Vilka lärdomar kan man dra av projektet när det gäller landsbygdens utveck- ling i allmänhet och i synnerhet ungdomarnas delaktighet? I detta avsnitt vill jag lyfta fram kunskap om hur vuxna kan arbeta för ett ökat engagemang hos barn och ungdomar så att de ska kunna påverka den egna vardagen.
För det första har man i projektet försökt ta reda vad unga önskar sig. Kommunpolitiker lyfter upp landsbygden som en idyll för barn och ungdo-
84
mar, men vet de egentligen vad unga önskar sig? Det frågar sig projektled- ningen i ett nyhetsbrev från 008. Det verkar självklart att fråga de unga själva för att få veta vad de tycker, men ofta väljer vuxna andra vägar. Vuxna lyfter till exempel fram forskning om ungas åsikter och tankar, utgår från de upp- fattningar de själva hade när de var yngre eller hur de tror att barn i deras egen närhet känner och tycker. Somliga tror att det är så svårt att prata med unga personer att de inte ens försöker. Projektet understryker istället hur viktigt det är att föra en dialog med de unga om vilka problem och möjligheter som de ser. För det andra har man i projektet haft en medveten strategi och pedagogik för att väcka ungas intresse. De ansvariga skriver:
Det som framträder alltmer som det mest nyskapande med projektet är att vi har hittat bra metoder för barn och vuxna att kommunicera på rättvisa villkor. Det är just formerna för kommunikation med barn och ungdomar som saknas hos vuxna. Viljan att ta del av synpunkter, tankar, idéer och drömmar från de unga är stor framförallt hos förtroendevalda och föreningsliv lokalt. Men man uttrycker svårigheter med att: hitta de unga, fånga de ungas intresse/engagemang och vinna de ungas förtroende.
När intresset är väckt har nästa steg i processen varit att, för det tredje, låta de unga själva driva och genomföra sina frågor. Det är kanske ännu mindre självklart. Vuxna som frågar unga personer om vad de önskar sig lyssnar inte alltid på svaren och de ungas önskemål väljs ofta bort med motiveringen att det saknas pengar. Egentligen handlar det om ett förhållningssätt – om att ta barn och ungdomars perspektiv på allvar.
För det fjärde är det viktigt att det uppstår ett ömsesidigt förtroende mel- lan ungdomar och vuxna. För att unga ska klara av att driva frågor själva krävs att de inte känner sig ensamma, utan istället får gott stöd av vuxna i sin om- givning. Vuxenstödet får emellertid inte ta överhand, så att ungdomar inte längre känner ansvar och engagemang. Min uppföljning av projektet har visat att det är en svår, men mycket viktig balansgång. Det finns också en risk för att inte alla unga tar chansen, eftersom de inte är vana vid den sortens ledarstil. De blir passiva eller skräms bort, medan andra ungdomar eller vuxna fyller ut platsen (Gullberg, Kassman och Waltersson, 009). Bland de vuxna som har kommit i kontakt med projektet har det i allmänhet funnits en stor tillit till de unga. De har varit vana vid att arbeta med ungdomar och det har underlättat kommunikationen. Ungdomarna har uppmuntrats att påverka sådant som är viktigt för dem i deras egen vardag.
mulerar som viktigt och relevant, för att kunna väcka deras engagemang. Kanske har vuxna ibland en tendens att tycka att ungdomar inte förmår att tänka långsiktigt utan ”lever i nuet”, utan att inse att just detta kan bli grun- den till ett starkt engagemang. Visst är LAN och Guitar Hero flugor som snart har passerat, men om man inte trivs nu, hur ska man då kunna engagera sig i framtiden? Dessutom är nya bollar, skateboardramper m.m. inte särskilt kost- samma insatser, men de får ett särskilt värde av att de är produkter av de ungas engagemang. Har vi råd att inte lyssna? Att kämpa för nya bollar i elevrådet kan leda till ett engagemang för större frågor som politiker i vuxen ålder.
För det sjätte har projektet visat att de unga kan se att de har ett reellt infly- tande som får konkreta konsekvenser. Risken med elevråd och ungdomsråd el- ler andra formella demokratiska organ för unga är att det reella inflytande ute- blir. Vuxna tycker att ungdomarna ska vara nöjda med att det finns ett elevråd, där de får säga vad de tycker och driva sina egna frågor. Men ungdomarna blir inte lyssnade på och inga konkreta förändringar kommer till stånd. Det reella inflytandet uteblir. Det handlar om olika syn på vad inflytande innebär, där det finns en skillnad mellan ett formellt och ett konkret inflytande (Sörbom 003). Projektet har delvis gått utanför de formella formerna och istället börjat i frågorna, i innehållet, som sedan har fått avgöra formerna, d.v.s. hur och var frågan kan drivas. Det har varit ett framgångsrikt koncept som har lett till kon- kreta åtgärder och de unga har sett snabba och synliga resultat av sina insatser. De unga har tidigare tyckt att vuxna inte lyssnar på dem. Projektet har därmed stärkt ungdomars och vuxnas förtroende för varandra.