Subjektslösa relativer och konjunktionslösa bisatser . 101

För att ge en mer utförlig bild av bisatsföregångarna och vilka bisats-inledare som utelämnats ger jag i tabell 4.4 en mer traditionell uppdel-ning av bisatsföregångarna i relativa bisatser, indirekta frågebisatser, temporala bisatser, konsekutiva bisatser, konditionala bisatser, kausala bisatser, att-bisatser och exklamativer.

Tabell 4.4. Bellas, Harrys, Markus och Teas bisatsföregångare (1;3–4;0)

Bisatstyp Utelämnad bisatsinledare Antal %-andel av alla bisatsföregångare

rel.bis. där, som 28 28,6

ind.fr.bis. hur, om, vad, var, vilken (som) 24 24,5

temp.bis. tills, när 21 21,4 kons.bis. så (att) 11 11,2 kond.bis. om 9 9,2 kaus.bis. för (att) 2 2 att-bis. att 2 2 exkl. om 1 1 TOT 98

Förklaring: rel.bis. = relativa bisatser, ind.fr.bis. = indirekta frågebisatser, temp.bis. = temporala bisatser, kons.bis. = konsekutiva bisatser, kond.bis. = konditionala bisatser, kaus.bis. = kausala bisatser, att-bis. = att-bisatser, exkl. = exklamativer.

Eftersom relativa bisatser är en av de första bisatstyperna som svenska barn börjar producera (se t.ex. Lundin 1987 och Josefsson & Håkansson 2000) är det inte förvånande att den vanligaste bisatsföregångaren är just relativa bisatser (28,6 %). Därefter följer indirekta frågebisatser (24,5 %), temporala bisatser (21,4 %), konsekutiva bisatser (11,2 %) och kondi-tionala bisatser (9,2 %). Även om det inte framgår av tabell 4.4 är de

vanligaste utelämnade obligatoriska bisatsinledarna som (26,5 %), när (20,4 %), om (14,3 %), vad (13,3 %) och så (att) (11,2 %).

Lundin (1987) noterade att hennes 5 svenska barn producerade bisats-föregångare fram till 2;6. För att få en uppfattning om under vilken period mina undersökta barn yttrar bisatsföregångare presenteras en kronologisk översikt över bisatsföregångarna i tabellerna 4.5–4.8 nedan. I tabellerna redovisas bisatsföregångarna i 3-månadersperioder, där t.ex. perioden 2;0–2;3 omfattar belägg yttrade vid 2;0, 2;1 och 2;2 års ålder. Tabellerna visar att samtliga barn utelämnar obligatoriska bisatsinledare och att den kronologiska fördelningen är högst individuell. Inte helt oväntat är de mest frekventa bisatsföregångarna i tabell 4.4 ovan de som produceras tidigast. Bland annat hör de relativa bisatserna till de tidigaste bisatsföregångarna hos alla fyra barnen.

Inget av mina barn passar riktigt in i den bild av bisatsföregångare hos svenska barn som Lundin (1987) beskriver. Eftersom det inte finns några transkriptioner tillgängliga för Markus efter 2;9 är det svårt att uttala sig om honom. De övriga tre barnen slutar att utelämna obligatoriska bisatsinledare mellan 3;0 och 3;6. Bella yttrar merparten av sina bisats-föregångare före 3 års ålder, medan både Harry och Tea producerar en ansenlig mängd även efter 3;0. Efter 3;6 utelämnar de två sistnämnda barnen, med undantag av ett belägg, aldrig obligatoriska bisatsinledare. En möjlig förklaring till att mina och Lundins (1987) resultat är så olika är att jag har tolkat alla bisatser utan obligatoriska bisatsinledare som bisatsföregångare, medan Lundin har tolkat bisatser utan obligatorisk inledare efter 2;6 års ålder som defekta bisatser. Lundin påpekar att defekta bisatser endast förekommer sporadiskt under en period då barn främst producerar fullständiga bisatser, ett påstående som dock inte får något stöd i mitt material. Om vi räknar samman samtliga fyra barns bisatsföregångare ökar antalet bisatser utan obligatorisk inledare totalt sett fram till runt 3 års ålder, då en nedgång kan börja skönjas. Mellan 2;0 och 3;3 utgör andelen bisatsföregångare 15 % eller mer av barnens bisatsyttranden. Bisatsföregångare verkar således kunna förekomma under en längre period än vad Lundin (1987) gör gällande.

