spektiv
Respekten inför allas lika värde är en grundläggande princip inom det demokratiska samhället. Likhetsprincipen kan sägas ha stor betydelse i rättsliga sammanhang. Med detta sagt kan det hävdas att det är en rimlig förväntan att individer behandlas lika oavsett kön, etnicitet eller religiös tillhörighet. En sådan likabehandling är emellertid långt ifrån självklar. Av den experimentella studien har det framgått att religiösa attribut, som en muslimsk turban, kan påverka skuldfrågan. I de flesta avseenden överensstämmer resultatet med den arbetshypotes som för- fattaren initialt arbetade utifrån. Även om det för vissa av frågorna föreligger små skillnader i resultaten sett till medelvärdet, och denna studie endast är ett stickprov ur en komplicerad verklighet, kan det ändå visa på att värderingen av bevisen tenderar till att ske på olika sätt beroende på om det är en muslimsk man respektive en man med ett typiskt “svenskt” utseende. Resultatet av fråga 2 visar att delta- garna ansåg att det var mer sannolikt att den muslimske mannen var skyldig och det var även det resultatet som visade de största medel- värdesskillnaderna. Att det var betydligt fler deltagare som ansåg att den muslimske mannen var skyldig kan ställas mot att det inte fanns någon större skillnad i hur deltagarna hade bedömt bevisläget (fråga 1). Om då bevisläget bedöms vara ungefär likadant, varför blir det en sådan stor skillnad i bedömningen av skuldfrågan? Här kan även fram- hållas att 80 procent av deltagarna hade dömt den muslimske tilltalade
medan endast 68 procent hade dömt den svenska tilltalade (resultatet av fråga 3). En möjlig förklaring till detta resultat är att deltagarna, omedvetet eller medvetet, har ansett att det krävs mindre bevisning för att döma den muslimske mannen. Även om det är högst problema- tiskt att beviskravet sänks i praktiken för vissa utpekade grupper, är det inte ett hållbart alternativ att generellt ställa upp ett högre bevis- krav, eller att tillämpa legala bevisregler. En sådan ordning hade för- svårat för rätten att värdera bevisen i ett sammanhang och därmed hade rätten fått sämre förutsättningar för att nå fram till materiellt riktiga domar.
Att bevisvärderingen innehåller ett stort diskretionsutrymme innebär, som nämnts, att det blir möjligt att icke juridiskt relevanta faktorer (psykologiska felkällor och subjektivistiska felkällor) påver- kar bevisvärderingen. Här är det även viktigt att framhålla att littera- turstudien visade att muslimer tenderar att framställas som barba- riska, irrationella, primitiva och sexistiska, både i media och i den all- männa debatten, vilket kan vara svårt för domstolens ledamöter att inte påverkas av. Särskilt kan föreställningen om “den muslimska man- nen” som starkt förknippad med patriarkala strukturer och sexism bli problematisk i fråga om bevisvärderingen i mål om våld i nära relation och sexualbrott. Inte sällan får den tilltalades trovärdighet en avgö- rande betydelse eftersom det i dessa mål handlar om ord mot ord. Med tanke på att muslimer återkommande uppfattas som ett hot mot den västerländska fria och demokratiska världen finns det inte en obetydlig risk att denna negativa föreställning om muslimer påverkar rättens bedömning, särskilt mot bakgrund av rättsväsendets uppgift att ut- reda och lagföra brott: att skydda medborgarna.
