Vad har jag då hittat för typer av kontakter och vad säger detta om samhället? Utifrån det som
visats ovan ser man att det faktiskt sker en viss samhälle.lig förändring mellan vendellid och vikingatid. Det handlar om gradvi a föränd-ringar så det är nalurligtvi v, rL au äga exakt när det sker. nder vendeltid har vi några tillverkningsplatser i Skåne och de flesta ligger vid kusten eller nära ett vattendrag. Dessa, som också kan ha fungerat som landningsplatser, är högst sannolikt placerade där bl.a. ur kom-munikationssynpunkt. Här har man under en viss säsong kunnat utnyttja situationen som innebar att båtarna som seglade längs kusten då och då gått in för att t.ex. få färskvatten d.v.s. vid lämpliga ankarplatser. Detta är ett utmärkt sätt att träffa folk byta varor och få förtjänst för sina egna artiklar. Det är inte trnligt att det vid denna tidpunkten funnit en suveränitet som kontrol-lerat alla lokaler utan att Skåne varit uppdelat i mindre regioner. Uppåkras roll under denna tid verkar vara av karaktären av en samlingsplats.
Detta kan naturligtvis utnyttjas och om det möt-tes folk på området kan det ha funnits bilaterala samförstånd från olika hövdingar som gemen-samt fått inkomster genom ett redistributivt sys-tem. Samtidigt har människorna mötts, handlat, utbytt erfarenheter (tekniker m.m.) allt i stör ta reciproka . amför tånd. De vendeltida smyck-ena vi ·ru· au en tandardi. ring och i vis män massproduktion redan har haft sitt intåg och man kan se kommunikation genom att föremå-len är av samma form, t.ex. näbbfibulor och fågelfibulor, även om de inte är identiska. Brons har blivit en allmän egendom. Under vikinga-tiden ökar verksamheterna och det är av intresse att titta på de nya materialen som tillkommer;
täljsten och skiffer(-brynen) d.v.s. vardags-föremål. Det är lätt att tro att de p.g.a. import skulle ha ett högre värde och som jag nämnde ovan har man hittat brynena som gravgåvor och eventuellt som spår av rituell deponering. Det är enkelt att tolka dessa importföremål som var mans egendom precis som de vendeltida smyck-ena. Att brynena bl.a. har hittats i gravar kan i likhet med smyckena tyda på personlig egen-dom. Täljstenskärlen kanske inte hade samma personliga karaktär utan var till för familjen/
släkten och finns därför inte i dessa kontexter.
Under vikingatiden ökar handeln. och då krävs det naturligtvis platser för fenomenet. Jag
anser att Uppåkra fungerat sorrt~~· kontrollerad handelsplats, som en bricka i det redistributiva spelet. På Uppåkraboplatsen finns en hel del sönderklippta mynt, förmodligen använda un-der vikingatid (muntl. Birgitta Hårdh) vilket kan tyda på både tillverkning och handel. Här har man kunnat kontrollera både tillverkning och köpslåendet. En annan viktig punkt är var det finns vikter och vågar som varit del av tillverkningsprocessen och handeln. Tyvärr är dessa föremål svåra att datera men en generali-sering säger att de under vikingatid finns i några få områden t.ex. Uppåkras omgivning med bl.a. Borgeby. Varför Uppåkra plötsligt tap-par sin funktion kan vara en del av urbaniserings-processen och att den härskande makten på detta sätt proklamerar sin överlägsenhet. Om det är Lund som tar över, vilket är troligt, hand-lar det inte om en flyttning som ändrar speci-ellt mycket geografiskt. Kommunikationen till området var redan uppbyggd. Det verkar som att Callmer har rätt i sin teori om att det sker en koncentration under vikingatiden och den läggs främst till området runt Uppåkra, där Lund och Borgeby slår mynt. Sedan finns det sydöstra hörnet där man slår mynt i Ö. Tommarp. Detta kan ses som en utpost för att även kontrollera den delen av landskapet. Intressant är också det faktum att det är i just dessa områden som man har hittat täljsten. De, av SGU konstaterade, importerade skifferbrynena har en större sprid-ning. I nordöstra delen är spåren sviktande men förmodligen har Vä haft en funktion som på-minner om Ö. Tommarp. Det man ser är spåren efter de tidigare regionerna som har behov av extra kontroll. Vilka kontakter som fanns är skif-tande, precis som idag kan man tala om reciproka, redistributiva kontakter men också en begyn-nande marknadshandel. Uppåk.ra har innehaft en central roll under vendel- och vikingatid där tillverkningen från vendeltid är särskilt tydlig.
