individens sexualitet utifrån värderingar som innefattar en kollektivistisk syn på sexualiteten. Men, anför Berglund, sexualmoral kan inte väljas bort eftersom ”varje straffrättslig åtgärd kring ett sexuellt övergrepp kräver att man i någon mening också tar ställning till en beskrivning av verkligheten, vilket här kommer att innefatta sexualiteten”.⁵³⁷

Resonemanget är relaterat till, som Berglund beskriver det, straffrättens etiska dimension, som följer av att den syftar till att förhindra gärningar som innebär skada på andra människor.⁵³⁸ Burman uttrycker det som att det straffrättsliga systemet genomsyras av ett kollektivistiskt drag.⁵³⁹ Även om skyddsintresset är individuellt, är det också samhälleligt i meningen att alla brott är riktade mot samhället och det finns ett samhälleligt intresse av att de inte företas.⁵⁴⁰ Som Lernestedt konstaterar är polarisering i frågan om strafflagstiftning ska skydda individ eller samhälle ibland onödig – ”det ideala samhället strävar efter att skydda bägge”.⁵⁴¹ Den individuella sexuella integriteten är inte enbart individuell i det straffrättsliga systemet. Den bär på hänvisningar till universella anspråk på vad som skadar det skyddsvärda. I avsnitt 3.6 visade jag att otuktigt beteende och ofredande konstrueras genom rådande kriminalpolitiska problemformuleringar. Det hänvisas till den skadliga sexualdriften, den avvikande sexualiteten och sedligheten i det offentliga rummet.

Kriminaliseringarna görs genom referenser till det straffrättsliga systemets miljö.

Trots talet om att det är den sexuella integriteten som ska skyddas är det skyddsvärda subjektet påfallande frånvarande, särskilt i jämförelse med förarbeten från 1990- och 2000-talet som jag behandlar i kapitel 4. Den abstrakta individen placeras i centrum för skyddsintresset samtidigt som straffvärdhet, såväl vad gäller otuktigt beteende som ofredande, görs beroende av sedlighetsnormer, det vill säga antaganden om vad som är acceptabelt, anständigt eller normalt beteende. Med det menar jag att

536 Berglund (2007), s. 57-59.

537 Ibid., s. 58.

538 Ibid., s. 57.

539 Burman (2011), s. 284.

540 Se även Thyrén (1912), s. 27. Indelningen i olika skyddsintressen handlar om att brottet närmast riktar sig mot det ena eller andra av dessa objekt ”ty i sista hand rikta sig ju alla brott mot Staten, det organiserade samhället”.

541 Lernestedt (2003), s. 77. Se även Lernestedt (2010), s. 120-126.

frågan om vad som ska bestraffas som otuktigt beteende eller ofredande överlämnas till domstolarna. Domstolen ska ta ställning till om en beröring har utförts på ett sedlighetssårande sätt, om en blottning är ägnad att väcka anstöt, om ett uppträdande är anstötligt och uppenbart sårar tukt och sedlighet, eller om en gärning utgör ett handgripligen antastande eller ett hänsynslöst beteende. Det innebär ställningstaganden som görs genom referens till normer i det straffrättsliga systemets miljö.

I nästa kapitel behandlar jag reformer av sexualbrotten efter brottsbalkens tillkomst. Jag visar särskilt att nya orsaksförklaringar tillkommer samt att otuktigt beteende – som blir sexuellt ofredande – sätts in i nya kriminalpolitiska problemformuleringar.

4 Sexualbrotten efter brottsbalken