Felkällor som kan uppstå vid bevisvärderingen i mål om samkönat re- lationsvåld kan med fördel delas in i kunskapsmässiga- och psykolo- giska fel.19 Kunskapsmässiga fel innebär bland annat att den juridiska bedömaren lägger en allt för stor tilltro till allmänna erfarenhetssat- ser, vilka bygger på den samlade livserfarenheten som bedömaren be- sitter. Om bedömaren då har begränsade eller felaktiga erfarenheter av den problematiken hen möter blir referenserna som denne utgår ifrån allt för snäva och besluten riskerar att bli felaktiga.20
Synen på våld i nära relationer är idag präglad av en könsord- ning som är baserad på den strukturella överordningen män har i för- hållande till kvinnor. Heteronormativa föreställningar om kön och sexualitet kan därmed påverka synen på sexuellt våld. Främst är det synen på vem som är offer respektive förövare som åsyftas. Den gene- rella föreställningen om mannen som sexuellt aktiv och kvinnan som den passiva mottagaren av sex försvårar synen av män som våld- täktsoffer och kvinnor som förövare.21 Det finns idag en uppfattning om att män är våldsammare än kvinnor och att kvinnor uppträder mer känslomässigt och neurotiskt i konfliktsituationer. En sådan syn
16 Diesen, Christian, Felkällor vid bevisprövning, i Holgersen, Gudrun, Krüger, Kai och Lilleholt, Kåre (red.), Festskrift till Nils Nygaard – Nybrott og odling, (s. 1–16), Fagbokforlaget, Bergen, 2002, s. 3.
17 Diesen, C., 2005, s. 183. 18 Diesen, C., 2002, s. 5.
19 Diesen gör en distinktion mellan psykologiska misstag och subjektivistiska fel i sin artikel, men då dessa har en tendens att överlappa varandra och att det för denna framställnings ändamål inte krävs en sådan särskillnad behandlas de i det här ka- pitlet gemensamt under psykologiska fel, se Diesen, C., 2002, s. 5.
20 Diesen, C., 2002, s. 6.
riskerar att leda till att våld mellan samkönade par förminskas, då dessa relationer inte alltid passar in i de föreställningar som finns.22
När den juridiska bedömaren ställs inför en bevisvärderingssitu- ation prövas bevisningen utifrån bedömarens samlade livserfarenhet. Om erfarenheterna bygger på samhällsföreteelser som behandlats ovan riskerar den allmänna erfarenhetssatsen att bli otillräcklig. Refe- rensen vid värderingen riskerar då att bli tveksam eller till och med direkt felaktig.23 Ett av de större problemen kring kampen mot struk- turell diskriminering i Sverige är att samhället har ett inbyggt förne- kande mot att diskriminering är ett reellt problem.24 Det är dessutom ofta svårt att erkänna sin bristande kunskap och i de fall den egna er- farenheten överensstämmer med andras erfarenhet kan den gemen- samma synen skapa en känsla av säkerhet i den egna slutsatsen.25
I Sverige utgörs den dömande verksamheten också av en relativt homogen grupp. De juridiska bedömarna har liknande bakgrund och erfarenheter att grunda sina domar på. Det kan därför vara svårt att upptäcka och synliggöra värderingar som är grundade på otillräcklig kunskap.26 De kunskapsmässiga felen kan dock motverkas av strin- genta bedömningar och en medvetenhet om den egna uppfattningens begränsningar.27
Psykologiska fel
Med psykologiska fel avses bland annat att den juridiska bedömaren kan låta ord mot ord-situationer avgöras utifrån hur parterna passar in i sina roller. Det gör att den juridiska bedömaren riskerar att över- tolka parternas karaktärer utifrån stereotypa föreställningar.28 En an- nan psykologisk mekanism som kan leda till felslut vid bevisvärde- ringen är den som bygger på fördomar och förväntningar hos doma- ren, så kallade psykosociala faktorer. Med detta avses att bedömarens fördomar och förväntningar kan få genomslag på dennes objektivitet vid bedömningen.29