Under vikingatid verkar kontrollen varit större över tillverkningsplatser och därmed blir de färre. Vilka typer av kontakter det handlar om är en hypotetisk fråga men under vendeltid hand-lar det i stor utsträckning om ömsesidigt utbyte, t.ex. byteshandel, och man kan ana att det redistributiva systemet ökar under vikingatid med organiserad handel, bl.a. import och
kon-trollerade handelsplatser. De runda förgyllda bronserna och smyckena från sydöstra Skåne kan ge en mer social aspekt av kontakter. De kan båda ses som en del i det kontrollerande maskineriet där de förgyllda bronserna visar ett högre skikt och närvaron av fruar till män eller kvinnor med speciella befogenheter. Den andra gruppen smycken kan ses som spår av en släkts spridning, eller återigen ett speciellt samhälls-skikt, och det intressanta är bl.a. lokalerna Hav-äng och Hagestad som gör att man kan sätta även denna grupp i samband med handel. Dessa smycken, Svanbergs påpekanden om skillna-der i gravskicket, förekomst av täljsten och myntpräglingen i Ö. Tommarp gör att man lätt kan applicera Stig S0rensens teori om ett rela-tivt självbestämmande samfund som en del av ett större system på detta område (Stig S0rensen 1990:12; Svanberg 1999). Sydöstra Skåne skulle då varit en förhållandevis autonom re-gion men ändå i nära samband med, kanske underordnad, centralmakten i Uppåkra.
Referenser
Andren, A. 1998. Från antiken till antiken. Stads-visioner i Skandinavien före 1700. Stockholm.
Arrhenius, B. 1994. Aspects on Barter Trade exemplified at Helgö and Birka. Nielsen, P 0, Rands-borg, K & Thrane, H (eds.). The Archaeology oj Gudme and Lundeborg. Papers presented at a Conference at Svendborg, October 1991. Köpen-hamn.
Becker, N. 1999. De vendeltida gårdslämningarna i Dagstorp. Skåne. UV Syd Rapport 1999:62. Lund. Blomqvist, R. 1951. Lunds Historia 1 Medeltiden.
Lund.
Bäck, M. 1997. No Island isa Society. Regional and Interregional Interaction in Central Sweden <luring the Viking Age. Andersson, H. Carelli, P. & Ers-gård, L. (eds.). Visions oj the Past. Trends and Traditions in Swedish MedievalArchaeology. Stock-holm.
Callmer, J. 1995. Hantverksproduktion, samhälls-förändringar och bebyggelse. Iakttagelser från östra Skandinavien ca. 600-1100 e. Kr. GjS<Jstein Resi, H.
(red.). Produksjon ag samfunn. Om erverv, spesia-lisering og bosetning i Norden i 1. årtusen e. Ki:
Beretning fra 2. Nordiske jernaldersymposium på Granavolden Gjrestgiveri 7.-10. Mai 1992. Varia
30. Oslo.
- 1998. Handelsplatser och kustplatser och deras för-hållande till lokala politiska system. Ett bidrag till strukturen i den yngre järnålderns samhälle. Larsson,
L. & Hårdh, B. (red.). Centrala platser centrala
frågor: samhällsstrukturer underjärnålder: en vän-bok till Berta Stjernquist. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°, No. 28. Lund.
Crumlin-Pedersen, 0. 1996. Studiet af det maritime kulturlandskab. Crumlin-Pedersen, 0. Porsmose, E. & Thrane H. (red.). Atlas over Fyns kyst ijernaldei;
vikingetid og middelalde1: Odense.
Etikson, M. 2000. En väg till Uppåkra. Uppåkrastudier 4. I tryck. Lund.
Fabech, C. 1998. Kult og Samfund i yngre jernalder -Ravlunda som eksempel. Larsson, L. & Hårdh, B.
(red.). Centrala platser centralafrågor: Samhälls-strukturen under järnåldern. En vänbok till Berta Stjernquist. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°, No. 28. Lund.
Hedeager, L. 1990. Danmarks jernalder. Mellem stamme og stat. Esbjerg.
- 1992. Iron-Age Societies. From Tribe to State in Northern Europe, 500 BC to AD 700. Padstow.
Hyenstrand, Å. 1974. Centra/bygd - Randbygd. Struk-turella och administrativa huvudlinjer i mellan-svensk yngre järnålder. Malung.
Hårdh, B. 1999. Näbbfibulan -ett vendeltida vardags-spänne. Hårdh, B (red.). Fynden i centrum. Kera-mik, glas och metall från Uppåkra. Uppåkrastudier 2. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8°, No.
