Händelseförloppet i den experimentella studien är baserat på ett au- tentiskt fall om våld i nära relation, men har omarbetats för att för- hindra bakvägsidentifiering. Respondenterna fick till en början ta del av information om en misstänkt våldtäkt som enligt åtalet ska ha ägt rum i parets gemensamma hem. Enligt händelseförloppet är det den tilltalade Erik (representerad i maskulin form) som ska ha utsatt sin partner för våldtäkten. Därefter presenterades en kortare utsaga från målsäganden och den tilltalade. För att uppnå det experimentella ele- mentet i studien fick hälften av respondenterna ta del av ett händelse- förlopp där målsägandens könstillhörighet var i feminin form (då re- presenterad som Anna) medan den andra hälften fick ta del av ett hän- delseförlopp där målsäganden i stället tillskrivits maskulin form (då representerad som Johan). Efter att respondenterna hade fått ta del av händelseförloppet ombads de besvara sex korta frågor. Fyra frågor var skattningsfrågor (skala 1–10) och dessa tog sikte på sannolikheten att
brottet utförts, hur trovärdig målsäganden framstod, vilket obehag respon- denten kände inför det påstådda samt hur objektiv hen ansåg sig ha varit vid sin bedömning. Den femte frågan, om den tilltalade borde dömas för brottet,
kunde besvaras med ja eller nej. De respondenter som svarade ja på femte frågan ombads vidare i fritext specificera vilken påföljd de ansåg lämplig.44
43 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2 uppl., Liber, Stockholm, 2011, s. 54. 44 Frågorna är inspirerades av den studie som Mikael Schantli och Emilia Strömberg genomfört i sitt examensarbete Att känna rätt, Juridiska intuitionen, Stockholms uni- versitet, presenterad i SvJT, 2015, (s. 666–684), s. 670.
Studien skickades ut till både domare och juriststudenter för att se om dessa grupper skiljde sig åt i sina bedömningar. Avseende student- gruppen gjordes vidare urskiljning på de studenter som läst eller inte läst processrätt. Anledningen var att kunna se om synen på bevisvär- deringen förändrades när studenterna kommit en bit in i utbildningen. Studien skickades ut till alla 48 tingsrätter i Sverige. Fyra tingsrätter svarade direkt att de inte hade möjlighet att medverka, sex tingsrätter skickade vidare studien till sina domare. Vad gäller övriga är det oklart huruvida de vidarebefordrade studien eller inte. Sammanfattningsvis har 44 stycken domare besvarat enkäten. Avseende gruppen juriststu- denter har studien även där skickats ut brett. Samtliga juristprogram i Sverige kontaktades med förfrågan om att vidarebefordra studien. Det är dock oklart hur många studenter som de facto fått ta del av studien då flertalet administratörer inte hade möjlighet att dela den med anledning av institutionernas studentkommunikationspolicy. För att kunna säkerställa en hög svarsfrekvens lades studien även ut på Stockholms universitets utbildningssida och delades via olika Fa- cebookgrupper kopplade till juriststudenter. Totalt svarade 42 jurist- studenter som hade läst processrätt och 95 som inte hade läst process- rätt.45 För att uppnå en jämn fördelning mellan de två händelseförlop- pen ombads respondenterna att slumpmässigt välja en siffra mellan 1 och 10. Ojämna tal ledde sedan till studien som representerade den samkönade relationen och jämna till studien som representerade det heterosexuella förhållandet. Fördelningsbarometern var lyckad och genererade ett resultat där 48 procent tog del av beskrivningen av den samkönade relationen och 52 procent tog del av beskrivningen av det heterosexuella förhållandet. Totalt mottogs 180 svar. Studien skapa- des i Googles hanteringsprogram för enkäter och de svar som inkom har behandlats med hjälp av Microsoft Excel.
Identifierade problemområden
Studien riskerar att omgärdas av felkällor och problem som läsaren bör uppmärksammas på. Till att börja med kan det ifrågasättas om det är möjligt att bedöma en persons trovärdighet utifrån att endast läsa en utsaga. Det är inte de bästa förutsättningarna och det hade varit lämpligare att tillhandahålla en inspelning av förhören med parterna för att ge respondenterna en bättre möjlighet att bedöma
45 För att minimera risken för bias har studenter som läst specialkursen i straffpro- cess vid Stockholms universitet undanbetts att delta i studien.
trovärdigheten och tillförlitligheten i uppgifterna. Förutsättningarna har dock varit identiska för samtliga respondentgrupper vilket ändå gör resultatet intressant. Vidare ska det uppmärksammas att två re- spondenter från domargruppen kontaktade författaren och uppgav att det inte går att döma i sexualbrott endast på målsägandens utsaga och att de därav inte kunde besvara enkäten. De framförde att det krävdes ”stödbevisning” i dessa mål. Vad som då avses med ”stödbevisning” är en fråga som är intressant i sig men som inte avses diskuteras vidare här. Värt att kommentera är dock att en sådan uppfattning kan bemö- tas med att ett generellt krav på ”stödbevisning” inte kan tillåtas ef- tersom det får anses strida mot principen om fri bevisprövning och således inte borde accepteras.46
Studien är inte utförd med anspråk på att vara statistiskt signi- fikant47 för juridiska bedömare över lag. Ett sådant arbete skulle inte rymmas inom de tidsramarna som uppställts för den här studien. I stäl- let har den här studien genomförts i syfte att undersöka om det finns diskriminerande tendenser kopplade till sexuell läggning vid bevisvär- deringen.
46 Lainpelto, K., 2012, s. 309 ff och Frände, Dan, Recension av Katrin Lainpeltos av-
handling Stödbevisning i brottmål, JT 2012/13, (s. 470–477), s. 477.
47 En studie är statistiskt signifikant när forskaren kan beräkna hur säker hen är på att de resultat som härrör från det slumpmässiga urvalet kan generaliseras till den population från vilket stickprovet tagits. Se vidare Bryman, A., 2011, s. 333 ff.