Vid utformandet av frågorna till studien utgick författaren från hypotesen att om fler kan tänka sig att döma den muslimska mannen än den svenska mannen för våldsbrottet, borde fler känna mer obehag inför den muslimske mannens handling. Resultatet av studien (fråga 4) visar att en sådan slutsats inte kunde konstateras. En möjlig förkla- ring är att övriga frågor hade ett fokus på gärningen som sådan och inte krävde att uppmärksamheten riktades mot bilden av den tilltalade. Frågan kan mycket väl ha gjort deltagarna medvetna om den tilltala- des turban och därmed har det blivit uppenbart för deltagarna vad det är som ska anses ”sticka ut” och påverka deltagarna. Det finns därmed inte en obetydlig risk för att deltagarna medvetet ansträngde sig för att inte låta sig påverkas negativt i värderingen av bevisningen och uppfattas som fördomsfulla. Att fler deltagare ansåg att obehaget var
mindre inför den muslimske mannens handling kan även möjligen för- klaras i att mannen betedde sig som förväntat. Om deltagarna hade en medveten eller omedveten föreställning av att muslimer begår eller har en benägenhet för att begå våld i nära relation blir ”chocken” inte lika stor. Att den muslimske mannen stod åtalad för misshandel mot sin respektive är således inget förvånande, utan något som mer kan sägas bekräfta den bild som deltagaren hade redan innan. Känslan av obehag blir emellertid större inför den svenska mannens handling då det inte anses ligga i dennes ”natur” på samma sätt som det gör med muslimen.
Med ideal som likabehandling och rättssäkerhet blir faktumet att felbedömningar sker på grund av till exempel föreställningar om en viss grupp minst sagt problematiska. Här kan framhållas att flera del- tagare i den experimentella studien ansåg att deras bedömning av skuldfrågan vad avser den muslimska mannen var mer objektiv än del- tagarna som bedömde den typiskt svenska mannen (fråga 5). Om del- tagarna i studien uppfattar sina bedömningar som objektiva men i själva verket låter stereotypa föreställningar styra, kan det peka på att denna typ av kognitiv process sker undermedvetet. Även om det kan argumenteras för att resultatet i studien endast talar för att det finns en del personer med fördomsfull attityd, kan problemet inte förmins- kas till att bli en fråga om personliga fördomar. Huvudfokus måste skiftas från att problemet studeras utifrån attityder, till vad attityderna får för konsekvenser. Konsekvensen i det föreliggande fallet blir att personer med en viss typ av utseende bedöms annorlunda, vilket är en påtaglig form av diskriminering. Härmed kan domstolarna bidra till att reproducera den föreställning av “den muslimska mannen” som nå- got avvikande och avskilt från “oss”.
Slutsats
Resultatet av studien visar på att den tilltalades yttre attribut som sig- nalerar religiös tillhörighet har en viss påverkanseffekt på bedöm- ningen av skuldfrågan. Frågan om diskriminering inom rättsväsendet på grund av religiös tillhörighet måste däremot betraktas i ett större sammanhang. Konsekvenserna kan inte studeras isolerat till bevisvär- dering inom brottmålsprocessen. Föreställningen om “den muslimske mannen” har bäring på flera andra områden inom samhällslivet som direkt påverkar livsvillkoren för ett flertal människor i Sverige. Här kan nämnas att flera studier har visat att utöver polis- och
rättsväsendet förekommer diskriminering av skäl som har samband med religion inom medierna, arbetslivet och skolan.36 Om vissa grup- per diskrimineras på grund av etnicitet eller religiös tillhörighet kan det leda till ett missnöje och ett misstroende mot statliga institutioner. Principen om likhet inför lagen riskeras att luckras upp om vissa grup- per och individer hamnar i ett rättsligt underläge på grund av sin et- nicitet eller religiösa tillhörighet. Med hänsyn till att rättsväsendet påverkas av och påverkar andra institutioner och samhällsstrukturer, krävs en ökad medvetenhet om stereotyper och föreställningar om vissa etniska eller religiösa grupper, för att möjligheten ska finnas att korrigera dem. Med detta sagt är det av avgörande betydelse att ämnet lyfts och att det sker en folklig debatt om felaktiga domar när någon uppfattas som diskriminerad, för att förutsägbarheten och likabehand- lingen inte ska riskera att bli något annat än en förvriden bild av rätts- statens rättssäkerhetsideal.