30. Lund.
- 2001. Näbbfibulor i Skåne. I denna volym. Lund.
Jensen, S. 1990. Handel med dagligvarer i vikinge-tiden. Hikuin 16, Handel og udveksling i Danmarks old1id HS<Jjbjerg.
- 1991. Ribes vikinger. Ribe.
Jeppsson, A. 1995. Arkeologisk förundersökning.
Skåne, Lilla Isie och Östra Torps socknar. VA-ledning Smygehamn - Simmermarken. RAÄ 21 Lilla lsie sn, RAÄ 24 och RAÄ 26 Östra Torps sn.
Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:22.
Lund Hansen, U. 1990. Langdistancehandel i romersk jemalder - fra gaveudveksling til aftalehandel. Hikuin 16, Handel og udveksling i Danmarks oldtid.
H0jbjerg.
Näsman, U. 1990. Om fjärrhandel i Sydskandinaviens yngre järnålder. Handel med glas under germansk järnålder och vikingatid. Hikuin 16, Handel og udveksling i Danmarks oldtid. H0jbjerg.
Polanyi, K. 1957. The Economy as Instituted Process.
Polanyi, K., Arensberg, C M. & Pearson H W.
(eds.). Trade and Market In the Early Empires.
Economies in History and Theory. USA.
Skovgaard-Petersen, I. 1993. amfundsudviklingen i peri den 800-1200. Lund, N. (red.). Norden og E11ropu i vikingetid og tidlig 111iddelalde1: Köpen-hamn.
Sköld, P E. 1963. En väg och en bygd i gammal tid.
Ale 1963:2.
Stenholm, L. 1986. Ränderna går aldrig ur -en bebyggelsehistorisk studie av Blekinges dansktid.
Lund.
Stig S!')rensen, M L. 1990. Handel, udveksling og dansk arkreologi. Overvejel er omkring nye perspektiver. Hikuin 16, Handel og udveksling i Danmarks oldtid. H!')jbjerg.
Stjernquist, B. 1991. Two !ron Age Settlements on the same Communication Route. Jennbert, K. Larsson, L. Petre, R. & Wyszomirska-Werbart, B. (eds.).
Regions and Reflections. In lio11our of Märta Ström-berg. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°
No. 20. Lund.
Stolt, C. 2001. Fragment av en svunnen föreställ-ningsvärld. Möjliga boplatsoffer och kultföremål funna på järnålders boplatser i västra Skåne. I denna volym.
Strömberg, M. 1961. Untersuchungen zur jUngeren eisenzeit in Schonen. Völkerwanderungzeit - Wik-ingerzeit. I textband. Acta Archeologica Lundensia, Series in 4, No 4. Lund.
- 1961. Untersuchungen zur jUngeren eisenzeit in Schonen. Völkerwanderungzeit - Wikingerzeit Il Katalog und Tafeln. Acta Archeologica Lundensia,
Series in 4°, No. 4. Lund.
- 1976. Forntid i Sydostskå11e. Förenfogen för forn-minne -och hembygd vird i sydö u:a Skåne små-skrifter 14. Lund.
Svanberg, F. 1999. I skuggan av vikingatiden. Om Skåne, Halland, Blekinge och Sjli/la11d. Lund.
Svensson, M. 2001. Gyllene bronser- En komparativ kontextuell analys av Uppåkras vikingatida förgyllda bonssmycken. I denna volym.
Thrane, H & Porsmose, E. 1996. Handelspladser og k!')bstreder. Crumlin-Pedersen 0. Porsmose, E. &
Thrane, H. (red.). Atlas over Fyns kyst ijernalder, vikingetid og middelalder. Odense.
Thurborg, M. 1989. Värde och valuta. Betalningsme-del under järnålder och tidig meBetalningsme-deltid. Symposier på Krapperups borg 1. Medeltidens födelse. Lund.
Opublicerade källor
Nilsson, T . .1999. " ... alla vägar bär till Uppåkra ... ".
En studie av kontaktmönster i Skåne under yngre järnålder. Andersson, M. C., Engblom, S., Johans-son, K., Nilsson, T., Stolt, C., Andersson, J. Uppåkra i ett större perspektiv. En studie av sam-hällsstrukturen runt en centralplats. CD-uppsatser i arkeologi, Arkeologiska institutionen, Lunds uni-versitet ht-99.
Muntliga källor Birgitta Hårdh 000211 Hugo Wikman, SGU 991015 Ulf Sivhed, SGU 991015
Centrum och sammanhang, s. 103-108.