22 Nationellt centrum för kvinnofrid, 2009, s. 49. 23 Diesen, C., 2002, s. 6.
24 SOU 2005:56 Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige, s. 86. 25 Diesen, C., 2002, s. 6.
26 Bladini, Moa, Objektivitet i dömandet – på gott och på ont?, SvJT 100 år (festskrift), (s. 303-312), 2016, s. 310.
27 Diesen, C., 2002, s. 7. 28 Diesen, C., 2002, s. 13.
29 Diesen, Christian, Bevisprövning i brottmål, 2 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2015, s. 82 ff.
Kön är en viktig faktor för hur vi ser på våld i nära relationer. ”Offer- begreppet” har en tendens att feminiseras och ”förövarpositionen” as- socieras till maskulinitet. Det gör att omgivningens bemötande av de våldsutsatta påverkas av en föreställning om kön och sexuell oriente- ring. En anledning till att det kan vara svårt att bemöta sexuellt våld i samkönade relationer kan vara föreställningar om kvinnors och mäns sexuella beteenden, där utgångspunkten är att kvinnor inte kan utöva sexuellt våld och att män inte kan utsättas för sexuellt våld. Det har exempelvis framkommit i utländska studier att rättsväsendet har haft svårt att se kvinnor som ”våldtäktsmän”.30
I en intervjustudie med lesbiska kvinnor framkom det vidare att rättsväsendets personal gjort förutfattade antaganden utifrån om kvinnorna haft feminina eller maskulina uttryck. Personer med mas- kulint uttryck uppfattades som förövare medan personerna med femi- nint uttryck uppfattades som offer. Av det drog författarna slutsatsen att beteenden på olika sätt försvårar ett korrekt bemötande.31 Myter som att ”tjejer inte slår tjejer” och felaktiga antaganden om att våld inte förekommer i samkönade relationer, kan få konsekvenser när de våldsutsatta söker stöd och hjälp.32
Det stora mörkertalet i anmälningsfrekvensen
Det är få personer inom samkönade relationer som anmäler våldet de utsätts för.33 Hur många som faktiskt drabbas är svårt att fastställa men det finns uppskattningar om att mörkertalet är så stort som 97 procent.34 Ett problem med att så få anmäler brotten är att det uppstår en föreställning om att denna grupp inte utsätts eller i vart fall utsätts ytterst sällan.35 Det finns dock forskning som visar på att våld inom samkönade relationer är ett reellt problem och en homosexuell man löper till och med större risk än en heterosexuell man att utsättas för
30 Girshick, Lori B., No Sugar, No Spice – Reflections on Research on Woman-to- Woman Sexual Violence, Violence – an International Journal, 8(12), (s. 1500–1520), 2002, s. 1514.
31 Hassouneh, Denna & Glass, Nancy, The Influence of Gender Role Stereotyping on Women’s Experiences of Female Same-Sex Intimate Partner Violence, Violence
Against Women, 14(2), (s. 310–325), 2008, s. 320 ff.
32 Nationellt centrum för kvinnofrid, 2009, s. 47. 33 Nationellt centrum för kvinnofrid, 2009, s. 57.
34 Nationellt centrum för kvinnofrid, 2009, s. 50 med hänvisning till Ohms, Constance (red.) Against Violence. Guidelines for Counselling Services and Police on Deal-
ing with Violence in Lesbian Partnerships, Anti-Violence Project of the Lesbian Infor-
mation and Counselling Service Frankfurt/Main, Germany, 2002, s. 11. 35 Nationellt centrum för kvinnofrid, 2009, s. 50.
denna våldstyp.36 Homosexuella män tenderar dessutom ofta att ta på sig skulden för de brott som de utsätts för inom relationen, trots att de uppger att de inte kunnat försvara sig.37