Tabell 4.5. Bellas bisatsföregångare

Bisatstyp 2;0-2;3 2;3-2;6 2;6-2;9 2;9-3;0 3;0-3;3 3;3-3;6

rel.bis. 3 2 1 1

ind.fr.bis. 1 1

temp.bis. 2 3

Tabell 4.6. Harrys bisatsföregångare Bisatstyp 2;6-2;9 2;9-3;0 3;0-3;3 3;3-3;6 rel.bis. 5 1 1 ind.fr.bis. 2 12 2 temp.bis. 5 5 1 kons.bis. 3 1 1 kond.bis. 3 kaus.bis. 1 att-bis. 2 exkl. 1 TOT 8 17 16 5

Tabell 4.7. Markus bisatsföregångare

Bisatstyp 2;0-2;3 2;3-2;6 2;6-2;9

rel.bis. 1 1 1

temp.bis. 2 1

ind.fr.bis. 1

TOT 3 2 2

Tabell 4.8. Teas bisatsföregångare

Bisatstyp 2;3-2;6 2;6-2;9 2;9-3;0 3;0-3;3 3;3-3;6 3;6-3;9 rel.bis. 2 3 5 1 temp.bis. 1 1 ind.fr.bis. 1 3 1 kons.bis. 1 1 3 1 kond.bis. 5 1 kaus.bis 1 TOT 7 4 9 8 2 1

I nästa avsnitt ges motsvarande presentation av bisatserna. 4.2.4.2 Avbrutna och fullständiga bisatser

En översikt över de undersökta barnens bisatser ges i tabell 4.9, där olika bisatstyper, bisatsinledare, antal och procentsatser redovisas.

Tabell 4.9. Bellas, Harrys, Markus och Teas bisatser (1;3–4;0)

Bisatstyp Bisatsinledare Antal %-andel av alla

bisatser

rel.bis. där, när, som 265 24

att-bis. att 213 19,3

kaus.bis. bara för (att), därför (att), för (att) 155 14

temp.bis. då, efter, innan, medan, när, till att, tills 154 13,9 ind.fr.bis. hur, om, vad (som), var, varför, vart, vem

(som), vilken/t, vilkenstans

133 12

kond.bis. bara (för att), ifall, om 64 5,8

kons.bis. så (att) 63 5,7

exkl. att, ifall, om, som, vad, vilken/vilka (som) 35 3,2

komp.bis. som, än 9 0,8

kond.komp.bis. som (om) 8 0,7

rumsbis. där 5 0,5

FFK ∅ 2 0,2

TOT 1106

Förklaring: komp.bis. = komparativa bisatser, kond.komp.bis. = konditionalt kompara-tiva bisatser, rumsbis. = rumsbisatser, FFK = frågeformade konditionalsatser.

Fastän min bisatsindelning är något annorlunda än Lundins (1987) till-hör de 7 mest frekventa bisatstyperna i min undersökning även de 7 mest frekventa i Lundins material. Relativa bisatser är vanligast i båda under-sökningarna med 24 % i min undersökning och 25 % i Lundins. Den näst vanligaste bisatstypen är att-bisatser med 19,3 % i mitt material (mot 15 % i Lundins material) och kausala bisatser med 23 % i Lundins material (mot 14 % i mitt material). En annan skillnad är att indirekta frågebisatser är mer frekventa i mitt material än i Lundins: 12 % mot 7 %. Temporala, konditionala och konsekutiva bisatser utgör likvärdiga andelar i båda materialen.

