Inledning
Vi vill se barn och ungdomar som törs föra sin egen talan. Som deltar i viktiga beslut kring sitt liv. Som blir lyssnade på av vuxenvärlden och respekterade i demokratiska proces- ser. Som vill och vet att de kan påverka det som är viktigt för dem där de bor!
Så skriver ledningen för projektet Barn på landsbygd. Projektet drivs av Läns- bygderådet i Östergötland under åren 008–00 med medel från Allmänna Arvsfonden. Det syftar till att förstå och förändra, men också bilda opinion om landsbygdsungdomars situation. Det är ett nationellt projekt där barn och ungdomar (–6 år) på åtta olika platser på den svenska landsbygden deltar. Tre av platserna ligger i Östergötland: Ekesjö i Finspångs kommun, Rydsnäs i Ydre kommun och Sankt Anna i Söderköpings kommun. Jag har gjort en uppföljning av projektet, där jag har intervjuat deltagarna om deras erfaren- heter från projektet. I den här artikeln tar jag upp erfarenheter från projektet och argumenterar för att ungdomars engagemang har konsekvenser för lokal- samhällets utveckling och möjligheterna att rekrytera människor till lokalpo- litiken, något som har visat sig vara allt svårare. Min uppföljning har visat att unga engagerar sig i lokalsamhällets utveckling, om de ges möjligheter till det. Innan jag diskuterar hinder och möjligheter för ungas lokala inflytande behövs en beskrivning av projektets ambitioner och genomförande.
8
Projektet har flera mål som alla går ut på att barn och ungdomar som grupp ska uppmärksammas och få mer inflytande över sina liv, för att kunna förändra den plats de bor på. Målen är att:
– utifrån barns eget perspektiv undersöka hur åtta kommuner tillgodoser landsbygdsbarnens behov av barnomsorg, skola och fritidsaktiviteter – samla och lyfta fram goda exempel på hur landsbygdsbarnens särskilda
behov tillgodoses i olika delar av landet och även utanför landets gränser – medvetandegöra politiker, tjänstemän och lagstiftare på lokal, regional
och nationell nivå om barnens situation på landsbygden
– utifrån barns eget perspektiv verka opinionsbildande kring barnens si- tuation på landsbygden
– visa barn och ungdomar att det finns möjligheter till demokratiskt del- tagande och påverkan av den egna situationen.
Dessa delmål hänger nära samman. Det sistnämnda delmålet, ungas demo- kratiska deltagande, uppfattar jag som kärnan i projektet fram till mitten av 009. Mest arbete har lagts ned på detta och det ger också en god grund för att driva de andra målen framåt. Projektet har lagt särskild vikt vid att utveckla ungas förmåga att påverka sin egen livsmiljö på landsbygden. De har själva fått komma med idéer om vad de vill förändra och sedan har de, med stöd från vuxenvärlden (projektledningen, lärare, föräldrar, föreningsliv, politiker och tjänstemän), fått utveckla sina idéer till konkreta åtgärder. Exempel på sådana åtgärder är att ungdomarna har: startat fritidsgård; skaffat datorer och dataspel till en fritidsgård; ökat filmutbudet på biografen; startat servering vid filmvisningarna; anordnat en friskvårdsdag; kämpat för en större gymnastiksal på skolan; skapat ett lekotek där man kan låna och lämna in leksaker; käm- pat mot höjd åldersgräns för moped; förbättrat möjligheterna för ridning, och så vidare.. Projektledningen har vid flera tillfällen träffat de unga i bygderna. Ambitionen har varit att ungdomarnas idéer ska förverkligas så snabbt som möjligt. Vuxna i deras närhet har hjälpt dem genom att förmedla kontakter till exempelvis politiker, näringsliv och föreningsliv.
I projektet Barn på landsbygd finns tre fokus, som jag ser det. Det handlar om landsbygdens speciella problem och möjligheter, ungas perspektiv i all- mänhet och deras deltagande i demokrati i synnerhet. Det är en ovanlig och djärv kombination. Historiskt sett har ungdomars egna åsikter sällan tagits på allvar. Före 970-talet fanns ett uppfostrande perspektiv, då myndigheterna intresserade sig för ungdomarnas roll i samhällsutveckling. Därefter sågs ung- domar ofta som en grupp med egen identitet och kultur, vars behov och kraft togs på allvar. Dessa perspektiv kallas för ovan- respektive underifrånperspek- tiv. Det finns två övergripande attityder till ungdomar. Å ena sidan ses ung- domar som ett hot att förfasas över. Konsekvensen av det synsättet är att de
måste anpassas och göras om. Å andra sidan ses ungdomar som ett löfte, som framtiden vilar på och som är friskt, nytt och oförstört. De förhärligas och för dem är nästan allt möjligt. Detta är naturligtvis extrema positioner och oftast är inställningen någonstans mittemellan. Tonvikten har också varierat över tid (Gullberg, Kassman och Waltersson, 009).
I projektet Barn på landsbygd har arbetet bedrivits ur ett underifrånper- spektiv med och för ungdomarna själva. Ungas engagemang har setts som ett hopp om framtiden i bygder där många kurvor pekar nedåt. Synsättet har varit att ungdomar som ges möjlighet att påverka tar chansen och är viktiga för sam- hället; att inte låta ungdomar delta i beslut om sin egen livsmiljö är att kasta bort en viktig resurs. Projektet har fångat upp de unga med stöd från vuxna i lokalsamhället, bland annat inom föreningslivet. Målet har varit att alla ska vara med i den utvalda gruppen. I praktiken har naturligtvis ungdomarnas personliga deltagande och engagemang varierat, som den gör i alla typer av grupparbeten.
Parallellt med det praktiska demokratiarbetet har projektledningen bedri- vit opinionsbildning genom att informera om projektet för massmedia och olika politiska instanser. Genom pressmeddelanden, nyhetsbrev och en egen hemsida har information om projektet spridits, vilket har resulterat i flera tid- ningsartiklar och TV-inslag. Lokala tidningar har uppmärksammat enskilda skolors och ungdomars arbete. De unga har formulerat en skrivelse som över- lämnades till riksdagen i juni 009. Några av de barn och ungdomar som hade deltagit i projektet berättade om sitt arbete för några riksdagsledamöter, som blev imponerade av deras vältalighet, initiativförmåga och förmåga att nå resultat.
De övriga målen har projektledningen tänkt lägga mer vikt vid under an- dra halvan av 009 och 00. Det gäller till exempel den internationella ut- blicken och situationen inom barnomsorg, skola och fritidssektor, där de ungas perspektiv ska vara centralt. Dessutom är det tänkt att opinionsbildningen ska förstärkas under projektets sista år.