För att undersöka en efterforsknings påverkan på förmågan att företa en korrekt identifiering tillkommer andra faktorer som bör vägas in. En problematik är att det sällan framgår hur ögonvittnet har gått till- väga när denne företagit sin efterforskning. Huruvida någon annan faktor kan ha påverkat vittnet innan eller under efterforskningen eller om det är det ursprungliga minnet av gärningspersonen som driver efterforskningen kan vara svårt att avgöra.16 Efterforskningar på so- ciala medier kan ske på ögonvittnets eget initiativ men det ska inte uteslutas att även detta ”förfarande” kan bli föremål för kontaminering från andra medvittnen. Detta exempelvis genom att medvittnena för- ser ögonvittnet med feedback och bekräftelse om att gärningspersonen är den identifierade personen som ögonvittnet funnit på sociala me- dier.17 Om ögonvittnet sedan går till polisen för att berätta om sitt utpekande så kan ett identifieringsförfarande hos polisen, oavsett hur noggrant detta genomförs och hur väl det dokumenteras, inte tillföra utredningen särskilt mycket på grundval av nämnda kontaminering.
16 Eisen, Mitchell M., Frenda, Steven F., Jones, Jennifer M. & Williams, T’awna Q., How Exposure to Social Media Affects Eyewitness Memory, The Champion, upplaga januari/februari, (s. 18–24), 2020, s. 19.
17 Douglass, Amy B., Smalarz, Laura, Post-Identification Feedback to Eyewitnesses – Im-
plications for System Variable Reform, i Bornstein, Brian H. & Miller, Monica K. (red.),
Om vittnet är övertygat om att identifieringen är korrekt så kan ett efterföljande identifieringsförfarande hos polisen medföra en risk för att vittnets övertygelse om gärningspersonens identitet stärks ytter- ligare.18
Vad gäller yttre påverkan från exempelvis medvittnen är en an- nan förekommande problematik att bilder sänds från ett vittne till ett annat. Detta kan leda till att ögonvittnet observerar personen på bil- derna med förväntningar om att det ska vara fråga om ett korrekt ut- pekande, eftersom förslaget kommit från någon annan som är överty- gad om att det är den aktuella gärningspersonen.19
När ett ögonvittne sökt upp en persons profil på sociala medier har denne tid på sig att studera personens utseende vilket, fram till att en formell identifiering hos polisen genomförs, endast leder till att ögonvittnet stärks i sin övertygelse. Man kan tala om att en så kallad
commitment effect uppstår, vad gäller säkerheten i ett utpekande. Det är
då fråga om att ögonvittnet alltjämt är säker på sin identifiering till följd av sin egen efterforskning. Ögonvittnet kan alltid välja att gå till- baka till användarprofilen och studera personens utseende upprepade gånger. Detta kan öka risken för att man väljer ut den person vars bilder man har obegränsad tillgång till på sociala medier.20
Därtill har det påvisats att personer som fått observera en bild på en person efter att ha bevittnat brott, men innan en vittneskonfron- tation, har lättare att identifiera personen vid det andra observations- tillfället. I en studie spelades ett filmklipp upp för observatörer som visade ett iscensatt brottsscenario, där vissa observatörer i efterhand fick ta del av bilder på olika figuranter. De som fick se bilder på fi- guranterna tenderade att välja samma person som de hade valt ut på bild under den efterföljande vittneskonfrontationen. Denna grupp av observatörer valde även i större utsträckning att avfärda en uppställ- ning av figuranter där deras bildval inte förekom. När den verkliga gärningspersonen från det iscensatta brottsscenariot närvarade vid konfrontationen tenderade denna grupp ändå att stå fast vid sitt ur- sprungliga bildval.21 Ett ögonvittne kan således i större utsträckning 18 Eisen, M.M., m.fl., 2020, s. 19.
19 Davis, Deborah & Loftus, Elizabeth, The Dangers of Eyewitnesses for the Inno- cent: Learning from the Past and Projecting into the Age of Social Media, New Eng-
land Law Review, 46(4), (s. 769–809), 2012, s. 799.
20 Eisen, M.M., m.fl., 2020, s. 22.
21 Goodsell, Charles A., Neuschatz, Jeffrey S. & Gronlund, Scott D., Effects of Mug- shot Commitment on Lineup Performance in Young and Older Adults, Applied Cog-
reagera på att ögonvittnet sett en person tidigare på bild, snarare än att observationen triggat igång minnet av att ha observerat personen från ett brottstillfälle.22
Det har även konstaterats att förmågan att kunna matcha ett an- sikte till ett fotografi är förenat med stora osäkerheter och inkonse- kventa resultat. I en studie skulle en person matchas med fotografier. Personen hade varit fysiskt närvarande och observationerna hade skett under ideala förutsättningar, till exempel under goda ljusförhållanden. Felidentifikationer förekom dock alltjämt. Att vidare kunna matcha minnet av ett ansikte till ett fotografi på internet kan medföra ytterli- gare svårigheter, såsom till exempel ansiktsuttryck, vinklar och kläder som kan bidra till ökad svårighet att matcha det ursprungliga minnet av gärningspersonen med personen vars bild hittas på internet.23 Det tillkommer alltså ytterligare faktorer som kan påverka identifikations- bevisningen när en efterforskning har gjorts.
Rättsfallstudien
Metodologiska överväganden
I syfte att undersöka hur svenska tingsrätter värderar identifikations- bevisning efter en privat efterforskning och huruvida felkällor upp- kommer i bedömningen har en kvalitativ studie i form av en rättsfalls- studie genomförts. Resultaten har tematiserats för att påvisa likheter och skillnader i avgörandena och om något mönster kan skönjas i dom- stolarnas bevisvärdering. Eftersom det inte kan förväntas att det av domskälen i samtliga fall framgår hur bevisvärderingen har gått till, görs en subjektiv rättsfallstolkning av de avgöranden som ligger till grund för studien.
Sökningarna har skett i rättsdatabasen JUNO.24 Sökordskombi- nationerna ”efterforsk* Facebook” samt ”utpekande Facebook” har genere- rat flest relevanta träffar. Motsvarande sökord i kombination med ”In-
stagram” genererade inte alls ett lika brett urval då de flesta privata
efterforskningar i målen verkar ha skett på Facebook. Andra sökordskombinationer såsom ”peka ut Facebook” eller ”identifiera sociala
22 Steblay, Nancy K. & Dysart, Jennifer E., Repeated Eyewitness Identification Pro- cedures with the Same Suspect, Journal of Applied Research in Memory and Cognition, 5(3), (s. 284–289), 2016, s. 286.
23 Davis, D. & Loftus, E., 2012, s. 785 24 Sökningarna har utförts den 15 maj 2020.