Den kronologiska fördelningen av de fyra barnens bisatser redovisas i tabellerna 4.10–4.13. Av tabellerna framgår att Bella och Markus yttrar sina första bisatser strax före eller runt 2 års ålder, medan Harry och Tea yttrar sina första bisatser strax före eller runt 2;6. Precis som i Lundins (1987) undersökning hör relativa bisatser, att-bisatser och indirekta frågebisatser till de tidigaste bisatserna i svenska barns tal, även om en viss individuell variation kan skönjas i tabellerna. En skillnad gentemot Lundins undersökning är att de första kausala bisatserna påträffas något senare i mitt material (2;6–2;9) än i Lundins (2;1–2;4). Komparativa bisatser, konditionalt komparativa bisatser, rumsbisatser, frågeformade konditionalsatser samt expressiva och suppositiva exklamativer är de

bisatstyper som förekommer mest sporadiskt i mitt material. De hör även till de sista bisatstyperna som barnen erövrar.

Överlag ser vi en ökning i användningen av bisatser i undersöknings-perioden. Undantaget är Markus som uppvisar en nedgång i de två sista perioderna. Anledningen till nedgången i den sista perioden är att denna endast omfattar en transkription. Vi ser också att tämligen få bisatser yttras fram till 2;9–3;0 då samtliga barn⁵⁰ uppvisar en markant uppgång i antalet yttrade bisatser.

Tabell 4.10. Bellas bisatser

Bisatstyp 1;9-2;0 2;0-2;3 2;3-2;6 2;6-2;9 2;9-3;0 3;0-3;3 3;3-3;6 rel.bis 1 1 2 3 14 18 19 att-bis. 1 2 6 8 15 kaus.bis. 2 3 14 26 temp.bis 6 3 5 ind.fr.bis. 4 5 19 kond.bis. 1 1 5 1 kons.bis. 1 1 8 1 7 exkl. 1 4 komp.bis. 1 kond.komp.bis. 1 TOT 1 2 3 13 40 55 96

Tabell 4.11. Harrys bisatser

Bisatstyp 2;3-2;6 2;6-2;9 2;9-3;0 3;0-3;3 3;3-3;6 3;6-3;9 3;9-4;0 rel.bis. 6 10 23 16 26 att-bis. 1 3 19 12 8 14 25 kaus.bis. 2 3 2 18 18 temp.bis. 1 3 6 17 18 29 ind.fr.bis. 1 5 11 2 20 kond.bis. 2 2 8 10 9 kons.bis. 2 2 2 1 2 exkl. 3 3 komp.bis. 1 kond.komp.bis. 1 rumsbis. 1 FFK 1 TOT 1 8 34 37 73 82 134

Tabell 4.12. Markus bisatser Bisatstyp 1;9-2;0 2;0-2;3 2;3-2;6 2;6-2;9 2;9-3;0 rel.bis. 7 7 12 8 11 att-bis. 3 5 14 6 3 kaus.bis. 4 1 temp.bis. 4 4 7 1 ind.fr.bis. 1 6 4 4 kond.bis. 4 2 5 kons.bis. 1 1 1 exkl. 4 1 komp.bis. 1 kond.komp.bis. 2 TOT 15 29 40 31 19

Tabell 4.13. Teas bisatser

Bisatstyp 2;3-2;6 2;6-2;9 2;9-3;0 3;0-3;3 3;3-3;6 3;6-3;9 3;9-4;0 rel.bis. 2 10 10 7 26 26 att-bis. 1 7 7 12 27 14 kaus.bis. 11 16 13 22 temp.bis. 6 5 13 16 10 ind.fr.bis. 1 4 10 12 24 kond.bis. 2 2 7 3 kons.bis. 2 7 8 9 7 exkl. 1 8 6 4 komp.bis. 1 1 1 3 kond.komp.bis. 3 1 rumsbis. 2 1 1 FFK 1 TOT 3 3 26 48 80 119 114

En utförligare analys av Bellas, Harrys, Markus och Teas bisatsföre-gångare samt inledda och oinledda bisatser presenteras i kapitel 7.