36 Diskrimineringsombudsmannen, Rapport, Upplevelser av diskriminering, Stock- holm, 2010, tillgänglig: https://www.do.se/globalassets/publikationer/rapport-
Källförteckning
Offentligt tryck
SOU 1926:32 Processkommissionens betänkande angående rättegångs-väsendets
ombildning – Andra delen – Rättegången i brottmål.
SOU 1938:44 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk II.
SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska och
religiösa minoriteter inom rättssystemet.
NJA II 1943 Den nya rättegångsbalken.
Litteratur
Andersson, Simon, Rättsdogmatisk metod och bevisvärdering, i Andersson, Si- mon & Lainpelto, Katrin (red.), Festskrift till Christian Diesen, (s. 427– 450), Norstedts Juridik, Stockholm, 2014.
Björkman, Johanna, Diesen, Christian, Forssman, Fredrik & Jonsson, Peter,
Bevis – värdering av erkännande, konfrontationer, DNA, och andra enstaka be- vis, 1 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 1997.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2 uppl., Liber AB, Stockholm, 2011.
Diesen, Christian, Bevisprövning i brottmål, 2 uppl., Norstedts Juridik, Stock- holm, 2015.
Diesen, Christian, Felkällor vid bevisprövning, i Holgersen, Gudrun, Krüger, Kai och Lilleholt, Kåre (red.), Festskrift till Nils Nygaard – Nybrott og odling, (s. 1–16), Fagbokforlaget, Bergen, 2002.
Diesen, Christian, Processrättsligt perspektiv – Om positiv och negativ behandling
straffprocessen, i Diesen, Christian, Lernestedt, Claes, Lindholm, Torun &
Pettersson, Tove, (red.), Likhet inför lagen, (s. 181–390), Natur och kul- tur, Stockholm, 2005.
Lainpelto, Katrin, Är en barnneuropsykiatrisk funktionsnedsättning detsamma som
en processuell funktionsnedsättning? – Om objektivitet, saklighet och rättstrygg- het, i, Cederborg, Ann-Christin & Warnling-Nerep, Wiweka (red.),
Barnrätt - en antologi, (s. 268–288), 1 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014.
Lernestedt, Claes, Likhet inför lagen - rättsfilosofiska perspektiv, 1 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015.
Lernestedt, Claes, Rättsfilosofiskt perspektiv, i Diesen, Christian, Lernestedt, Claes, Lindholm, Torun & Pettersson, Tove (red.), Likhet inför lagen, (s. 17–130),1 uppl., Natur & Kultur, Stockholm, 2005.
Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter, Islamofobi - en studie av begreppet, ung-
domars attityder och unga muslimers utsatthet, 1 uppl., Forum för levande
historia, Stockholm, 2006.
Schelin, Lena, Bevisvärdering av utsagor i brottmål, 1 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2007.
Övrigt
Litteraturstudie
Brown, Malcolm D., Conceptualising Racism and Islamophobia, i Ter Wal, Jessika & Verkuyten, Maykel (red.), Comparative Perspectives on Racism, (kapitel 4), Altershot, Ashgate, 2000.
Poynting, Scott & Mason, Victoria, The Resistible Rise of Islamophobia – Anti-Muslim Racism in the UK and Australia Before 11 September 2001,
Journal of Sociology, 43(1), (s. 61–86), 2007.
Saeed, Amir, Media, Racism and Islamophobia – the Representation of Islam and Muslims in the Media, Sociology Compass, 1(2), (s. 443–462), 2007. Övriga källor
Diskrimineringsombudsmannen, Rapport, Upplevelser av diskriminering, Stockholm, 2010, tillgänglig: https://www.do.se/globalassets/publikat- ioner/rapport-upplevelser-diskriminering.pdf (besökt: 2020-05-18).
Hirschfeldt, Johan, Lexino lagkommentar (JUNO), Regeringsformen