En kort sammanfattning av den diskussion som har förts hittills är att tidigare forskning visar olika resultat samt att diverse omständigheter
28Nationalencyklopedin, etik, tillgänglig: http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslags-
verk/encyklopedi/lång/etik.
29Brottsförebyggande rådet, Våldtäkt och sexualbrott, https://www.bra.se/sta-
spelar in i alla olika studier vilket gör att en ensam faktor som kön troligtvis inte är ensam avgörande. Däremot går det inte att förneka att den nu genomförda studien sannolikt är en av de senast genom- förda undersökningarna på området. Därför kan studien sannolikt an- ses representera värderingen i dagens samhälle. Ytterligare en aspekt som är värd att lyftas fram är det faktum att brottsrubriceringen oakt-
sam våldtäkt trädde ikraft den 1 juli 2018. All annan forskning som har
lyfts fram i detta kapitel genomfördes före år 2018. Det är möjligt att den nya våldtäktsregleringen har bidragit till en större polarisering i frågan, vilket i sådana fall gör resultatet av den nu aktuella studien än mer aktuellt och intressant.
Mycket har hänt de senaste åren som faktiskt kan anses ha in- verkat på synen vad det gäller sexualbrott och viljan från samhällets sida att prioritera en effektiv brottsbekämpning. Me too-rörelsen upp- kom under hösten 2017 vilket har uppmärksammat ett flertal påstådda sexualbrott. Utan att förminska rörelsens betydelse skulle jag vilja på- stå att det snarare har blivit regel än undantag att stå upp för kvinnors rätt till sin kropp och tydligt visa upp sin ståndpunkt i frågan för om- världen, framförallt på sociala medier. Kvinnor har gått samman inom olika branscher och lyft fram problematiken inom olika yrken – att män tar sig friheten att kommentera, röra och bestämma över kvinnors kroppar. Olika hashtags växte fram under me too-rörelsens framfart, till exempel #medvilkenrätt bland jurister, #tystnadtagning bland skådespelare, #utantystnadsplikt bland vårdpersonal med flera. Många skulle nog påstå att det finns ett före och ett efter Me too-rörel- sen. Det har format det samhälle som vi lever i idag. Det vore naivt att inte nämna en sådan stor händelse i en diskussion som denna. En första tanke är att visserligen har Me too troligtvis påverkat alla människor, både kvinnor och män (om en grov generalisering görs). Samtidigt om vi återgår till budskapet i citatet av Björn Nilsson i inledningen, att vi människor vill känna samhörighet samt att vi påverkas av gruppens åsikter utan att vi egentligen märker av det själva, så visar det att sam- hörigheten med vårt eget kön också kan påverka hur vi agerar. Kanske är det då inte så konstigt att den aktuella studien också visar att kvin- nor har en större benägenhet att fälla i våldtäktsmål jämfört med män, med tanke på den gemenskap som troligtvis har skapats bland kvinnor genom Me too-rörelsen.
Slutsatser
Resultatet av den nu aktuella undersökningen visar att kvinnor har en större benägenhet att fälla den tilltalade i ett våldtäktsmål jämfört med män. Resultaten från tidigare studier kan inte helt bortses ifrån då de ger perspektiv till resultatet av den aktuella studien. Däremot visar olika studier olika resultat vilket gör det svårt att lämna ett svar på frågan om kvinnor och män skiljer sig åt i sina bedömningar av skuld- frågan i sexualbrott. Kontentan kan vara att det i många fall inte finns någon skillnad i bedömningen av skuldfrågan vid sexualbrott mellan könen, men att det kan finnas andra subjektiva faktorer som påverkar bedömningen. Det går dock att resonera utifrån olika perspektiv för vilka studier som är mest rättvisande. Ett sätt att argumentera på är att hävda att mindre omfattande studier som Larssons studie från år 2002 samt Larssons studie från år 2003 bör bortses ifrån. Vid ett hy- potetiskt uteslutande av Larssons två studier återstår resultaten att det ”inte finns någon skillnad mellan könen” samt att ”kvinnor dömer strängare”. Även utifrån detta resultat är det svårt att dra en slutsats kring betydelsen av bedömarens kön. Just på grund av motstridig- heten bland de olika studierna återstår två alternativ; att könsfrågan i sig inte har någon betydelse utan att det är andra subjektiva faktorer som påverkar bedömaren eller att den senast gjorda undersökningen visar vilken värdering som finns kring denna fråga idag och att detta kan ändras över tid, beroende på samhällsutvecklingen och eventuella förändringar i den rättsliga regleringen.
Inom ramen för detta arbete kan någon slutsats inte dras avse- ende vilket av dessa alternativ som är mest rätt. Det går dock inte att bortse från att den nu aktuella studien visar att kvinnor har en större benägenhet att fälla jämfört med män i våldtäktsmål. Med tanke på undersökningens kvantitet och samhällsutvecklingen torde en slutsats vara att det finns en risk för att kvinnor har en större benägenhet att fälla i våldtäktsmål jämfört med män.
Källförteckning
Offentligt tryck
SOU 1938:44 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk II.
Litteratur
Axberger, Hans-Gunnar, Johansson, Lisbeth, Lambertz, Göran, Levén, Staf- fan, Munck, Johan, Ramberg, Anne & Westberg, Peter, Rättssäkerheten i
brottmål – ifrågasatt av Justitiekanslern, Lunds Domarakademi, Lund, 2007.
Bladini, Moa, Objektivitet i dömandet – på gott och på ont?, SvJT 100 år (fest- skrift), (s. 303-312), 2016.
Diesen, Christian, Bevisprövning i brottmål, 2 uppl., Norstedts Juridik, Stock- holm, 2015.
Diesen, Christian, Felkällor vid bevisprövning, i Holgersen, Gudrun, Krüger, Kai och Lilleholt, Kåre (red.), Festskrift till Nils Nygaard – Nybrott og odling, (s. 1–16), Fagbokforlaget, Bergen, 2002.
Diesen, Christian, Processrättsligt perspektiv – Om positiv och negativ behandling
straffprocessen, i Diesen, Christian, Lernestedt, Claes, Lindholm, Torun &
Pettersson, Tove (red.), Likhet inför lagen, (s. 181–390), Natur och kultur, Stockholm 2005.
Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång IV, 7 uppl., Nordstedts Juridik, Stockholm, 2010.
Nilsson, Björn, Samspel i grupp, 1 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005. Sandgren, Claes, Om empiri och rättsvetenskap (del II), SvJT 1995/96 nr. 4, (s.
1035–1059).
Sutorius, Helena & Kaldal, Anna, Bevisprövning vid sexualbrott, 1 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2003.
Elektroniska källor
Brottsförebyggande rådet, Våldtäkt och sexualbrott, tillgänglig:
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/valdtakt-och-sexu-
Nationalencyklopedin, etik, tillgänglig: http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/upp- slagsverk/encyklopedi/lång/etik
(besökt: 2020-05-21).
Övrigt
Barnabo, Tove, Rätt skall var rätt: En undersökning av hur könet på domare på-
verkar domslut i sexualbrottsmål, Magisteruppsats i nationalekonomi, Nat-
ionalekonomiska Institutionen, Uppsala universitet, höstterminen 2006. JK:s rättssäkerhetsprojekt, Rättssäkerheten i brottmål – Rapport från JK:s andra
rättssäkerhetsprojekt, Stockholm, 2009.
Larsson, Åsa, Har könet på ordföranden betydelse i målet? – en undersökning av
65 domar vid Stockholms- och Södra Roslags tingsrätt, Examensarbete i pro-
cessrätt, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, vårterminen 2004.