4.3 Avslutning

I detta kapitel har jag diskuterat några övergripande metodologiska prob-lem kopplade till min undersökning av verbplaceringen i svenska barns huvudsatser och bisatser, skisserat excerperingsprinciper för huvudsatser och bisatser i barns språk samt gett en summarisk översikt över de

excer-perade bisatserna. Mer specifika metodologiska överväganden diskuteras när de aktualiseras i den kommande resultatredovisningen.

Jag har i detta kapitel använt ”bisats” dels som en övergripande be-teckning på en grupp av satser som står i opposition till huvudsatser, dels som en beteckning på en grupp av bisatser i barns språk som står i oppo-sition till bisatsföregångare. För att undvika missuppfattningar använder jag i den fortsatta framställningen ”bisats” i den första övergripande be-tydelsen, vilket innebär att jag i ”bisats” inte bara inkluderar fullständiga bisatser utan även barns subjektslösa relativer samt konjunktionslösa och avbrutna bisatser.

I de kommande kapitlen övergår jag till att diskutera de empiriska resultaten av min undersökning. Först avhandlas i kapitel 5 den input som barnen får för verbplacering och bisatsinledare. Därefter följer en be-skrivning av barnens produktion av V2-ordföljd i kapitel 6, bisatsinledare i kapitel 7 och verbplacering i bisatser i kapitel 8. Avhandlingen avslutas i kapitel 9 som knyter samman den teoretiska diskussionen i kapitel 3 med de empiriska resultaten i kapitel 5–8.

5 Verbplacering och bisatsinledare i svenska

barns input

I detta kapitel behandlas svenska barns input med avseende på verb-placering och subjunktioner. Den enda undersökning som diskuterar ordföljdsmönster i svenska barns input och output är Josefsson (2003a, 2003b), men hon behandlar endast huvudsatser. De enda under-sökningar som har behandlat ordföljdsmönster i bisatser i barns input och output är, mig veterligen, Marit Westergaards studier av norska barn från Tromsø (se t.ex. Westergaard 2006, 2007). Detta kapitel syftar därför till att fylla lite av det hålrum som existerar i forskningen om barns input. I kapitlet redovisar jag resultat från undersökningar av Bellas, Harrys, Markus och Teas input. Eftersom Josefsson (2003a, 2003b) redan har undersökt Harrys och Markus input baserar jag min beskrivning av dessa barn på hennes redovisning. De övriga två barnen som ingår i min studie, Bella och Tea, har jag däremot detaljstuderat.

Inledningsvis presenterar jag i avsnitt 5.1 en översiktlig kvantitativ jämförelse av de fyra barnens input för V2-ordföljd. För att möjliggöra en sådan jämförelse utgår min beskrivning av Bella och Tea i detta avsnitt i så stor utsträckning som möjligt från samma metodologiska principer som Josefsson (2003a, 2003b). Syftet med jämförelsen är att visa på de stora likheterna mellan olika svenska barns input. Därefter redovisar jag i avsnitt 5.2 en mer detaljerad kvantitativ och kvalitativ undersökning av inputen för verbplacering och subjunktioner i Bellas och Teas input. Jag behandlar både ledtrådarnas absoluta frekvens och deras entydighet i olika satstyper. Med utgångspunkt i den stora likheten mellan Bellas, Harrys, Markus och Teas input som klarläggs i avsnitt 5.1 påstår jag att den mer preciserade bilden av Bellas och Teas input som ges i avsnitt 5.2 är representativ även för Harry och Markus, och i förlängningen även för andra svenska barn. Eftersom tidigare under-sökningar av verbplaceringen i svenska barns bisatser har funnit att det finita verbet ibland felaktigt placeras före negationen studerar jag i avsnitt

5.3 närmare ordföljden mellan det finita verbet och negationen i bisats-erna i de fyra barnens input. Kapitlet sammanfattas i avsnitt 5.4.

5.1 En kvantitativ jämförelse av fyra svenska barns