Diesen med flera skrev år 2005 boken Likhet inför lagen där den juri- diska jämlikheten diskuteras ur olika synvinklar. Diesen ställer i sitt kapitel om domare frågan ”hur stor betydelse har det vem det är som dömer?”.13 Vad det gäller svenska tingsrätter konstaterar Diesen att det kan ha betydelse vem som är ordförande i rätten på grund av att domaren har ett dominerande inflytande över resterande ledamöter som består av lekmän. Diesen sammanställer även forskningen inom detta område. Generellt sett är det enligt Diesen svårt att se någon större skillnad mellan kvinnliga och manliga domare i brottmål, men i bland annat våldtäktsmål, där det finns en könsdimension, påstår han att det är mest sannolikt att se en sådan skillnad.14
Den forskning som har gjorts kring könsdimensionen i våld- täktsmål ifrågasätter upprätthållandet av objektiviteten. Utgångs- punkten i samhällsdebatten har varit att kvinnliga domare är sträng- are mot tilltalade i våldtäktsmål jämfört med manliga domare, vilket även har bekräftats i amerikanska studier som genomfördes mellan 1960– och 1980-talet.15 Resultatet blev dock det motsatta i en senare undersökning som gjordes i USA under 1990-talet, där stor likhet kunde konstateras bland bedömningar av manliga och kvinnliga do- mare.16 Slutsatsen av dessa amerikanska studier var att det inte är be- visat att det föreligger någon skillnad mellan könen vad gäller ut- gången i brottmål.17
Det saknas mer omfattande undersökningar på detta område i Sverige. Däremot har några mindre omfattande studier genomförts. Larsson studerade betydelsen av ordförandens könstillhörighet i sitt examensarbete. Hon undersökte bland annat 15 våldtäktsdomar från Stockholms tingsrätt år 2002. Fem av domarna avkunnades av kvinn- liga domare och friande domar meddelades i 60 % av dessa mål. De resterande tio domarna avkunnades av manliga domare och friande
13 Diesen, Christian, Processrättsligt perspektiv – Om positiv och negativ behandling straff-
processen, i Diesen, Christian, Lernestedt, Claes, Lindholm, Torun & Pettersson,
Tove, (red.), Likhet inför lagen, (s. 181–390), Natur och kultur, Stockholm, 2005, s. 332.
14 Diesen, C., 2005, s. 339. 15 Diesen, C., 2005, s. 339. 16 Diesen, C., 2005, s. 339. 17 Diesen, C., 2005, s. 340.
domar meddelades i 20 % av målen.18 En mer omfattande studie ge- nomfördes av bland annat Larsson och Diesen som studerade samtliga våldtäktsdomar som avkunnades i Sverige år 2003 (totalt 176 domar). Studien visade att kvinnliga domare friade i 24 % av sina fall (av totalt 42 mål) medan manliga domare friade i 14 % av sina fall (av totalt 133 mål). Slutsatsen som kunde dras var att kvinnliga domare har större benägenhet att fria den tilltalade i våldtäktsmål jämfört med manliga domare.19 Denna slutsats menar Diesen sannolikt gäller för alla typer av sexualbrott mot vuxna kvinnor.20 Som förklaring anger Diesen att kvinnor har en tendens att överkompensera för sin könstillhörighet och därför antar en manlig aktörsroll.21
I Barnabos magisteruppsats från år 2006 vid Uppsala universitet användes Larssons material från hennes första studie från år 2002 som ett komplement till Barnabos egen undersökning. Barnabo studerade 74 domar i sexualbrottmål från Uppsala tingsrätt mellan åren 2000 och 2004 och kunde vid en sammanslagning med Larssons tidigare resultat inte se något samband mellan domarens kön och målens ut- gång.22 I en annan studie fick 100 domare bedöma fiktiva fall varav ett av dessa var ett våldtäktsmål. Resultatet av studien visade även det att det inte finns någon betydande skillnad mellan kvinnliga och manliga domare vad det gäller bevisvärderingen.23
Studien och metodologiska överväganden
Den data som framkommer genom olika enkäter är en form av empi- riskt material som bland annat kan visa berörda aktörers syn på rätts- reglerna.24 Syftet med denna studie var att undersöka om sympati för och igenkänning med den egna könsgruppen kan påverka objektivite- ten vad gäller bedömningen av skuldfrågan i mål angående sexual- brott. Med tanke på bristen av antalet studier inom området
18 Larsson, Åsa, ”Har könet på ordföranden betydelse i målet? – en undersökning av 65
domar vid Stockholms- och Roslags tingsrätt, Examensarbete i processrätt, Juridiska in-
stitutionen, Stockholm, vårterminen 2004, s. 39. 19 Diesen, C., 2005, s. 342.
20 Diesen, C., 2005, s. 342 f. 21 Diesen, C., 2005, s. 345.
22 Barnabo, Tove, Rätt skall var rätt: En undersökning av hur könet på domare påverkar
domslut i sexualbrottsmål, Magisteruppsats i nationalekonomi, Nationalekonomiska
Institutionen, Uppsala Universitet, höstterminen 2006.
