Årstidernas betydelse

Ett globalt varmare klimat förutspås. I Sverige förväntas klimatet bli mildare och blötare. Enligt SMHI kommer antalet dagar med snötäcke att minska i hela landet och en ökad nederbörd har hitintills noterats i framförallt norra Sverige. I intervjuerna framstår tillgången på snö som en betydande faktor för att barnen ska vistas utomhus. Följande konversation föregicks av ett resonemang kring vad de helst gör på fritiden. Det talas både om att vara ute och leka, springa, men också att se på TV. Att vara ute och leka framstår ändå som mest betydelse-fullt:

Mattias ”Är det, det bästa, att leka?”

André ”Ja det är det nog, om man har några kompisar.”

Simon ”Om det är varmt ute, inte är blött för då hittar man aldrig på något att göra.”

André ”Nej, nej då ska man vara inne när det är så här blött. På sommaren, våren och vintern är man ute, på hösten är man inne.”

Simon ”I januari, februari, mars så är man ute.”

André ”Vintern och sommaren ute, ute, ute, då kan man inte vara inne.” Oskar ”På sommaren och våren ute.”

André ”I mars så är man… Om man har mycket kompisar, då är det rätt kul.” Hampus “…och spela Wow (World of warcraft).”

Årstid och väder framstår som centrala dimensioner för viljan att vistas utomhus och något som tydligt påverkar vad barnen vill och kan hitta på. Våren och sommaren framstår som de mest populära årstiderna liksom vintern, så länge det inte är blött. Citaten speglar också barnens vakenhet för den omgivande miljön och hur den förändras över tid. Notera att Simon inte räknar december som en vintermånad. Lina har uppmärksammat att december inte är en pålitlig vintermånad i Göteborg. Hon påpekar att det har blivit varmare och frågor om jag inte hört talas om ”jordytan och värmeeffekten”:

”När jag var liten så fanns det fortfarande både bär och solen, på vintrarna var det jättekul för att på vintrarna snöade det precis när det skulle. Som på förra julen, då snöade det efter. Det kom ingen snö alls i december.”

Citatet pekar på att man behöver inte vara vuxen i formell mening för blicka tillbaka i nostalgiska termer, även en tioåring kan uppleva att något har hänt, i detta fall med klimatet, under hennes livstid Benjamin Fredrik och Karl reflekterar över hur snön och kyla påverkar deras möjligheter till olika aktiviteter. De kommenterade också fjolårets vinterväder. På frågan om sjön fryser varje år, säger de följande:

Benjamin ”Nja inte varje år. Förra året snöade det inte alls här. Det la sig aldrig. Det var bara blött.”

Fredrik ”En gång var det is över hela och då kom det jättemycket folk där. Så att man kan gå till andra sidan.”

Karl ”En gång såg jag en som ramlade ner för att det var så svagt. Han hade isdubbar så han kom upp.”

Genom att de återkommit till sjön över åren har du kunnat notera vädrets olika effekter på isen och i vilket sammanhang som isen inte bär. Alla fyra pojkarna har erfarenhet av skidåkning i bostadsområdets närhet, utför Brudarebacken som är en numer övertäckt sopptipp och från utförsåkning ibland annat Alperna och Norge. De barn som inte var bekanta med skidbacken i närområdet hade heller inte ha åkt mycket skidor på andra platser. Förutom utförsåkning så har några flickor åkt längdskidor med sina föräldrar i Delsjöområdet, flera har åkt skridskor på Härlanda tjärn samt pulka vid en backe som ligger mitt i bostads-området.

”Det luktar om Brudarebacken, en gammal sopptipp. Det luktar. En gång blev jag en snöboll när jag trillade ner för backen.”

Karl nämner att om det är is på vintern så kan man åka kana ner för en backe inne i skogen. Fredrik säger att han gärna vill vara i skogen på vintern eller på våren och vid havet på sommaren, något som pekar på hans och kompisarnas möjlighet till miljöombyte genom semesterresor och vistelse i fritidshus. Nils fortsätter och menar att olika platser är bra under olika årstider; backar på vintern, skogen på sommaren och våren och inne på hösten.

Mattias ”Vad tycker ni om den årstiden som är nu (i slutet av november)?” Evelina ”Dåligt för att löven ramlar och man känner doften av barr…” (Skratt) Trevligt säger någon

Karin ”Jag tycker att det är tråkigt för att det är kallt, det kommer ingen snö.” Men det är rätt mysigt nu (flera pratar samtidigt svårt att höra).

Linnea ”Det är bäst att vara ute på vintern och sommaren. Sommaren är det mycket grönt och på vintern är det snö, men inte alltid.”

Förekomsten av snö, under en annars mörk och blöt säsong tycks ha betydelse, åtminstone bland barnen i Härlanda. Mörkret är ett element som till skillnad från snömängden är ett konstant vinterinslag. David menar att han går hem tidigare på vintern när det mörkt och att det är skillnad på våren då han är ute längre. ”Det är bara på vintern man inte är ute”, säger David. Om det är snö ute frågar jag. ”Då är man ute hur länge som helst.”

I Kista associerade en av pojkarna den förevisade bilden på ett snölandskap med Granholmstoppen på Järvafältet (se figur 5.1). Denna ”topp” är liksom Brudarebacken i Delsjöområdet en konstgjord kulle, bokstavligen talat ett sopberg, om än övertäckt med jord och växtlighet. Vinteraktiviteter var tydligt förknippade med den backen:

Merdi ”Ett ställe där man kan åka pulka, och flyga, och jag åkte nästan in i vattnet, jag dog nästan.”

Michel ”Jag åkte längst uppifrån och sedan dunk, dunk” (visade med händerna hur de flög upp och ner).

Mattias ”Tycker ni om snö?” Michel ”Inte jag, jag hatar snö.”

Kalid ”Jag tycker ibland, jag hade en koja när det var på våren, ibland är det för kallt på våren och ibland är det för varmt på sommaren. Jag hatar lite båda två.”

Kalid ”Sommar, bara om det inte är så värst varmt.”

Merdi ”Sommar och vinter, vintern äger för det är då tomten kommer.” Ali ”Sommar.”

Michel ”Vintern äger för att man får presenter och att jag kan kasta snöboll på dig” (vänder sig till Merdi).

Sommaren framstår som den mest populära årstiden. Inställning till snö och vinter är blandad. Said tycker inte att det är särkilt mycket snö i Kista. Snön faller ena dagen för att smälta bort den andra. Kalid säger att det inte finns särskilt mycket ”natur” i Kista runt julen och han syftar på att löven faller av. De som framstår som mest positiva till snö i Kista är Jamilia och Saba. Jamilia säger att hon älskar snö och Saba säger att hon tycker om det men påpekar samtidigt att det är kallt. Pulka, skridskor, snögubbe och snöbollskrig är de snörelaterade aktiviteter som omnämns bland barnen i Kista. Läraren i Kista berättade att skolan ordnat friluftsdagar där flera barn hade medverkat och åkt skidor utför.

Sammanfattningsvis framstår tillgången på snö som en viktig faktor för att vistas utomhus under vintermånaderna. Härlandabarnen tycks ha mer erfarenhet av vinteraktiviteter jämfört med Kistabarnen såväl i närnaturen som på skidsemestrar. Genom barnens berättelser om årstidsskiftningarna, som i sin tur förändrar olika platser, framträder ett sinnligt erfarenhetsperspektiv av omgivningen.