23 Diesen, C., 2005, s. 340. Denna studie gjordes av Fredrik Gustafsson i hans exa- mensarbete.
24 Sandgren, Claes, Om empiri och rättsvetenskap (del II), SvJT 1995/96 nr. 4, (s. 1035– 1059), s. 1042.
könsdimension bland domare ansågs detta vara ett viktigt område att undersöka närmare med tanke på hur basal objektiviteten är i ett rätts- system där alla ska vara lika inför lagen. Undersökningens genomfö- rande gick därför ut på att få en så bred bild som möjligt av juridik- skolade människors uppfattning av en specifik fiktiv situation.
Två enkätundersökningar genomfördes inom ramen för den ak- tuella studien: En som riktade sig till färdigutbildade jurister och en som riktade sig till juriststudenter som har läst kursen processrätt. Ju fler svar som samlas in desto mer rättvist speglar resultatet den verk- liga synen, vilket motiverade en större enkätundersökning utan någon begränsning av antalet svarande. Undersökningens tillvägagångssätt motiverade därför en metod av kvantitativ art.25 En analys av ett större kvantitativt material kan i sin tur ligga till grund för generella iakttagelser.26 Enkäten skickades ut i fyra olika grupper på Facebook där gruppmedlemmarna bestod av både färdigutbildade jurister samt juriststudenter i olika åldrar. Totalt sett deltog 416 personer i studien och samtliga besvarade en enkät i programmet Google Formulär. Undersökningen bland färdigutbildade jurister besvarades av 138 per- soner, varav 77 svaranden var kvinnor och 61 svaranden var män. Undersökningen bland juriststudenter besvarades av 278 personer, varav 182 svaranden var kvinnor och 96 svaranden var män.
Situationen som de båda grupperna skulle bedöma handlade om Anna som hade en hemmafest. Vid festens slut erbjöds Annas vän Niklas att sova kvar tillsammans med sin kompis Johan. Niklas sov på soffan i vardagsrummet medan Johan delade säng med Anna i sovrum- met. Anna och Johan hade vaginalt samlag vilket de båda samtyckte till. Men när Johan initierade analt samlag försökte Anna putta bort honom med handen. De fortsatte då med det vaginala samlaget innan Johan åter igen initierade och även genomförde ett analt samlag. Anna gjorde ifrån sig ljud och lade sig sedan på mage till dess att samlaget var slutfört, ungefär fem minuter senare. De båda somnade efter en stund och morgonen därefter lämnade Niklas och Johan hemmet. I samband med detta tog Anna kontakt med sin vän och beskrev vad som hade hänt. Annas vän kom då över och hjälpte Anna att polisan- mäla händelsen. Johan nekade till brott och påstod att samlaget var frivilligt från Annas sida medan Anna påstod att hon hade så ont att hon varken kunde röra sig eller säga ifrån. Frågan som sedan ställdes
25 Sandgren, C., 1995/96, s. 1046. 26 Sandgren, C., 1995/96, s. 1046.
till studiens deltagare var om Johan bör dömas för våldtäkt/oaktsam våldtäkt för att ha genomfört det anala samlaget mot Annas vilja. Brottsrubriceringen var däremot inget som de svarande skulle ta ställ- ning till.
Studiens resultat
Vardera undersökning innehöll tre frågor, två kontrollfrågor samt den fiktiva situationen som följdes av en fråga. Den första frågan som re- spondenterna fick svara på var vilket kön de svarande definierade sig som och svarsalternativen var ”kvinna” eller ”man”. Anledningen till att alternativet ”annat” uteslöts var för att syftet med undersökningen var att få fram den stereotypa bilden av en man respektive en kvinnas syn på saken. Andra frågan syftade till att kontrollera att responden- terna faktiskt uppfyllde kraven för att få besvara enkäten; att de an- tingen var färdigutbildade jurister (undersökning A) eller att de stu- derade juridik och hade läst kursen processrätt (undersökning B). Svar som visade att de svarande inte uppfyllde dessa krav har inte tagits med i resultatet. Den tredje och sista frågan inleddes med en beskriv- ning av en fiktiv situation (se en beskrivning av den fiktiva situationen under ”[s]tudien och metodologiska överväganden”) och responden- terna ombads avgöra om Johan skulle dömas eller frias. Eftersom an- talet svar från jurister och juriststudenter samt kvinnor och män skilde sig åt kommer resultatet att redovisas i procent för tydlighetens skull.
Undersökning A Undersökning B
Undersökning A besvarades av totalt 138 respondenter medan under- sökning B besvarades av totalt 278 respondenter. Diagrammen ovan presenterar hur stor andel i respektive grupp som valde att fria respek- tive döma Johan samt andelen kvinnor respektive män som svarade på vardera enkäten. Nedan presenteras en tabell som visar hur kvinnor och män skiljer sig åt i sina bedömningar. Tabellen kommer sedan att användas som underlag för att dra eventuella slutsatser vad gäller frå- gan om juridikskolade kvinnor och män skiljer sig åt i sina bedöm- ningar av om en person som är tilltalad i ett våldtäktsmål ska frias eller dömas.
I undersökning A skiljer det 22 procentenheter mellan könen medan det i undersökning B skiljer 10 procentenheter mellan könen. Ser man till siffrorna kan det konstateras att männen har en större benägenhet att fria i den nu aktuella fiktiva situationen jämfört med kvinnorna. Resultatet visar exakt samma procentsatser för kvinnliga jurister och kvinnliga juriststudenter medan resultatet mellan manliga jurister och manliga juriststudenter skiljer sig åt desto mer.